Uppsatsen är en jämförande kvalitativ studie där två semistrukturerade intervjuer utförts. Syftet med uppsatsen är att jämföra synen på ritualer och traditioner inom kristendomen och agnosticismen. Under uppsatsens gång har jag tagit reda på vilka ritualer och traditioner som en kristen och en agnostiker väljer att utföra, samt vilka skillnader det finns för innebörden i utförandet av dessa. Jag har att analyserat detta med hjälp av Eliades teori om att alla människor tillhör kategorierna helig eller profan, men att ingen människa är helt profan.

No description available.

No description available.

Luciafirandet är stundom en omtvistad tradition, föremål för debatter och kontroverser. Firandet har en krokig historia, men den är betydligt kortare än hur den ibland berättas. Många olika influenser har varit delaktiga i framväxten av den tradition då den vitklädda gestalten med ljus i hår började uppvakta om morgnarna i 1700-talets västra Sverige. Detta är en del av vad föreliggande uppsats undersöker, vilket inbegriper flera idag utdöda traditioner, ungdomars galna upptåg, andra helgon än Sankta Lucia själv och oknytt som sades härja under lussenatten. Ibland lyfts frågan om vad som är ett ”korrekt” firande. Föreliggande uppsats undersöker luciafirandet utifrån helighetsaspekten för att se om dess helighet har en påverkan på firandet, som det är och som det utvecklats. Definitionen av det heliga (eng. the sacred) utgår ifrån Ann Taves och Matthew Evans typologier av det heliga som någonting som antingen tillskrivs en speciell mening eller särskiljs då det har en speciell mening. Hur samverkar heligheten med traditionen? Detta har undersökts utifrån hur traditionen berättas om i svensk dagspress vid två skilda årtal. Texter från förra årets luciafirande, år 2019, har analyserats tillsammans med texter från 1927. År 1927 har valts ut eftersom det detta år arrangerades det officiella firande i Stockholm som anses vara det som gjorde luciafirandet populärt över hela Sverige. Uppsatsen fann att det finns en kärna av helighet i traditionen som är betydande för traditionens utveckling samt avveckling. Dessutom tycks traditionen dö ut när folk inte längre bryr sig och därigenom slutar helighålla traditionen.

The aim of this paper is to study whether the way directioners (One Direction fans) on Twitter express self-understandings denote fandom as a sacred experience. For this purpose, the data was analyzed in relation to Nicholas Jay Demerath III typology of the varieties of the sacred experience. The method used was discursive psychology. The data was analyzed by how the fans draw the line between “us” and “them”, when expressing their self-understandings and their position in relation to others.   Five themes were identified: (1) positioning and demarcation for membership, (2) group identity, (3) conflict, (4) the norms for behavior, opinions and language and (5) the group’s role and function. The directioners were using three interpretative repertoires; the One Direction fandom as identity, lifestyle and therapy.   The conclusion when analyzing the data in relation to Demeraths typology was that directioners expressed notions of the One Direction fandom as a sacred experience in an integrative manner, that is, being a “directioner” was described as marginal and confirmatory.  This suggests that the One Direction fandom consists of people that are outside the mainstream who are brought in to a social unit by joining the fandom. The data also contradicts this; the high demands for directioners to be active on Twitter can create an unsafe community.   Being in the One Direction fandom can be a possible source for a sacred experience as experienced consequences since it has given the fans identity, improved their lives and helped them escape reality. The experience of the sacred varies depending on the devotion of the fans.

Studien fokuserar på att reda ut heliga platsers mening för religiösa människor enligt fyra teorier. Teorierna undersöks med frågeställningarna hur heliga platsers mening kan se ut och vilken mening de har. Genom litteraturstudien presenteras fyra olika teorier med vitt spridda publiceringsår och inriktningar gällande heliga platser och dess mening. De olika faktorerna som enligt teorierna ger människan mening handlar om religion som fenomen, begär av helighet, symbolspråk, identitet och socialisation. Tillsammans belyser inriktningarna att meningen har flera källor och beröringspunkter. Den vida spridningen på årtal av teoriernas publicering visar en förändring gällande värderingar i hur man ser på den religiösa människan och vad som anses ge mening hos sakrala platser. Studiens resultat visar att mening inte är något konkret och det kan förstås utifrån olika perspektiv.

Denna undersökning syftar till att undersöka hur olika populärvetenskapliga böcker porträtterar den heliga Birgitta.  Frågorna som ställdes till denna undersökning är kopplat till hur den heliga Birgittas religiösa och historiska bilder såg ut i de olika populärvetenskapliga böckerna samt att jämföra hur olika författare beskriver detta. Anledningen att undersökningen syftar på just heliga Birgitta är att hon är en kvinna som det har skrivits mycket kring, vilket gör att det är möjligt att jämföra hur hon porträtteras, hur de historiska och religiösa bilderna av henne framställs av de olika författarna. Metoden som denna studie vilar på är främst en komparativ metod, där jämförelser mellan olika författare kommer stå i fokus.  Resultatet visar att heliga Birgitta var en viktig och betydande kvinna under sin samtid och att hon har lämnat stora avtryck efter sig i historien och för kristendomen.

Criteria for identifying prehistoric water-temples among other archaeological remains in Sardinia have not been explicitly discussed so far, making it difficult to investigate this remarkable body of evidence as a whole. This study therefore aims at elaborating a method for identifying water-temples among other fonts and wells in Sardinia, and applying it to produce a preliminary inventory. A theoretical discussion of definable criteria for assessing possible cult status in this context precedes an evaluation of the investigable wells and fonts reported in the island. Buildings found to lack cult correlates are noted in an Appendix, while buildings presenting them are inventoried in a Catalogue. A discussion of the results considering spatial, temporal and cultural aspects follows, leading to a new perspective regarding the genesis of the Sardinian water-temples. / Criteri per l'identificazione di templi ad acqua preistorici fra altri residui archeologici in Sardegna non sono stati esplicitamente discussi fin'ora, rendendo difficile l'indagine di questo straordinario insieme di evidenze come tale. Questo studio vuole perciò elaborare un metodo per identificare templi ad acqua fra altri pozzi e fonti in Sardegna, e applicarlo per produrre un inventario preliminare. Un discorso teorico di criteri definibili per valutare l'eventuale status cultuale nel contesto precede una valutazione degli indagabili pozzi e fonti segnalati nell'isola. Edifici trovati mancanti di correlati di culto sono notati in un Appendice, mentre edifici che li presentano sono inventoriati in un Catalogo. Segue una discussione dei risultati, considerando aspetti spaziali, temporali e culturali, portando ad una nuova proposa in riguardo alla genesi dei templi ad acqua sardi. / Kriterier för att identifiera förhistoriska vattentempel bland andra arkeologiska lämningar på Sardinien har hittills inte diskuterats uttryckligen, vilket gjort det svårt att undersöka denna anmärkningsvärda fyndkategori som helhet. Denna studie syftar därför till att utarbeta en metod för att identifiera vattentempel bland andra funter och brunnar på Sardinien, och tillämpa den för att göra en preliminär inventering. En teoretisk diskussion av definierbara kriterier för att bedöma eventuell kultstatus i sammanhanget föregår en utvärdering av de studerbara brunnar och källor som har rapporterats på ön. Byggnader som befunnits sakna kultkorrelat noteras i ett Appendix, medan byggnader som uppvisar dem inventeras i en Katalog. En diskussion av resultaten med rumsliga, tidsliga och kulturella aspekter i åtanke följer, och leder till ett nytt perspektiv gällande te sardiska vattentemplens tillkomst.

<p>This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades “axis mundi”, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of “reality”? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached. Two short chapters also show examples of Swedish religious phenomenological research by Ake Hultkrantz and Carl Johan Gurt.</p><p>The key issues are: What is Shamanism? How can we understand  Eliades philosophical exposition of man as <em>homo religosus</em>? Are Eliades theories (by Hultrantz and Gurt) represented in the Swedish scientific research? And, what is today's religion phenomenological research (by Gurt)?</p><p> </p> / <p>Denna uppsats är ett arbete om Mircea Eliades tolkning av den religiösa människan förstådd som <em>homo religiosus </em>och shamanens roll hos Eliade. Hos Eliade är den mänskliga existensen uppdelad i en dikotomi mellan det heliga och det profana. Kan vi skapa en förståelse av människans existens med Eliade och hur kan vi använda religionsfenomenologin som utgångspunkt för utforskandet av ”verkligheten”?  Uppsatsens vidare syfte är att förstå vilken roll shamanen har för religiösa världsbilder. Shamanens verksamhet och centrala uppgift  är att genom en extasteknik färdas till andra kosmiska plan, för att där få kunskap som annars inte kan nås. Två korta kapitel visar även  exempel på svensk religionsfenomenologisk forskning genom Åke Hultkrantz och Carl Johan Gurt.</p><p>De centrala frågorna är: Vad är shamanism? Hur ser Eliades filosofiska utläggning om människan ut? Finns Eliades teorier (genom Hultrantz och Gurt) förankrade/representerade i svensk religionsvetenskaplig forskning? Och, hur ser dagens religionsfenomenologiska forskning ut (genom Gurt)?</p>

This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades “axis mundi”, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of “reality”? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached. Two short chapters also show examples of Swedish religious phenomenological research by Ake Hultkrantz and Carl Johan Gurt. The key issues are: What is Shamanism? How can we understand  Eliades philosophical exposition of man as homo religosus? Are Eliades theories (by Hultrantz and Gurt) represented in the Swedish scientific research? And, what is today's religion phenomenological research (by Gurt)? / Denna uppsats är ett arbete om Mircea Eliades tolkning av den religiösa människan förstådd som homo religiosus och shamanens roll hos Eliade. Hos Eliade är den mänskliga existensen uppdelad i en dikotomi mellan det heliga och det profana. Kan vi skapa en förståelse av människans existens med Eliade och hur kan vi använda religionsfenomenologin som utgångspunkt för utforskandet av ”verkligheten”?  Uppsatsens vidare syfte är att förstå vilken roll shamanen har för religiösa världsbilder. Shamanens verksamhet och centrala uppgift  är att genom en extasteknik färdas till andra kosmiska plan, för att där få kunskap som annars inte kan nås. Två korta kapitel visar även  exempel på svensk religionsfenomenologisk forskning genom Åke Hultkrantz och Carl Johan Gurt. De centrala frågorna är: Vad är shamanism? Hur ser Eliades filosofiska utläggning om människan ut? Finns Eliades teorier (genom Hultrantz och Gurt) förankrade/representerade i svensk religionsvetenskaplig forskning? Och, hur ser dagens religionsfenomenologiska forskning ut (genom Gurt)?