Vårt syfte med detta examensarbete är att få en inblick i högstadieungdomars relation till sin religiositet och livsfrågor, samt studera vilken betydelse detta kan ha för deras identitetsskapande. För att få svar på dessa frågor har vi genomfört en kvantitativ och en kvalitativ undersökning i årskurs nio. Vi har utfört undersökningarna i en klass i en storstad och i en klass i en mindre ort. Vi har valt ett kontextuellt perspektiv för att undersöka om och vad som skiljer samt förenar eleverna åt när det gäller synen på sin religiositet och livsfrågor. Detta beroende på om man går i en skola i en mindre ort eller i en skola i en storstad. Den kvantitativa metoden genomfördes med en enkätundersökning som låg som en grund för våra kvalitativa intervjuer med sex respondenter. Resultatet av vår empiriska undersökning stämmer till stor del överens med tidigare forskning inom ämnesområdet. Resultatet visar att de flesta ungdomar inte har en utpräglad religiös tro, utan de anger personliga mål som viktiga för dem att uppnå, såsom till exempel lycka och pengar. Några elever uppger att de tror på ödet samt nyandliga fenomen. Det är dock en betydande andel av eleverna i vår undersökning som uppger att de har en utpräglad tro på Gud och att religionen ger dem en stor betydelse i livet.

Alla har en egen personlig livshistoria, det som format och givit de karakteristiska dragen och egenskaper som gör oss till original. I människans historia gömmer sig sårbarhet och längtan, tidiga händelser påverkar livet och svårigheter som uppkommer ska hanteras (Cullberg 2003, 15–16). Målet är att finna mening en känsla av sammanhang i livet, trots allt och processen dit går genom coping. I studiens livsberättelser av personer som lidit av psykisk ohälsa, vi får ta del av hur den religionspsykologiska teorin av Kenneth Pargament (1997) närmar sig en förståelse som kan förklara människans religiösa copingprocess, dess djupgående verksamma mekanismer. En kvalitativ litteraturstudie med fenomenologisk ansats innehållande självbiografiska berättelser om upplevelsen av psykisk ohälsa. Hur kan vi förstå den religiösa- andliga copingprocessen i ljuset av Pargaments (1997) religiösa copingteori vid psykisk ohälsa? Konklusionen är att människans coping går genom bevarande eller förändrande copingmekanismer för att inte förlora det som är viktigt och värdefullt, det som är signifikant.

Sverige har idag blivit alltmer mångkulturellt vilket visar sig i skolorna. Många har tidigare undersökt hur detta påverkar religionsundervisningen, men forskningen har främst fokuserats på äldre elever. Syftet med vår uppsats är därför att undersöka hur lärare för de yngre åldrarna anpassar sin religionsundervisning i heterogena och homogena elevgrupper. Vi vill se om det görs anpassningar i religionsundervisningen utifrån om elevgrupperna är mer heterogent eller homogent sammansatta utifrån ett religiöst perspektiv. Vi vill också se vilka likheter och skillnader det finns mellan dem. Undersökningen genomförs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer av fyra lärare i nordvästra Skåne. Skolorna som lärarna arbetar på är placerade i områden med olika stor variation av mångkulturella invånare. Vi kom fram till att lärarna själva anser att anpassningarna i religionsundervisningen görs utifrån den aktuella elevgruppens intressen och bakgrund, och inte utifrån hur heterogena eller homogena klasserna är. Skillnaderna är främst att elever i mer heterogena klasser har mer diskussion och större kunskap i religionsämnet. Religionen får dessutom ta större plats i undervisningen i det heterogena klassrummet. Likheterna är att alla klasser enbart gör studiebesök till kyrkor samt att de har liknande undervisningssätt. Alla elever oavsett homogen eller heterogen elevgrupp är väldigt nyfikna på religion.

Inom psykiatrin finns det delade meningar gällande religionens roll för psykiskt välmående. Bland dem som tror att religionen har en positiv inverkan på den psykiska hälsan finns C.G. Jung och Viktor E. Frankl, båda har de varit i kontakt med Sigmund Freud som är av motsatt åsikt och ser religionen som en kollektiv tvångsneuros. 1 Jung och Frankl pratar båda två om religiositet i det omedvetna och jag skulle vilja undersöka närmare vad de menar med det begreppet, Frankl har kritiserat Jung och anser att de inte har samma uppfattning men jag är inte säker på att skillnaden är så stor dem emellan.

No description available.

Då de äldre delarna av populationen förväntas bli en större andel av den svenska totalpopulationen är det av intresse att undersöka deras hälsotillstånd, där livstillfredsställelse tycks vara en viktig faktor för ett gott åldrande. Utomlands har ett starkt stöd för en korrelation mellan livstillfredsställelse och religiositet hittats. Ett delsyfte i denna studie var att undersöka om en sådan korrelation även kan hittas i sekulära Sverige. Utifrån att också en stark korrelation mellan livstillfredsställelse och sociala nätverk hittats både utomlands och i Sverige var nästa delsyfte att undersöka om de sociala nätverk som kan hittas via ett religiöst deltagande i till exempel en församling bättre kan förklara religionens effekt på livstillfredsställelse än just religiositeten själv. Deltagarna i studien var hämtade från en longitudinell studie kring åldrande och vård kallad "The Swedish National Study on Aging and Care" (SNAC). Resultaten kunde inte visa på någon korrelation mellan religiositet och livstillfredsställelse i Sverige. I och med detta utgick ansatsen till att förklara en sådan korrelation. Studien pekade på att effekten religiositet har på en svensk befolkning tycks skilja sig från den effekt den har på andra populationer. / As the elder parts of the population are expected to become a larger proportion of the Swedish total population there is an interest in investigating their state of health, for which life satisfaction seems to be an important factor. Strong support for a correlation between life satisfaction and religiousness has been found outside of Sweden. One aim of this study was to investigate if such a correlation could also be found in secular Sweden. A strong correlation between life satisfaction and social networks has also been found both in and outside of Sweden. Following this the next aim of the study was to investigate if the social network that can be found via religious participation in for example a congregation could better explain the effect of religion on life satisfaction than religiousness itself. The participants in the study were gathered from a longitudinal study about aging and care called "The Swedish National Study on Aging and Care"(SNAC). The results did not show any correlation between religiousness and life satisfaction in Sweden. The Study indicates that the effect religiousness has on the Swedish population seems to be different from the effect it has on other populations.

No description available.

<p>Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt. Utbildningsnivå kombinerat med känslomässig instabilitet (N) visades öka prediktionen av dogmatism och utbildningsnivå hade den största prediktionsbetydelsen. En one-way ANOVA relaterade låg utbildningsnivå till dogmatism. Motsatt tidigare forskning hittades även höga värden av vänlighet för gruppen kriminella.</p>

Vissa människor har mer bestämda åsikter eller radikala övertygelser än andra. Den här studien belyser om fenomenet skiljer sig mellan olika grupper och om det har att göra med personlighet. Totalt 90 personer ur grupperna kristna, kriminella och en kontrollgrupp undersöktes avseende dogmatism och Big Five teorins personlighetsfaktorer. En one-way ANOVA visade att gruppen kriminella var signifikant mer dogmatiska än kontrollgruppen och tenderade att vara mer dogmatiska än kristna personer. En regressionsanalys visade att Big Five teorins personlighetsfaktorer predicerar dogmatism och att känslomässig instabilitet (N) är den enda signifikanta prediktorn med störst vikt. Utbildningsnivå kombinerat med känslomässig instabilitet (N) visades öka prediktionen av dogmatism och utbildningsnivå hade den största prediktionsbetydelsen. En one-way ANOVA relaterade låg utbildningsnivå till dogmatism. Motsatt tidigare forskning hittades även höga värden av vänlighet för gruppen kriminella.

No description available.