The data delivery architectures in most enterprises are complex and under documented. Conceptual business models and business analytics applications are created to provide a simplified, and easy to navigate view of enterprise data for analysts. But the construction of such interfaces is tedious, manually intensive to build, requiring specialized technical expertise, and it is especially difficult to map exactly where data came from in the organization. In this paper we investigate how two aspects (lineage and requests for data i.e. semantics and new reports) can be addressed by tying metadata documentation to a systematic data delivery architecture in order to support business analytics applications. We propose a tool framework that includes a metadata repository for each step in the data delivery architecture, a web based interface to access and manage that repository and mapping tools that capture data lineage to support step by step automation of data delivery.

La tesis estudia como las firmas cumplen con la regulación de impuestos de contaminación en China y como las agencias ambientales de China imponen la regulación ambiental eficaz a firmas. Nuestro estudio proporciona pruebas claras que las firmas considerablemente underreport su contaminación y acciones de imposición por agencias ambientales son principalmente eficaces en la verificación de la contaminación relatada de las firmas e inducción de firmas a relatar su contaminación más exactamente. Además, mostramos que las agencias ambientales tienen la edad de las firmas en cuenta y la propiedad cuando ellos imponen los estándares de contaminación de las plantas y emprenden inspecciones. También mostramos que las plantas quiénes son localizados en el PBI más alto per cápita áreas y cuyas emisiones con mayor probabilidad inducirán daños de contaminación afrontan la regulación ambiental eficaz más estricta, que es estándares de contaminación más estrictos e inspecciones más frecuentes. / The thesis studies how firms comply with pollution taxation regulation in China and how China's environmental agencies impose effective environmental regulation on firms. Our study provides clear evidence that firms significantly underreport their pollution and enforcement actions by environmental agencies are mainly effective in verifying firms' reported pollution and inducing firms to report their pollution more accurately. Moreover, we show that environmental agencies take into account firms' age and ownership when they impose plants' pollution standards and undertake inspections. We also show that plants who are located in higher GDP per capita areas and whose emissions are more likely to induce pollution damages are facing stricter effective environmental regulation, which is stricter pollution standards and more frequent inspections.

During the financial crisis, many assets became illiquid and ceased trading on the open market, thus classifying them as level three assets. This study attempts to determine whether fair value asset disclosures, especially level three assets, were viewed by the market as valued correctly, given the amount of subjectivity involved. This paper will discuss prior literature on the topics of fair value accounting, various earnings quality measures, and corporate governance impact on fair value disclosures. Using models similar to prior papers, many of the coefficients of interest proved insignificant. However, the models improved when examining only the least credible firms.

Idag är socialt ansvarstagande inte längre en isolerad företeelse utan något som genomsyrar det dagliga arbetet. För företagen handlar det förutom att upprätthålla sitt varumärke och ett gott rykte också om att kontrollera risker och på så sätt skapa förutsättningar för bättre lönsamhet. Allt fler företag har upptäckt att det finns affärsmässiga fördelar med att ta ett aktivt socialt ansvar. (Svensk handels importhandbok 2009). Något som bidragit till att efterfrågan för redovisad miljöredovisning ökat. En annan orsak till den ökade redovisningen av detta beror på att sedan år 2008 är statliga och privata bolag numera enligt lag skyldiga att miljöredovisa enligt Årsredovisningslagen 6kapitlet 1§. En av de största utmaningarna för hållbar utveckling enligt Global Reporting Initiative är kravet på att göra nya och innovativa val och att tänka på ett helt nytt sätt. Riskerna och hoten för vår gemensamma hållbarhet är stora och kräver åtgärder som vidtas skyndsamt. Detta gör att transparens beträffande ekonomisk, miljömässig och social påverkan blir oerhört viktigt för att uppnå bra relationer till intressenter, investeringsbeslut och andra marknadsförhållanden. Redan år 1987 i en FN-rapport uppstod uttrycket ”vår gemensamma framtid”. Rapporten beskrev målet med hållbar utveckling som att ”tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.  Hållbarhetsredovisning är en bred term, som anses synonym med andra termer som används för att beskriva redovisning av ekonomisk, miljömässig och social påverkan. Företagen ska mäta, presentera och ta ansvar för deras påverkan på de sociala, ekonomiska och miljömässiga aspekterna. Redovisningen ska innehålla både det som är positivt och det som är negativt för att på bästa sätt ge en balanserad bild.Under de senaste åren har ett intensivt utvecklingsarbete pågått inom ramen för det samarbetsprojekt som, Global Reporting Initiative, påbörjade 1997 efter ett upprop av den i Boston, USA, baserade ideella organisationen Coalition for Socially Responsible Economies (CERES) som en reaktion på det stora och ökandeantalet modeller och riktlinjer för miljöredovisning (Bergström 2002). Brown et al. (2009) hänför utvecklingen av GRI till de befintliga institutionella strukturerna, de starkt påverkande intressenterna och den underutvecklade plattform för information om hållbarhetsredovisning.  För att detta ska kunna ske på ett så tydligt, öppet och jämförbart sätt som möjligt har Global Reporting Initiative skapat ett accepterat och trovärdigt ramverk.  Ramverket innefattar både generellt och branschspecifikt innehåll och kan därför användas av alla organisationer, oberoende av storlek, bransch och ort. Detta är också den mest kända ram för frivillig rapportering av miljömässiga aspekter. Ramverket och riktlinjerna förbättras kontinuerligt genom ett organiserat samarbete mellan ett stort antal experter från hela världen och från alla intressentgrupper, där experterna möts i diskussioner för att nå samförstånd.Riktlinjerna består av principer för att definiera redovisningens innehåll och för att säkerställa kvaliteten på den redovisade informationen. Riktlinjerna består också av standardupplysningar som omfattar resultatindikatorer och andra upplysningskrav, samt vägledning för särskilda tekniska delar i redovisningen. Zeng et al (2010) menar att GRI för närvarande anses vara det mest utvecklade mätinstrumentet för miljöredovisning.Miljöredovisningen enligt GRI syftar till företagets påverkan på det levande och icke levande naturliga systemet, så som ekosystem, mark, luft och vatten. En rad olika miljöindikatorer kopplade till insats och resultat redovisas, men också resultat kopplat till exempelvis påverkan från produkter och tjänster. Många bolag har idag olika miljörelaterade certifikat som visar att hållbar utveckling är viktigt.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans agerande vid misstanke om barnmisshandel, vilka faktorer som påverkar beslutet att anmäla eller inte anmäla vid misstanke om barnmisshandel samt granska och redovisa artiklarnas vetenskapliga kvalitet. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie och artiklar söktes i databasen Medline via Pubmed. Sökningen resulterade i tio artiklar. Resultatet visade att sjuksköterskans iakttagelseförmåga var den viktigaste egenskapen för att upptäcka barnmisshandel. Vid misstanke avvaktade sjuksköterskan sina åtgärder, anmälan skedde när säkra bevis fanns. I resultatet framkom behov av utbildning och samarbetet mellan sjuksköterskor, läkare och socialarbetare kunde förbättras för att skydda barnet. Osäkerhet och bristande kunskap kring rapportering hindrade sjuksköterskans agerande och rädsla för sin egen säkerhet medförde att en anmälan inte alltid blev gjord. Fakta kring barnmisshandel tas upp bristfälligt i sjuksköterskans grundutbildning vilket ökar osäkerheten kring agerande och rapportering. Sjuksköterskans attityd till barnmisshandel inverkade på beslutet att rapportera eller inte. Fysiska- och sexuella övergrepp ansågs lättare att identifiera än psykisk misshandel. Kvalitén, utifrån granskning av urval/bortfall, anses vara hög i de kvalitativa studierna och i de kvantitativa studierna var variationen i kvalitet stor. Slutsatsen är att många sjuksköterskor känner osäkerhet kring agerande och rapportering. Tydliga riktlinjer och ett bättre samarbete mellan olika yrkesgrupper behövs. / The purpose of this literature review was to describe the nurse's actions in cases of suspected child abuse, what factors influence the decision to report or not report suspected child abuse and to examine the quality of the studies from a scientific perspective. The method was a descriptive review and articles were searched in Medline database through PubMed. The search resulted in ten articles. The result showed that the nurse's observation was the most important characteristic to detect child abuse. With suspicion of child abuse they only acted when solid evidence existed. The study found a need for training among the nurses and that cooperation between professional groups involved could be improved. Uncertainty about reporting was an obstacle to the nurse's actions. A fear for the nurses own safety meant that a notification was not always made. There is a general deficiency of education within this area which increases the uncertainty surrounding the conduct and reporting. Nurse's attitude to child abuse had an effect on the decision to report or not. Physical and sexual abuse was easier to identify than emotional abuse. The quality of selection and non-response was considered to be high in the qualitative studies, and the quantitative studies had a variation in quality. The conclusion is that many nurses feel uncertain about the conduct and reporting. Clear guidelines and better cooperation between professional groups are needed.

Avvikelserapportering är grundläggande för att identifiera risker som kan leda till vårdskador. Trots detta väljer många sjuksköterskor att inte anmäla avvikelser. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans beslut att avstå från att anmäla avvikelser. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar utgjorde underlaget för resultatet. I resultatet angavs tidsbrist som ett hinder för att anmäla avvikelser. Även bristande kunskap och erfarenhet kring avvikelserapportering och brist på uppföljning av inlämnade avvikelser utgjorde ett hinder. Många sjuksköterskor upplevde rädsla för negativa konsekvenser då de begått ett misstag. De kände även dåligt samvete inför att anmäla en kollega som gjort fel. Arbetskultur och organisatoriska faktorer inverkade även på beslutet att anmäla avvikelser. Att diskutera avvikelsrapportering redan under sjuksköterskeutbildningen hade kunnat minska känslorna av skuld och inkompetens genom att sjuksköterskestudenterna tidigt förstår syftet med att anmäla avvikelser. Fortsatt forskning kring svenska förhållanden är nödvändig för att belysa sjuksköterskornas hantering av avvikelser för att kunna utveckla strategier för att öka patientsäkerheten. / Incident reporting is essential to identify risks that can lead to health damage. Despite this many nurses fail to report incidents. The aim of this study was to describe factors influencing nurse’s decision not to report incidents. The study was conducted as literature review in which 13 scientific articles were the basis for the result. The result indicated that time constraint were an impediment to incident reporting. Lack of knowledge and experience about incident reporting and lack of feedback are also reported as barriers to reporting incidents. Many nurses experienced fear of reprisals admitting to mistakes. They also felt guilty about writing an incident report on mistakes committed by a colleague. Work culture and organizational factors also affect the decision to make an incident report. Discussing incident reporting during nursing school might reduce feelings of guilt and incompetence by nursing students understanding the purpose of making incident reports. Research on Swedish conditions are necessary to highlight nurses attitudes on incident reporting as a mean to enhance patient safety.

The concept of Corporate Social Responsibility (CSR) is not new; however, it hasstarted to gain more attention during the last fifteen years. During this period, logistics activities were structured to maximize profitability of all firms in the supply chain by including only economic costs while disregarding social and environmental costs. Since logistics firms play a vital role in international trade, and since they are one of the main types of firms that are facing pressure from various shareholders to deal with social and environmental issues, it can be concluded that the performance of logistics enterprises under CSR pressure is worth investigating. Literature review has been performed by the authors to discuss previous research on the environmental and social sustainability development, the concept of corporate social responsibility, CSR reporting and different ways of reporting, the geographical differences in Reporting CSR (Asia, Europe, and North America), CSR guidelines, and finally the term of logistics social responsibility. A sample of 50 logistics companies is selected from three regions: Asia, Europe, andNorth America, which is presenting seven different logistics categories. We access toseparate CSR reports ranging from 2009 to 2011 and other disclosures on the firms’websites in order to analyze their CSR reporting status and practices under CSRpressures. Different reporting guidelines (e.g. GRI, GC, ISO 14001) and report types (e.g. Corporate Social Responsibility Report; Sustainability Report) were investigated from the sample according to logistics categories and geography differences. Moreover, the contents included in the separate CSR reports are analyzed from five factors: i)Environment; ii) Society; iii) Shareholders; iv) Employees; v) Suppliers. Furthermore, for CSR practices implemented by other logistics firms which do not prepare CSR reports, four common dimensions are studied in the thesis: Environment, Employees, Consumers and Communities. In the end, suggestions about the way to improve the current practices of corporate social responsibility reporting are provided. The paper also discusses the value of the results both for the business field and the academic field.

Bakgrund: En stor del av vårdskadorna som uppstår i vården beror på brister i kommunikation. Rapportering är en del av det dagliga arbetet som sjuksköterska, där målet är att föra vidare information om en patientens tillstånd för att säkerställa den fortsatta vården och patientsäkerheten. Syfte: att beskriva hur anestesisjuksköterskan och vårdavdelningens sjuksköterska ser på rapportering vid överföring av patient från UVA till vårdavdelning. Metod: Kvalitativ studie. Studien har analyserats med hjälp av innehållsanalys där ett tema, två kategorier och nio subkategorier har framkommit. Fokusgruppsintervjuer med sammanlagt tio sjuksköterskor från vårdavdelningar med erfarenhet av att hämta patienter på UVA samt åtta sjuksköterskor från anestesin. Resultat: För att en rapport skall bli bra krävs att rapporten följer en viss procedur och struktur. Det är viktigt att rapporten följer en röd tråd och att informationen inte blir överflödig. Vårdmiljön vid rapporteringen har också stor betydelse. Det blir svårt att lämna en bra rapport då det är mycket stress runtomkring och då det är svårt att hålla sekretessen. Från både anestesin och vårdavdelningarna finns en vilja att ha förståelse för varandra för att skapa en god miljö vid rapporteringen. I rapporteringen är det viktigt att lagom mycket information om patienten lämnas annars finns risk att personen som tar emot rapporten slutar lyssna. Diskussion: Vårdavdelningarnas sjuksköterskor saknar kunskap om de specifika läkemedel som administreras av anestesisjuksköterskan under narkosen. Detta kan få ödesdigna konsekvenser då det finns en risk att drabbas av återfall av läkemedel med andningshämmande effekt, en så kallad recurarisering. / Background: A great deal of the related care injuries that develops in the hospitals often depends on communications failures. Reporting handovers is a great part of nurse’s daily work, the where report handovers purpose is to transfer information related to the patient between staff so that the patient safety can be ensured. Aim: To describe how the anaesthesia nurse and the ward nurse perception in the report handover of an postoperative patient. Method: Qualitative studies where made. Focus group interviews with total of ten nurses from the wards, nurses with experience from giving and taking reports in handover situations from the postoperative anaesthesia care unit (PACU), and eight nurses from the anaesthetic ward. The result where analysed with help from a content analysis, that resulted in one theme, two categories and nine sub categories. Result: Areport requires that the reporter follow a particular procedure and structure. It’s important that the report makes a common line for the listener, and that the information is not redundant. The environment is also important, it becomes difficult to make a good report when it’s stressful around, that also makes it difficult to maintain confidentiality. From both the anaesthesia and ward it’s a willingness to understand each other when it comes to patient handover, regarding to the stressfulness and the lack of care places at the wards. It’s important that the right amount of information about the patient is given, otherwise there’s a risk that the person receiving the report, stop listening. Discussion: The ward nurses lack the knowledge about the specific drugs during anaesthesia that are administrated by the anaesthesia nurse. That can bring a fatal consequence if the patient gets a residual paralysis of the muscle relaxant drug.

Bakgrund : Det har inte alltid varit en given förutsättning att företag antas fundera kring etiska, miljömässiga och moraliska åtagande. Företeelsen har i allt större utsträckning vuxit fram under de senaste decennierna, samtidigt som en oundviklig medvetenhet om att både privatpersoner och företag måste börja förhålla sig till jordens begränsningar blivit allt starkare. Ett verktyg som delvis uppkommit till följd av ovanstående omständigheter är hållbarhetsredovisning, som i grunden är kompletterande redovisningsinformation rörande etik, miljö och samhällsengagemang. Syfte : Syftet med studien är att upplysa kring hållbarhetsområdet, med fokus på hållbarhetsredovisning enligt GRI. Samtidigt ska studien mer ingående undersöka hur och varför företag är benägna att upprätthålla och vidareutveckla sin hållbarhetsredovisning enligt GRI:s ramverk. Slutligen är studiens syfte att framföra företagens uppfattning kring det förväntade mervärdet av ett vidareutvecklande av hållbarhetsredovisningen enligt GRI.

With the increasing complexity of banking operations, the demand for extensive disclosure has advanced over the years. In 2007, the International Accounting Standards Board (IASB) has consolidated and expanded disclosure requirements related to financial instruments in IFRS7. Arguably, the adoption of IFRS7 in Europe was met with substantial differences in implementation among countries. Moreover, IFRS7 was launched a few months before the global financial crisis hit Europe. This study examines the level of disclosure according to IFRS7 of 12 banks spread across Europe using their annual accounts from 2007-2010. The banks were chosen on the basis of their market capitalization by the end of 2007. A disclosure index based on IFRS7 was created for this study to evaluate the level of disclosure of the banks. After examining the disclosure level, this paper analyzes if there is a correlation between compliance on disclosure index and bank performance as measured by the Total Shareholder Return. This study aims to find out if a high compliance significantly affects performance in terms of TSR and if it helped banks weather the global financial crisis. The background part provides a broad perspective on disclosure, financial reporting, accounting standards, and IFRS7. It also provides a situation on bank run, and on the recent financial crisis. With the use of secondary data from published accounts of banks, the empirical study presents the disclosure level of banks and TSR performance. The findings suggest that most banks have a selective compliance and moderate fulfillmenton disclosure obligations. Inadequacy is particularly seen in areas where additional disclosure is required by using the implementation guidance of IFRS7. The correlation between compliance and performance is seen to be very minimal which suggests that a high disclosure during a financial crisis does not help prevent huge financial losses.