När den svenska regeringen beslöt sig för att sänka restaurangmomsen den 1 januari 2012, gjordes det för att stimulera restaurangbranschen att sänka priserna på måltiderna, nyanställa och eliminera svartjobb. Vid en sänkning av momsen frigörs kapital, ett extra ekonomiskt utrymme, som för företagen blir en tillgång som de själva får avgöra hur det kommer disponeras. Denna studie ämnar ta reda på vilka effekter momssänkningen kommer medföra för branschen och hur restaurangägarna disponerat det ekonomiska utrymmet. Material har införskaffats genom en enkätundersökning med restaurangägare, intervjuer med hotell- och restaurangfacket samt branschorganisationen Visita. Med utgångspunkter bland annat inom nationalekonomiska teorier visar undersökningen att restaurangägare valt att använda det ekonomiska utrymmet till att nyanställa, sänka sina priser, genomföra renoveringar eller till överlevnadsmarginaler. Detta tyder på att det finns en spridning över hur restaurangägarna handlat. Faktorer som kan vara av betydelse över hur restauranger agerar är företagets storlek och form samt hur konkurrenterna i dess omgivning agerar. / When the Swedish government decided to cut the restaurant VAT January 1st, 2012, was made for the purpose of encouraging the restaurant industry. In turn, the restaurants would choose to lower the prices of meals, hire new employees and eliminate illegal work. When VAT is lowered it releases capital, an additional financial fund. For the restaurants it’s an asset, which they can determine how it should be allocated. This study aims to determine the effects of VAT reduction on the industry and how restaurant owners have chosen to make with the additional funds. The material has been obtained by conducting a survey with restaurant owners, interviewing the restaurant union and the industry association Visita. With starting points in economic theories and previous studies on other VAT reductions, the study shows that restaurant owners have chosen to use the economic funds to create new jobs, lowering meal prices, renovations or to improve profit margins. This indicates that there is dispersion among the opportunities restaurant owners have chosen. Elements that could have importance in the actions of restaurant, is the size and form of the business, and the performance of the competition nearby.

Syfte - Syftet med studien är att i restaurangbranschen undersöka om service med integrerad självserviceteknologi medför en högre eller lägre kundnöjdhet jämfört med service utan integrerad självserviceteknologi. Hypotes - I restaurangbranschen medför service med integrerad själv-serviceteknologi en högre kundnöjdhet än service utan självserviceteknologi. Metod - Studien utgår från en tvärsnittsdesign med deduktiv ansats där sekundär- och primärdata består av tidigare forskning, teorier och enkäter. Analysen av den kvantitativa enkätdatan genomfördes med hjälp av Mann Whitney U-test och Spearmans rang-korrelation. Resultat - Studiens resultat visade att i restaurangbranschen medför service med integrerad självserviceteknologi en högre kundnöjdhet än service utan integrerad självserviceteknologi. Avgränsningar - Studien avgränsar sig till att granska kundnöjdheten i service-processer med mobilapplikationsbaserad självserviceteknologi och inte någon annan teknologi. Kunskapsbidrag - Skapa underlag för ledningar i restaurangbranschen om huruvida de borde ta hänsyn till digitaliseringen eller inte samt om de borde förändra sin strategi gällande serviceprocessen / Purpose - The purpose of this study is to examine whether the service process with integrated self-service technology in the restaurant industry entails a higher or lower customer satisfaction than service without integrated self-service technology. Hypothesis - Service with integrated self-service technology in the restaurant industry entails a higher customer satisfaction than service without integrated self-service technology. Methodology - Secondary research and quantitative surveys were used to answer the research question. The study has a cross-sectional design and a deductive approach, where the analysis was conducted through a Mann Whitney U-test and Spearman’s rank correlation. Findings - The results of the study found that, in the restaurant industry, service with integrated self-service technology entails a higher level of customer satisfaction than service without integrated self-service technology. Limitations - The study examines the level of customer satisfaction in services with integrated mobile applications and no other self-service technology. Originality/Value - The study creates a basis for the leading positions in the restaurant industry about whether they should take into account the digitalization or not and if they should change their strategy regarding the service process.

Dans ce mémoire, nous nous intéressons à la portée effective de la protection offerte par le droit du travail au Québec dans le contexte actuel du marché de l’emploi. Pour approfondir cette question, nous avons choisi d’explorer l’application du droit dans une industrie où les conditions de travail se révèlent bien souvent difficiles et contraignantes, voire carrément précaires. Ce mémoire traite de l’industrie de la restauration. Plus précisément, notre analyse porte sur les difficultés que pose, dans ce secteur d’activité, l’application des normes juridiques destinées à encadrer la relation employeur-salarié. Le présent ouvrage s’articule autour des facettes de l’industrie de la restauration à l’égard desquelles l’application de ces normes est susceptible de connaître des ratés, à savoir l’identification de l’employeur dans les franchises de restauration, le contrôle du salarié sur son horaire de travail, la sécurité d’emploi et l’accès à la syndicalisation. Notre étude tend à démontrer que, dans leur forme actuelle, les lois du travail accentuent l’instabilité qui caractérise les conditions auxquelles sont soumis les salariés de l’industrie de la restauration. Ce mémoire met en lumière les raisons pour lesquelles la protection dont jouissent ces salariés se révèle dans bien des cas insuffisante. Bien qu’elle se cantonne à un seul secteur d’activité économique, la présente étude s’inscrit dans un phénomène global en ce que les problèmes qui y sont abordés affectent le marché du travail dans son ensemble. / This thesis focuses on the ability of Quebec labour laws to fully exert their protective role in the current context of the labour market. To explore this question in depth, we have chosen to analyze the application of the law in an industry where working conditions are often difficult and restrictive, even downright precarious, namely the restaurant industry. Specifically, this analysis focuses on the difficulties posed by the application of legal standards intended to regulate the employer-employee relationship. We look at the facets of the restaurant industry where the application of these standards is likely to fail, namely the identification of the real employer in restaurant franchises, the employee control over working hours, job security and access to unionization. This study is meant to show that, in their current form, labour laws worsen the instability that characterizes the working conditions to which employees in the restaurant industry are subjected. This thesis sheds light on the reasons why the protection enjoyed by these employees is in many cases insufficient. Although it is confined to a single sector of economic activity, this study is part of a global phenomenon in the sense that the dynamics causing the difficult working conditions in the restaurant industry affect the whole labour market.

Ledares olika ledarskapsstilar bidrar idag med olika tankar kring hur arbetet skall utföras, samt hur ledaren arbetar med sina medarbetare. Idag finns det flertalet olika typer av ledarskapsstilar, där vissa stilar fokuserar på utveckling av medarbetare, medan andra fokuserar mer på resultat. Dessa olika stilar bidrar på olika sätt till välmående bland medarbetare inom en organisation.Denna studie är begränsad till medarbetare i restaurangbranschen därför att restaurangbranschen lider av en hög personalomsättning, men ligger ändå under snittet när det kommer till arbetsskadeanmälningar. Studien grundar sig i tre ledarskapsstilar, transformativt-, transaktionellt-, och tjänande ledarskap, där de olika ledarskapsstilarna har olika betydelse för medarbetares välmående inom restaurangbranschen. Syftet med studien är att bidra med en ökad kunskap kring vilken betydelse olika ledarskapsstilar kan ha på medarbetares välmående, som i sin tur kan ha en betydelse för den höga personalomsättningen inom restaurangbranschen. Studien har utförts genom att studera de tre olika ledarskapsstilarna, kontroll-, krav-, stödmodellen, samt sedan intervjuer med medarbetare inom restaurangbranschen för att skapa en dialog tillsammans med medarbetarna och på så sätt kunna skapa ytterligare kunskap kring ledarskapsstilars betydelse för medarbetarnas välmående. Studien lyfter fram mängden kontroll, krav och stöd som ledarna ger till sina medarbetare, och vilken betydelse de kan ha för medarbetarnas välmående. Den indikerar även att medarbetare kan påverkas till den grad av mängden kontroll, krav och stöd att om det finns en avsaknad av dessa delar kan det resultera i försämrat välmående där medarbetare väljer att sluta på arbetsplatsen. Studien antyder även att ledarskapsstilar som främjar utveckling av medarbetare, arbete med gemenskap och relationer, samt att en kontinuerlig dialog mellan medarbetare och ledare tenderar att ha en betydelse för välmående hos medarbetarna. / Leaders' different leadership styles today contribute with different ideas about how the work should be performed, and how the leader works with his employees. Today, there are several different types of leadership styles, with some styles focusing on employee development, while others focus more on results. These different styles contribute in different ways to the well-being of employees within an organization. This study is limited to employees in the restaurant industry because the restaurant industry suffers from a high staff turnover, but is still below average when it comes to work injury reports. The study is based on three leadership styles, transformative, transactional, and serving leadership, where the different leadership styles have different meanings for employee well-being in the restaurant industry. The purpose of the study is to contribute with an increased knowledge of the significance of different leadership styles on the well-being of employees, which in turn may have a significance for the high staff turnover in the restaurant industry. The study was conducted by studying the three different leadership styles, the control, requirements, support model, and then through interviews with employees in the restaurant industry to create a dialogue with employees and thus be able to create additional knowledge about leadership styles' impact on employees. prosperous. The study highlights the amount of control, demands and support that managers give to their employees, and what significance they can have for the well-being of employees. It also indicates that employees can be affected to the extent of the amount of control, demands and support that if there is a lack of these parts, it can result in impaired well-being where employees choose to quit the workplace.The study also suggests that leadership styles that promote employee development, work with community and relationships, as well as a continuous dialogue between employees and leaders tend to have an impact on employee well-being.

Background: A crisis can be defined as a circumstance or event that threatens a company's performance and indicates the need to take action within the company to prevent potential losses. Companies and industries are affected by crises in different ways, and the nature of the crisis can also affect performance. The COVID-19 crisis is considered a crisis that has had a major negative impact on Swedish companies. Aim: To study how small family businesses have responded to the COVID-19 crisis and its potential effects, and how they have adapted to structural changes resulting from these effects. Method: A qualitative research method has been applied as the focus is on interpretations provided by the respondents through semi-structured interviews. This study is therefore based on a phenomenological approach where the focus is on developing insights into crisis management in small family businesses, with a particular focus on the restaurant industry. Theoretical perspectives: The theoretical framework is primarily built around the themes of family businesses and strategies. In addition, relevant areas and concepts within these themes are also presented, as they are of great importance to the study and the topic of crisis management. Contrubution: The study provides a broader understanding of crisis management in family businesses and the types of strategies adopted by business leaders. This study also highlights the effects that crises have on the Swedish business market and how companies need to adapt their strategies to avoid losses. The study can thus provide organizations with knowledge and insights on how to work with crisis management and strategic planning in the long term. Results and conclusion: This study shows that family-owned restaurants have had to use creativity and the ability to adapt to new conditions. This has thus been crucial during the COVID-19 crisis for the company's flexibility. Management, culture, entrepreneurial ecosystems, replacement planning and crisis management have all been addressed through flexibility as strategies have struggled. Suggestions for further research: Since this study examined Swedish businesses, it would be possible to investigate whether there are any differences in non-Swedish companies and how these work with crisis management. Examining customer perspectives can also contribute with knowledge to entrepreneurs and create an understanding of the customer's actions and needs. It would also be possible to compare the different categories of themes that emerged in this study with larger companies to meet the difference between the types of business. / Bakgrund: En kris kan definieras som en omständighet eller händelse som hotar ett företags prestation och indikerar behovet av att vidta åtgärder inom företaget för att förhindra potentiella förluster. Företag och branscher påverkas av kriser på olika sätt, och krisens karaktär kan också påverka resultatet. Covid-19 krisen anses vara en kris som haft en stor negativ inverkan på svenska företag. Syfte: Denna studie undersöker hur mindre familjeföretag hanterat covid-19 krisen och dess potentiella effekter, samt hur företagen har anpassat sig till strukturella förändringar som skett till följd av dessa effekter. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har tillämpats då fokus ligger på tolkningar som respondenterna bidrar med via semistrukturerade intervjuer. Denna undersökning utgår därav från en fenomenologisk ansats där fokuset ligger på att utveckla insikter om krishantering inom mindre familjeföretag, med särskild inriktning i restaurangbranschen.  Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen är i första hand uppbyggd kring teman som familjeföretag och strategier. Dessutom redogörs även för relevanta områden och begrepp inom dessa teman, då dessa är av stor vikt för studien och ämnet krishantering. Bidrag: Studien skapar en bredare förståelse för krishantering inom familjeföretag och vilka typer av strategier som anammas av företagsledare. Denna studie belyser även de effekter som kriser har på den svenska företagsmarknaden och hur företag behöver kunna anpassa sina strategier för att undvika förluster. Undersökningen kan därmed förse organisationer med kunskaper och insikter i hur man kan arbeta med krishantering och strategisk planering långsiktigt. Resultat och slutsats: Denna studie visar att familjeägda restauranger har behövt använda kreativitet och förmågan att anpassa sig till nya förhållanden. Detta har därav varit avgörande under covid-19 krisen för företagets flexibilitet. Management, kultur, entreprenöriella ekosystem, ersättningsplanering och krishantering har alla behandlats genom flexibilitet när strategier bekämpat. Förslag på vidare forskning: Då denna studie varit inriktad på svenska verksamheter, finns en möjlighet att undersöka ämnet vidare, genom att rikta sig till icke-svenska företag och deras krishantering, och huruvida det skulle påvisas finnas någon skillnad mot de svenska företagens arbete. Att bedriva undersökningen genom ett kundperspektiv kan vara en ytterligare väg till att forska vidare i det aktuella ämnet. Det skulle även vara möjligt att jämföra de olika kategorierna av teman som framkommit i denna studie, till exempel med inriktning mot större företag för att även kunna möta skillnaden på verksamhetstyperna.