Bakgrund: Renägande samer tillhör en av Sveriges minoriteter, vars arbetssituation kan medföra skador/besvär i rörelseapparaten. Tidigare studier visar att renskötande samer inte uppsöker vård, trots behov, till stor del på grund av bristande kompetens inom sjukvården och förtroendebrist. Fysioterapeuter har en betydande roll inom rehabilitering och skadeprevention, det förekommer inga studier i dagsläget om renägande samer och fysioterapi. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning renägande samer i Västerbotten har skador och/eller problem i rörelseapparaten och om de söker fysioterapeutisk vård för sina skador. Metod: En webbenkätstudie innehållande frågor gällande skador/besvär, uppsökande av vård, orsak till ej uppsökt fysioterapeut och om de kunde tänka sig besöka fysioterapeut i framtiden sammanställdes. Enkäten skickades till Västerbottens sju samebyars ordföranden vilka skickade vidare den till samebymedlemmarna. Resultat: 21 renägande samer (10 män, 11 kvinnor) besvarade enkäten. 90% sa sig ha/haft skada/besvär, 68,4% skadade sig i renskötselarbetet med en påverkan på renskötselarbetet median 5, IQR 2,5. 19% hade uppsökt fysioterapeut, 66,7% hade ej uppsökt akutsjukvård/primärvård, 85% hade inte uppsökt annan behandlingstyp och 76,2% kunde tänka sig uppsöka fysioterapeut i framtiden. De vanligaste anledningarna till att ej uppsökt fysioterapeut uppgavs vara tidsbrist och förtroendebrist tillsammans med dåliga tidigare erfarenheter. Konklusion: Majoriteten hade skador/besvär men uppsökte inte fysioterapeut trots behov, största orsaken angavs vara tidsbrist. Fler studier behövs för att undersöka varför besök uteblir och hur en individanpassad vård för renägande samer bör se ut för att fler ska kunna nyttja fysioterapi.

Bakgrund: Idag lever cirka 20 000 samer i Sverige varav cirka 2500 har sin huvudsakliga inkomst från renskötsel. Livet som renskötare beskrivs som fritt men samtidigt präglat av konstant oro och stress inför framtiden. Diskriminering och bristande stöd hör till vardagen och senare forskning visar att ohälsan ökar bland renskötare. De flesta hälsoproblemen bland renskötande samer grundar sig i marginalisering och kunskapsbrist hos allmänheten gällande renskötsel och samisk kultur. Syfte: Att belysa upplevelser av hälsa bland renskötande samer i en sameby i Sverige. Metod: Semistrukturerade intervjuer med intervjuguide och följdfrågor kring upplevelsen av hälsa användes. Totalt 27 personer tillfrågades om deltagande och elva personer medgav samtycke. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuerna genomfördes under januari och februari månad 2016. Resultat: Tre kategorier och elva underkategorier identifierades utifrån informanternas upplevelser. Kategorierna som identifierades var; förutsättningar för en god hälsa, hinder för en god hälsa samt hälsa i framtiden. Resultatet visar på att renskötarna saknar stöd och förståelse från myndigheter samt ortsbefolkning och att det råder informationsbrist gällande den samiska kulturen. Dagens ökade exploatering och klimatförändringar skapar svårigheter i arbetet med renskötsel och det är en bidragande orsak till renskötarnas upplevelse av ohälsa. Slutsats: Resultatet av studien visar att det finns fortsatt behov av forskning inom området då renskötarna befinner sig i en utsatt situation vilket påverkar deras hälsa på ett negativt sätt. Resultatet ses som användbart till det fortsatta arbetet inom svensk hälso- och sjukvård samt aktörer såsom myndigheter och övriga befolkningen.

Bakgrund: Arbetsmiljön för renskötande samer klassas som ett av de mest farliga yrken som finns i Sverige, men ändå trots det väldigt lite forskat om. I yrket är det en hög förekomst av problem i rörelseapparaten med smärta i samtliga kroppsdelar, relaterat till arbetsmiljön. Rennäringen har under de senaste årtionden genomgått en mekaniseringsprocess, där stora och nya krav på renskötarens kropp ställs, samtidigt som kravet på den ekonomiska avkastningen ökat, med ökad stress som följd. Syfte: Syftet med denna webbenkätundersökning var att utforska arbetsmiljö och förekomst av arbetsrelaterade skador och sjukdomar hos samiska renskötare i en fjällsameby. Metod: En digital webbenkät skickades till 77 samebymedlemmar inom en fjällsameby. Resultat: Jag fann att renskötarna i (n=20) i fjällsamebyn hade mest besvär i ländrygg/korsrygg 56 % därefter halsrygg/nacke 55 %, handleder/händer 22 %, fotleder/fötter 22 %, knän 17 %, axlar/skuldror 16 %, höfter 6 % och armbågar 0 %. "övriga sjukdomar" förekommer mer sparsamt. Konklusion: Sammanfattningsvis har undersökningen visat att renskötare i Norrbotten har besvär i rörelseapparaten. ser jag att besvären i halsrygg/nacke och ländrygg/korsrygg fortsätter vara höga. Vid en jämförelse med tidigare forskning över en 30-års period ser jag att besvären i halsrygg/nacke och ländrygg/korsrygg fortsätter vara höga. Medan besvären i övriga kroppsdelar minskat. Tidigare studier och renskötarnas förslag till förändring har inte fått genomslag ännu. Ytterligare forskning om samerna och hälsa behövs för att säkerhetsställa patientcentrerad fysioterapi med kulturell kompetens.

Denna studie undersöker hur formuläret Organiserad Verksamhet i Renbetesfjäll inom förvaltning i Västra Jämtlandsfjällen förstås och används av människor som arbetar i besöksnäringen och i småföretagande. Med intervjuer som empiriskt material diskuterar studien hur begreppen funktion och struktur är relaterade till dominerande idéer i områdets förvaltning. Som teoretiskt perspektiv används Tim Ingolds dwelling-perspektiv. Studien når fram till att formuläret inte uppfyller de behov aktörerna har för att ha ett tillfredsställande samarbete med varandra och renskötarna. Formuläret för förvaltning är inte anpassat efter en lokal kulturell kontext, den är skapad utifrån idéen om landskapet som multifunktionellt vilket studien formulerar kritik gentemot.