Diss. (sammanfattning) Stockholm : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Master-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Zugl.: Halle, Wittenberg, University, Diss., 2002.

No description available.

No description available.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar. Vi får dock fram att majoriteten av professionerna inte hanterar situationen utifrån den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet. I diskussionen talar vi om olika verktyg som skulle kunna användas för att bryta den sociala reproduktionen av ekonomisk utsatthet.

Tidigare analyser som gjorts på läromedel har främst handlat om läromedel för högstadiet och gymnasiet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken bild läromedel för årskurs 4-6 som används inom NO undervisningen ger eleverna ur ett genusperspektiv. Fokuset ligger på biologi vid textanalys och vid analys av bilder bedömas böckerna i sin helhet. Metoden som använts vid analysen är en kombination av kvalitativa och kvantitativa data. Dels redovisas fördelningen av bilder på män och kvinnor i böckerna och olika delar av texten som har analyserats efter frågeställningarna. För att tillvägagångssättet ska vara tydligt har jag konstruerat ett analysschema samt frågor till texten. Resultaten visar att män får större utrymme i de flesta böcker och att könsstereotypa normer befästs men att det skiljer mellan olika böcker hur bra de är ur ett genusperspektiv. Slutsatsen är att det är viktigt att göra medvetna val då läromedlen ska köpas in till skolorna.

Musikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men fördelningen sysselsatta inom musikbranschen är en tredjedel kvinnor mot resterande män. I ledningsgrupper finns kvinnor representerade med 20 procent och samma fördelning återfinns också i antalet A&R:s (dem som upptäcker nya artister) på musik- och artistbolag. Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper är eftertraktade? Hur ser dem i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid. Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk. . Då musikbranschen för första gången på lång tid är i en expanderande fas finns nu dock utrymme för att testa nya tillvägagångssätt och ståndpunkter, framförallt då förutsättningarna för att sälja musik ständigt utvecklas och kräver att deras distributörer håller samma takt.

In this study, the sea trout (Salmo trutta) spawning migration was studied in the river Själsöån, Gotland, to assess the main external factors determining upstream migration and seasonal changes in fish parameters. Additionally population trends were studied by examination of old data. The most important external factors for upstream migration were the air pressure, air temperature and wind direction. No significant difference was found between when males and females migrated upstream. Larger females in better condition started migration earlier than the smaller females in poorer condition. Later arriving females stayed in the stream for a shorter period. Regarding changes over time, the results showed that the variation between years in number of spawners, female size and condition, and sex ratio was high but with no trends. The population appears to be stable.

<p>Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ”Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?” De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen. Genom en diskursteoretisk förståelse och diskursanalys hämtad från Foucault analyseras texter från regeringen och riksdagen samt från Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS). I själva undersökningen visas hur förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom formas i en diskursiv miljö där en humanistisk människosyn, medicinska teknologiska framsteg, naturlighet och genetik sammankopplas och står som grund. Att den ofrivilliga barnlösheten uppfattas som en sjukdom är sålunda avhängigt den specifika syn på människan, teknologin och naturen som är rådande inom reproduktionens diskurs av idag. </p>