Purpose: Until year 2050 the energy consumption in Swedish buildings should be reduced by 50 %. New construction rate during the past 20 years has been around one percent of the total volume of apartments. Therefore it is important to preserve and take care of the existing buildings. Major energy savings can be made, but the contractors and property owners must aim for the same goal. The new buildings has many rules and instructions how they should be built to achieve sustainability, but it is just a few for the existing buildings. Changes in the process between the parts in the industry needs. The goal is to develop the refurbishment process between construction companies and property owners. Method: In the report has two different methods been used. A literature study that compiles previous research. Interviews to find out how property owners think around sustainable construction and how they renovate their buildings today. The report is based on the following questions: •How can the choice of renovation principles affect sustainable building? •How do property owners and construction companies proceed with renovations? •How can the refurbishment process proceed so the choice of renovation go towards a sustainability?Findings: It is difficult to achieve a cooperation between construction and property companies when they do not always have the same goal. The entrepreneurs find it difficult to influence the refurbishment process because the ability to be involved in the early stages is small. Once a contract has been made, it is difficult to change and add energy-efficiency improvement. Knowledge exchange is seen as positive among people in the industry. They have the knowledge and the property owners know what kind of renovation their building needs. To get the existing buildings more energy-efficient and sustainable more cooperation is needed. Property owners have the primary responsibility to bring the question forward, but money is the major problem that sustainable renovations occurs rarely. Implications: The knowledge exchange requires in order to reduce the construction industry energy consumption. It is also important for property companies to create clear specifications when they want to renovate their buildings. Choosing renovation measures with care so that the building's qualities assures and energy consumption reduces. If the buildings most critical part has been renovated before more focus can be made on energy efficiency renovations. It could be a great advantage if property owners assist each other with positive and negative experiences around the refurbishment question. Limitations: The report does not deal with how sustainable renovation measures work, instead it explains how they can be done and how to apply those more often. The study is aimed at renovation of Swedish apartment buildings and property companies cooperation with entrepreneurs. The main results of the report can be used for the refurbishment process in Sweden. Some conclusions are more aimed after Jonkoping’s housing shortage, because the demanding of building standard are not sufficiently there. Keywords: Apartment building, energy efficiency, renovation, sustainable building, the refurbishment process / Syfte: Fram till år 2050 ska energianvändningen i Svenska byggnader minska med 50%. Nybyggnadstakten har de senaste 20 åren varit runt 1 % av den totala volymen lägenheter. Därför är det viktigt att bevara och vårda befintliga byggnader. Energibesparingar kan göras men entreprenörerna och fastighetsbolagen borde sträva mot gemensamma mål. Det finns många regler och styrmedel för nyproducerade hus, men inte så många för de befintliga byggnaderna. Förändring behöver ske i processen mellan parter i branschen så hållbar renovering enklare kan tillämpas. Målet är att bidra till att utveckla renoveringsprocessen mellan byggföretag och fastighetsägare. Metod: I rapporten har två olika metoder använts för att besvara frågeställningar som ska få målet uppnått. En litteraturstudie, där en sammanställning av tidigare forskning kring ämnet har utförts. Intervjuer för att få svar på hur fastighetsägare och entreprenörer tänker kring hållbart byggande och hur de renoverar byggnader idag. Frågeställningarna rapporten bygger på är följande: x Hur kan val av renoveringsprinciper påverka ett långsiktigt hållbart byggande? x Hur går fastighetsägare och byggnadsföretag tillväga med renovering? x På vilket sätt kan renoveringsprocessen gå till för att valet av renovering ska blir inriktat mot ett hållbart byggande? Resultat: Samarbete mellan byggföretag och fastighetsbolag är svårt att nå när de inte alltid strävar efter samma mål. Entreprenörerna finner svårigheter i att kunna påverka på grund av att de inte är med i tidigt skede av renoveringsprocessen. När en upphandling har skett är det svårt att ändra och lägga till energibesparingsåtgärder. Kunskapsutbyte ses som positivt mellan människor i branschen, kunskap finns och fastighetsägare vet vilka åtgärder deras flerbostadshus behöver. Samarbete behövs för att byggbeståndet ska bli mer hållbart och energieffektivt. Fastighetsägare har huvudansvaret att driva frågan framåt men ekonomin är boven till att hållbara renoveringar inte utförs. Konsekvenser: För att kunna minska mängden använd energi inom byggbranschen krävs det att kunskapsutbyte sker mellan fastighetsägare och entreprenör. Att välja renoveringsåtgärder med omsorg så att byggnadens kvalitet säkras samt att energianvändningen minskar är en viktig faktor. Om fastighetsbolagen har renoverat de kritiska delarna kan de rikta större fokus mot energieffektiviseringsåtgärder. Det hade också varit till stor fördel om fastighetsägare kunde bistå varandra med positiva och negativa erfarenheter kring frågan. Begränsningar: Rapporten tar inte upp hur hållbara renoveringsåtgärder går till utan vad som kan göras och hur det kan tillämpas oftare. Studien riktar sig mot renovering av svenska flerbostadshus och fastighetsbolags samarbete med entreprenörer. Rapportens resultat begränsas till viss del mot byggnader i Jönköpings kommun. Bostadsbristen i Jönköping skapar liten konkurrens av hyresgäster och därmed ställs inte tillräckligt höga krav på standard. Nyckelord: Energieffektivisering, flerbostadshus, hållbart byggande, renovering, renoverningsprocess.

No description available.

Hyresrätt är en populär boendeform i Sverige där många hyresrätter stått inför renoveringsbehov. På senare år har kritik framförts mot stora renoveringar av hyresrätter, även så kallade renovräkningar eller lyxrenoveringar. Denna uppsats har till syfte att undersöka vilka egenskaper i bostadsområdet samt hos fastigheten som påverkar sannolikheten att den blir renoverad. Få studier har undersökt liknande frågeställningar, varav ingen undersökt detta på den svenska hyresmarknaden. Via logitregressioner, där den beroende variabeln var huruvida fastigheten blivit renoverad eller inte och de oberoende variablerna var olika fastighets- och områdeskaraktäristika, undersöktes frågeställningen. I enlighet med hypotesen och tidigare studier hade byggåret en signifikant påverkan på renoveringssannolikheten där äldre fastigheter löpte en större sannolikhet att bli renoverad. Även medelinkomsten och utbildningsnivån i området hade en statistiskt signifikant påverkan på renoveringssannolikheten, där medelinkomsten hade en positiv påverkan och utbildningsnivån en negativ. Avståndet till centrum visade sig också ha stor betydelse, huruvida detta beror på avståndets effekt eller underliggande variabler som fångas upp är det dock svårt att uttala sig om.

No description available.

Inom stadsplaneringen har man förstått vikten av en blandad och varierad stad. Istället för att tänka skola här, bostäder här och jobb där, försöker man nu integrera allt till en helhet. Jag har i detta projekt undersökt vad händer om tänker byggnaden som en stad, som används av olika människor under dygnet, veckan och året. Det är en studie i hur olika verksamheter kan samverka inom en byggnad. Och på så sätt skapa en byggnad som utnyttjas effektiv, används dygnet runt och av olika människor och verksamheter. Projektet tar utgångspunkt i en existerande miljö. Nämligen kvarteret Domherren där den nuvarande arkitekturskolan står. Med en ny arkitekturskola under uppbyggnad kommer den nuvarande byggnaden snart förlora sin funktion. Vad ska hända med strukturen då? Och hur ska man förhålla sig till den när de kommer nya verksamheter. Vad är viktigast. De kulturella värdena, miljöaspekten eller vad de nya verksamheterna behöver? Dessa frågor ligger till grund för det här kandidatprojektet.

Hur hanterar vi gamla industrilokaler där industrierna gått ur tiden men byggnadsstrukturerna finns kvar? Projektet utforskar arkitektoniska strategier där enkla tygstrukturer ger stor rumslig effekt - mellanrummet mellan nytt och gammalt undersöks. Platsen är Gustavsberg och den gamla Hushållsporslinsfabriken med ett nytt program där Allt är möjligt-hus i Cirkus Cirkörs regi ingår. Kulturhuset innehåller också funktioner såsom museum, bibliotek, konstall och administration.

En betydande andel av byggnaderna i Sverige, såväl som i Norrbotten, besitter någon form av kulturhistoriska värden som bör bevaras. Byggnaderna omfattas ofta av olika typer av skyddsbestämmelser som på något sätt syftar till att bevara dessa värden. Fastighetsägare kan ändå i hög grad ha skäl att överväga olika typer av ändringar på dem. Tidigare studier har pekat ut kostnaden som en viktig faktor för fastighetsägare när de ska ta beslut om renoveringar eller andra typer av ändringar. Varsam renovering är ett begrepp som bland annat syftar till att anpassa ändringar på byggnader till dess kulturhistoriska värden och byggnadsdelars befintliga potential. Den stora variation i förutsättningar och omfattning som kännetecknar ändringar på kulturhistoriskt värdefulla byggnader gör det dock svårare att på förhand uppskatta kostnader för olika typer av åtgärder på dem jämfört med på byggnader utan dessa värden.  Syftet med den här studien är att bidra med ökad förståelse om kostnader för varsamma renoveringsåtgärder. Målet är att identifiera och analysera kostnader för vanliga varsamma renoveringsåtgärder och att i en fallstudie jämföra dem med alternativa renoveringsåtgärder där hänsyn till kulturhistoriska värden inte prioriteras på samma sätt. Fokus låg på åtgärder på byggnaders klimatskal med en geografisk avgränsning till Norrbotten och Västerbotten.  Studien bestod av två delar. Den första delen utgjordes av en kartläggning av vanliga varsamma renoveringsåtgärder och kostnader för dem. Kartläggningen inleddes med framtagandet av ett teoretiskt ramverk som omfattar centrala begrepp, förutsättningar och utmaningar vid kostnadsuppskattningen av den typen av åtgärder. Därefter utfördes en datainsamling via direktkontakter med yrkesverksamma och dokumentstudier av bidragsärenden och tidigare genomförda projekt inom byggnadsvård. I den andra delen genomfördes en fallstudie där varsamma renoveringsåtgärder för tak, fasader och fönster applicerades teoretiskt på en fallstudiebyggnad som pekats ut som kulturhistoriskt värdefull. De analyserades med avseende på livscykelkostnader och jämfördes med åtgärder som tagits fram utan krav på antikvarisk hänsyn.  I det teoretiska ramverket togs en definition av begreppet varsamma renoveringsåtgärder fram som innefattade åtgärder där bevarande av kulturhistoriska värden och befintliga material prioriteras framför andra faktorer. I kartläggningen identifierades ett antal olika sådana åtgärder som bedömdes vara vanliga i Norrbotten och i viss mån även Västerbotten. Lagningar på timmerstommar och renovering av fönster var de åtgärder som identifierats flest gånger och på ett brett urval av olika byggnadstyper. I fallstudien kunde skillnader i kostnader mellan de åtgärder som bedömts som varsamma och de åtgärder som tagits fram utan krav på antikvarisk hänsyn påvisas. Tidigare studier har lyft fram att kraven på traditionella material och tekniker gör det dyrare att utföra ändringar på kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Resultatet från den här studien visade att investerings- och livscykelkostnaden snarare beror på en rad faktorer, som bland annat byggnadens skick, det antikvariska förhållningssättet och avkastningskravet. Ett fortlöpande underhåll med traditionella material visade sig kunna vara lönsamt ur ett ekonomiskt perspektiv under vissa förutsättningar. Om däremot byggnadsdelar eller material behövde bytas ut var det dyrare med traditionella material och tekniker. Underhållsplanering lyftes fram som ett sätt att undvika dyra restaureringar och parera osäkerheter avseende åtgärders omfattning. I studien uppskattades kostnader för vanliga varsamma renoveringsåtgärder genom att utgå från kostnader i tidigare genomförda projekt. Med utgångspunkt i resultaten skulle framtida studier bland annat kunna fokusera ännu mer på enbart några specifika åtgärder i kombination med miljöpåverkan.

I Sverige finns det nu ungefär 5,1 miljoner bostäder, lite mer än hälften avdetta bostadsbestånd står flerbostadshusen för. Under miljonprogrammet1965 - 1974, byggdes cirka 600 000 flerbostadshus vilket är runt enfjärdedel av alla flerbostadshus i Sverige. Dessa är i stort behov avrenovering för att öka sin energieffektivitet. Speciellt när miljömålen ilandet är i så stort fokus, regeringens mål är att sänka energianvändningenmed 50 % i bostadssektorn till 2050. Flerbostadshusen byggda i dennaperiod har ungefär 30 % högre genomsnittlig energianvändning änflerbostadshus byggda 2011 - 2019.I detta arbete har en fallstudie utförts på ett flerbostadshus i Vallås,Halmstad. Olika renoveringsåtgärder har presenterats som kan vara lämpligaför referensobjektet. Energiberäkningar har sedan utförts för att se hurmycket varje åtgärd minskar energianvändningen för byggnaden. Målet medarbetet är att utreda potentiella renoveringsåtgärder för att minska det totalaprimärenergitalet med 50 % per uppvärmd area-enhet. Syftet med arbetet äratt uppnå en så energieffektiv renoveringslösning som möjligt med hjälp avolika renoveringsåtgärder samt solceller som ett komplement. Resultatetvisade att bergvärmepumpen sänkte den specifika energianvändningen mestmedan FTX-systemet minskade primärenergitalet till högst grad. Med allaåtgärder utförda på byggnaden uppnåddes målet att halvera det totalaprimärenergitalet per uppvärmd area-enhet.

I Älvsbyns centrum står en byggnad på ca 1500m² tom, Svalan 8. Byggnaden ser trött och förfallen ut och är inte särskilt tilltalande. Med rätt förutsättningar så finns det en enorm potential för denna. Det gäller bara att se vad man kan göra. För att ge ett exempel hur en granskning av en fastighet kan se ut har jag använt mig av Svalan 8 som exempel. Men detta går ju att applicera på vilken byggnad man vill inom detaljplanerat område.  För att kunna skapa en ny vision för byggnaden så behöver man ställa en del frågor. Frågor bland annat gällande fastigheten och detaljplanen hos kommunen. Ta reda på vad man får göra med gällande detaljplan och vad det finns för begränsningar. Kan det vara värt att ändra en detaljplan i både tid och pengar.  Rapport är skriven för att förenkla arbetsskedet och förstå hur processen går till i stora drag och varför/varför inte man ska välja att genomgå en detaljplansändring, göra en detaljplan eller utgå från den befintliga detaljplanen.

Denna studie undersöker komplexiteten med renoveringar och hur de utförs på ett miljömässigt samt socialt hållbart sätt. Arbetet grundas i intervjuer med aktörer i området, dialog med en del verksamma och övningar med de boende, som slutligen har lett till ett gestaltningsförslag. Examensarbetet avser att påvisa vikten av medborgardialog och den sociala hållbarheten, samt ett cirkulärt och hållbart tankesätt vid renoveringar av fasader på miljonprogramsfastigheter. Studien utmynnar i ett designförslag på en fasadrenovering av en miljonprogramsfastighet i Rosengård på Bennets väg 3. / This study examines the complexity of renovations and how they are carried out in an environmentally and socially sustainable way. The work is based on interviews with stakeholders in the area, dialogues with practitioners and exercises with residents, which has led to a design proposal. The project intends to demonstrate the importance of citizen dialogue and social sustainability, as well as a circular and sustainable mindset when renovating the facades of million housing program properties. The study results in a design proposal for a facade renovation of a million program property in Rosengård at Bennets väg 3.