<p>Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? </p><p>Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många </p><p>val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i </p><p>ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. </p><p> </p><p>Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara </p><p>tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien </p><p>bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar. </p><p>Vi har valt att använda oss av följande sociologer Anthony Giddens, Ulrich Beck, Manuel </p><p>Castells och Zygmunt Bauman. </p><p> </p><p> </p><p>För att känna trygghet och stabilitet i föräldraskapet kan en förutsättning vara att man har </p><p>ett väl fungerande socialt nätverk. En annan viktig aspekt är att man har förmågan att vara </p><p>reflexiv för att kunna omvärdera sitt handlande i olika situationer. Vi fick uppfattningen </p><p>om att det var detta många föräldrar upplevde att föräldraskapet handlade om.</p>

Hur upplever tonårs föräldrar sitt föräldraskap i vårt allt mer individualiserade samhälle? Det senmoderna samhället präglas av vilsenhet och man ställs som människa inför många val som man ska ta ställning till. Detta gäller även dagens föräldraskap då familjen är i ständig förändring, inte minst när barnen befinner sig i tonårsperioden. Då vi i vår studie ville få en beskrivande skildring av föräldrarnas upplevelse av att vara tonårsförälder i dagens samhälle har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Studien bygger på tio intervjuer av tonårsföräldrar. Vi har valt att använda oss av följande sociologer Anthony Giddens, Ulrich Beck, Manuel Castells och Zygmunt Bauman. För att känna trygghet och stabilitet i föräldraskapet kan en förutsättning vara att man har ett väl fungerande socialt nätverk. En annan viktig aspekt är att man har förmågan att vara reflexiv för att kunna omvärdera sitt handlande i olika situationer. Vi fick uppfattningen om att det var detta många föräldrar upplevde att föräldraskapet handlade om.

I samband med samhällsförändringarna från traditionella samhällen till moderna ställs individer inför möjligheten att välja vilka liv de ska leva. Denna valmöjlighet är ett kännetecken för moderniteten och avspeglas även i människors kärleksliv. Teoretiker menar att intima relationer inte längre grundas på kvinnors ekonomiska beroende av män, utan ingås av fri vilja. Till följd av kärleksrelationens omvandling ämnar denna uppsats empiriskt illustrera hur unga vuxna kan uppfatta och uppleva kärleksrelationer. Syftet behandlas genom att undersöka varför informanterna önskar ingå kärleksrelationer, vilken funktion kärleksrelationer fyller i deras liv och varför kärleksrelationer tar slut. Studiens metodologiska ansats består av fenomenologisk forskningsstrategi och har en abduktiv utgångspunkt. Materialet utgörs av 10 semistrukturerade intervjuer med informanter i åldrarna 21-32 år. Undersökningen behandlar heterosexuella kärleksrelationer. För att förstå varför unga vuxna önskar ingå kärleksrelationer används teorier om kärleksrelationers idealisering, identitetsskapande samt stigmatisering. Kärleksrelationers funktion studeras med stöd från intimitetsteorier om trygghet och otrygghet. Uppbrott undersöks med teorier om valfrihet och framtidsplanering. Undersökningen visar att informanterna uppfattar ensamhet som en negativ upplevelse och ser det som rationellt eftersträvansvärt att ingå kärleksrelationer. Kärleksrelationer upplevs både som en möjlighet till trygghet, men även otrygghet. Att ha olika förväntningar på framtiden och valfrihet kan orsaka uppbrott.

Bakgrund: För att ge vägledning till hur samhället skall värdera nutida effekter gentemotframtida, exempelvis att rädda liv eller fördela samhälleliga investeringar, har ekonomergenomfört stated preference-studier med syfte att undersöka individers samhälleligatidspreferenser. Studiernas resultat har producerat en stor variation kring hur individervärderar framtida utfall jämfört med nutida. Resultaten har dock tolkats som att individer,även om tidspreferenserna varierar i storlek, värderar framtida utfall lägre än nutida. ShaneFrederick genomförde 1999 en studie, som Frederick benämnde som ett ”robusthetstest” avden dittills använda metodiken, där han i motsats till tidigare studier inte bara erbjödrespondenterna ett nutida utfall jämfört med ett framtida, utan även erbjöd respondenternaolika sekventiella fördelningar över tid. Resultaten kontrasterade tydligt tidigare studiersresultat, respondenterna föredrog exempelvis att rädda liv fördelat på tre generationer iställetför endast i deras egen – vilket indikerade att respondenterna hade negativa tidspreferenser!Inga uppföljningsstudier har därefter genomförts.Syfte: Att undersöka individers samhälleliga tidspreferenser när de erbjuds sekventiellafördelningar över tid.Metod: Två enkätundersökningar genomfördes vid Linköpings universitet. Respondenternaställdes inför olika sekventiella fördelningar för räddandet av liv och samhälleligaupprustningar, såväl i ett intra- som ett intergenerationsperspektiv.Slutsats: Vi finner ej stöd för att en majoritet av individerna värderar framtida samhälleligaupprustningar eller att rädda framtida liv, lägre än nutida. Vi finner heller ej stöd för attindividers tidspreferenser endast innefattar en preferens för den tidshorisontella absolutafördelningen (nutid gentemot framtid). I både ett intra- och ett intergenerationsperspektivföredrog den största andelen av respondenterna en jämn fördelning över tid. I ettintragenerationsperspektiv, där vi erbjöd individerna olika sekventiella fördelningar över tid,påverkades respondenternas val av den relativa fördelningen över tid. Alla resultatuppvisades för både räddandet av liv och samhälleliga upprustningar. / Background: To give guidance for societal policy decisions on how to value future effectscompared to present, economists have used stated preference methodology to measureindividuals’ societal time preferences. The results have produced a great variety in the size ofindividuals’ time preferences, but have in general at least concluded that individuals valuefuture effects less then present. Shane Frederick performed in 1999 what he called a “test ofrobustness” of the methodology used in previous studies. Instead of just offering individualsto choose from an outcome today towards an outcome x years from now, he also offeredrespondents outcomes sequentially spread out across time. The results contradicted those ofprevious studies. For example 80% of the respondents preferred to save 300 lives across 3generations instead of 300 in their own – which implied negative time preferences! Nofurther follow up studies have been performed.Objective: Investigate individuals’ societal time preferences, when they are offeredsequential outcomes over time.Methodology: Two questionnaires where handed out at Linköpings university. Therespondents where offered different sequential outcomes over time for saving lives and whenpublic investments should occur, in as well an intra- as an intergenerational perspective.Conclusion: Our findings do not indicate that a majority of the individuals value savingfuture lives less then present lives, or that they value future public investments less thenfuture investments. Neither do they indicate that individuals’ societal time preferences onlyincorporate the absolute time horizontal aspect. In both an intra- and an intergenerationalperspective the largest fraction of the individuals preferred an equal distribution over time. Inan intragenerational perspective, where we offered individuals different sequentialdistributions, the individuals choice where affected by the relative distribution over time. Allfindings where present both for saving lives and public investments.

M.A. (African Languages) / Please refer to full text to view abstract

Det senmoderna samhället har skapat förändringar kring sociala relationer där individer inte längre följer traditionella levnadsmönster. Studien utgår ifrån teorier kring parrelationer och senmodernitet. I senmoderniteten är det svårt att förutspå hur framtiden kommer att vara pågrund av de hastiga förändringarna och att senmodernitetens främsta kännetecken är valfrihet. Bland annat har parrelationer brutits fria från sociala och ekonomiska villkor och bedömning av parrelationer har blivit mer subjektivt. Uppsatsen har avsikt att empiriskt belysa hur unga vuxna pratar om och uppfattar parrelationer i det senmoderna samhället. Studiens material består av 7 enskilda semistrukturerade intervjuer med unga vuxna i åldrarna 18–30 år som har erfarenhet av parrelationer. Med hjälp av tematisk analys studeras empirin utifrån två teman:intima relationer och partnerval. Studien visar att unga vuxnas förståelse av parrelationer ligger väldigt nära Giddens idealtyp den rena relationen. I unga vuxnas uppfattningar av parrelationer finns en motsägelse och ett ambivalent sätt att betrakta en parrelation som både som källa till ontologisk trygghet samtidigt som det kan förstås som en risk för den egna självständigheten. Resultatet av studien visar även på att partnerval associeras till emotioner och attraktion baserat på personliga kvaliteter. Den ökade valfriheten har gett upphov till att unga vuxna förväntas visa sig otillgänglig inför potentiella partners för att öka det egna värdet på kärleksmarknaden.

No description available.

<p>Poly, to live in several loving and intimate relationships at the same time, is one alternative to the mono norm. In Sweden polygamy is illegal yet in recent years poly has slowly started to enter the hetero normative political agenda and raise debate in the media. But what does poly mean, and how do those who identify with this type of relationship describe it in contrast to mono? The theoretical framework is based on a structural viewpoint of the changes in the organisation of the family and the growing de-traditionalism of society. Amongst other I use a Foucauldian perspective to explain the structural shift (yet not replacement) between an Alliance pattern and a Sexuality pattern. Other theories in use are that of the emerging ideal of The Pure Relationship and Queer Tendencies. The essay draws its empirical results from seven e-mail and/or face interviews with individuals who identify with poly. The results show that if poly and mono are both understood as expression of the pure relationship they are potentially not so different. Yet the stigma and the lack of role models show that there is much needed public debate about it to unleash it from old discourses that still seem to uphold the equation that love equals two partners. Drawing attention to queer mechanism and the initiated process of the decentralisation of the heterosexual norm, I speculate that in the future polygamy must not be a foreign concept in Swedish society.</p>

Idiomatiska uttryck är vanliga i språket och utgör en viktig del av vårt immateriella kulturarv. Därför syftar denna studie till att undersöka förståelsen av tre kategorier av idiomatiska uttryck: begränsade kollokationer, figurativa idiom och rena idiom. Dessutom jämförs förståelsen av uttrycken mellan elever i grundskolans årskurs nio, gymnasiets årskurs tre och svensklärarstudenter. Undersökningen gjordes med en fysisk enkät som delades ut till totalt 135 respondenter, och resultatet visar att förståelsen av de begränsade kollokationerna var högre än förståelsen av de rena idiomen. Högstadieeleverna hade generellt lägre förståelse jämfört med gymnasieeleverna och svensklärarstudenterna, vilka i sin tur genererade förhållandevis likartade svar.

Poly, to live in several loving and intimate relationships at the same time, is one alternative to the mono norm. In Sweden polygamy is illegal yet in recent years poly has slowly started to enter the hetero normative political agenda and raise debate in the media. But what does poly mean, and how do those who identify with this type of relationship describe it in contrast to mono? The theoretical framework is based on a structural viewpoint of the changes in the organisation of the family and the growing de-traditionalism of society. Amongst other I use a Foucauldian perspective to explain the structural shift (yet not replacement) between an Alliance pattern and a Sexuality pattern. Other theories in use are that of the emerging ideal of The Pure Relationship and Queer Tendencies. The essay draws its empirical results from seven e-mail and/or face interviews with individuals who identify with poly. The results show that if poly and mono are both understood as expression of the pure relationship they are potentially not so different. Yet the stigma and the lack of role models show that there is much needed public debate about it to unleash it from old discourses that still seem to uphold the equation that love equals two partners. Drawing attention to queer mechanism and the initiated process of the decentralisation of the heterosexual norm, I speculate that in the future polygamy must not be a foreign concept in Swedish society.