Syftet med den här studien är att få en inblick i hur verksamma lärare arbetar med att skapa läsmotivation samtidigt som eleverna ska uppfylla kunskapskraven. För att undersöka detta användes kvalitativa intervjuer med sex lärare på två olika skolor.  De arbetssätt och viktiga aspekter som lärarna beskrev var: högläsning, samtal kring böcker, tävlingar, tillgänglighet och tid till att läsa. Svårigheterna de berättar om är avkodningsproblematik, hemförhållanden och valet av bok. De lyfter också sin och föräldrarnas roll som läsande förebilder för eleverna. Resultaten som framkom tyder på att lärarna inte ser kunskapskraven som ett hinder i deras arbete för läsmotivation, samtidigt som de framför vissa problem i och med bedömningen. Arbetssätten kan påverka den inre respektive yttre motivationen på olika sätt. Att motivera eleverna genom tävlingar problematiseras med utgångspunkt i forskningen. / The aim of this study is to gain insight into how teachers work to create motivation to read while simultaneously ensuring that pupils achieve the required knowledge. To investigate this, qualitative interviews were conducted with six teachers at two different schools. The working methods and important aspects that the teachers described were: reading aloud, conversations about books, competitions, accessibility and time for reading. The difficulties they mention are decoding problems, circumstances at home, and the choice of book. They also highlight their own role and that of parents as reading models for the pupils. The results suggest that the teachers do not regard the required knowledge as an obstacle in their work of motivating pupils to read, but they bring up certain problems with assessment. The working methods can affect the inner and the outer motivation in different ways. Motivating the pupils through competitions is problematized on the basis of research.

Elevers delaktighet och förmågan att kunna kommunicera är två grundläggande faktorer som kan påverka elevers framtid. För att elever med olika kommunikationsformer ska kunna vara delaktiga i sin lärprocess krävs att det finns tillgång till varierande kommunikationssätt. Formuleringarna i Skolverkets styrdokument var dock inte tillräckligt tillgängliga för elever som läser gymnasiesärskolans individuella program. För att förtydligöra det centrala innehållet i kursplanen och kunskapskraven skapade pedagogerna en unik samtalskarta som använder elevnära språk, AKK, och illustrerade skrifttexterna till bilderna. Syftet med denna fallstudie är att undersöka hur elever med utvecklingsstörning kan ges möjlighet att bli mer delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning genom användningen av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). Studien baseras på det sociokulturella perspektivet och KASAM-teori (Känsla av SAMmanhang) och har en kvalitativ deduktiv forskningsansats. Metoden som används i denna studie är intervjuer med speciallärare och elever samt observationer av olika lektioner för att veta mer om de samtalskartor som främjar elevers delaktighet i undervisning och kunskapsbedömning. Analysmetod i den studien är kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att med användning av de samtalskartor som illustrerar det centrala  innehållet i kursplan  och kunskapskravens ”trappor ” blir lektionerna meningsfulla, begripliga och hanterbara, så att eleverna blir motiverade och vill vara delaktiga i undervisning och kunskapsbedömning. / Students participation and their ability of communication are two fundamental factors that can influence their future. For enabling students with different communication forms to participate in their learning processes, it is necessary to create accesses to varying methods of communication. However, the governing documents of the Swedish National Education Agency were not sufficiently accessible for students in special needs upper secondary school individual program. In order to clarify the central content of the syllabus and the knowledge requirements, the educators created a unique conversation map that illustrates scripture texts for images in the student-friendly language, AAC (Augmentative and alternative communication). This case study aims to investigate the ways to support students to become more active in the education and knowledge evaluation by using the conversation maps.  The study is based on the sociocultural perspective and SOC-theory (Sense of Coherence) and follows a deductive approach. The methods used in this study consist of interviews with specialist teachers and students as well as observations of various lessons, in order to acquire a deep understanding of how the conversation maps can be utilized to promote the participation of students in education and knowledge assessment. The analysis method in this study is qualitative content analysis. The result shows that, by using the conversation maps that illustrate the central content of the syllabus and the required knowledge levels, the lessons became more meaningful, comprehensible and manageable, and consequently the students got more motivated and eager to participate in education and knowledge assessment.