3D-teknologin uppmärksammas alltmer inom bilindustrin. Additiv tillverkning har redanimplementerats i stor utsträckning på exempelvis prototypframtagning. Det krävs dock drastiskteknologisk förändring för att möta de krav som ställs från konsumenter och samhället.Syftet med arbetet är att undersöka och uppmärksamma 3D-skrivarens roll inom bilindustrin.Studien fokuserar på resurseffektiv produktion med hjälp av 3D-skrivare. Målet är att utvärderavad införandet av 3D-skrivare innebär för denna industri och samhället. Vidare analyseras fördelaroch nackdelar med hjälp av litteraturstudier och intervjuer. Dessutom utreds det vilken inverkan3D-skrivare kan ha på marknadsstrukturer samt på företagens externa och interna dynamik.Sammanfattningsvis undersöks den additiva tillverkningens potential och utmaningar inombilindustrin.Det finns inga stora mängder forskning inom området eftersom 3D-skrivare inom bilproduktionhar införts ganska nyligen och implementeringen fortfarande befinner sig på forsknings- ochprototypframtagningsnivå. I detta arbete strävas det efter att ge en omfattande bild av 3Dskrivarimplementeringpå alla processer inom produktionssektorn.En slutsats från studien är att tekniken medför ett paradigmskifte för bilbranschen. Det konstaterasdock av resultatet att 3D-skrivateknologin behöver utvecklas och förbättras för att den skaanvändas i större utsträckning. Därtill krävs det mer forskning inom ämnet och en satsning påinförandet av kurser och laborationer inom additiv tillverkning i universitet, som ett nödvändigtsteg mot att främja 3D-teknologins frammarsch inom produktion. / 3D technology gets increasing attention in the automotive industry. Additive manufacturing hasalready been implemented to a significant extent, for example on prototype production. On theother hand, a drastic technological change is needed for the automotive industry to handle thedemands of consumers and society.In this research, the 3D printer's role in the automotive industry is highlighted and investigated. Inthe study, the focus is on resource-efficient manufacturing using 3D printers. The goal is toexamine what the introduction of 3D printers means for this industry and the society. Furthermore,pros and cons are analysed and obtained with the help of literature studies and interviews. Inaddition, the impact of 3D printers on market structures and on the company's external and internaldynamics is investigated. In summary, the potential and the challenges of additive manufacturingin the automotive industry are examined.There is not a substantial amount of research in the field since 3D printers have been introducedquite recently to the car manufacturing and implementation is still at research and prototypeproduction level. Therefore, the aim with this work is to provide a comprehensive image of 3Dprinter implementation on all processes in the production sector.One conclusion from the study is that this technology can lead to a paradigm shift for theautomotive industry. However, 3D printing technology needs to be developed and improved tobecome more widely used. More research on the subject is needed and an effort to introducecourses and laboratory work in additive manufacturing at universities is necessary to promote 3Dtechnology's advancement in production.

Syftet med detta arbete är att jämföra tre kassar av samma typ som är tillverkade i olika material och undersöka vilken variant som är mest resurseffektiv ur ett livscykelperspektiv. En kasse tillverkad av återvunnen plast, en tillverkad av nyplast och en kasse tillverkad av konventionell bomull. Detta i och med att Sveriges regering har beslutat att införa en skatt på plastkassar som säljs i dagligvaruhandeln. Ett beslut fattat baserat på ett direktiv från EU att år 2025 ska varje person använda max 40 stycken plastkassar per år. För att undersöka detta utfördes en förenklad livscykelanalys samt att flera studier, från olika länder, som använt livscykelanalyser för att undersöka samma fråga analyserades. I den förenklade livscykelanalysen jämförs också bomullskassen med en bomullskasse som återvinns till 100%, båda tillverkade av konventionell bomull, för att se vad effekten blir av att återvinna material. Alla tidigare studier kom fram till olika svar där mängden gånger man behöver använda en bomullskasse för att den ska vara likvärdig en plastkasse, avsedd för engångsbruk, varierade mellan ungefär 50–150 gånger. Livscykelanalysen som utförs i arbetet och analyseringen av de olika studierna visar att en plastkasse kräver mindre resurser än en kasse tillverkad av bomull, men det visar också att det kan vara svårt att utföra korrekta livscykelanalyser utifrån realistiska scenarion. Så vad som kan se ut som rättvist ur perspektiv baserat på siffror kanske inte är rättvist ur ett realistiskt perspektiv. För att spara på de resurser som finns tillgängliga är det viktigt att inte förbruka resurser i onödan. Använd därför, oavsett material, en kasse så många gånger som möjligt och när det inte längre går att använda, återvinn den då så den kan hjälpa till och bidra till att det krävs mindre resurser för att få fram nästa produkt. / The purpose of this report is to investigate three similar bags made from different materials to see what is the most resource-efficient from a life cycle perspective. One bag made of recycled plastic, one made of new plastic and one bag made of conventional cotton. This is because the Swedish government has decided to introduce a tax on plastic bags sold in the grocery trade. This decision is based on a directive from the EU that in 2025 each person should use a maximum of 40 plastic bags per year. To investigate this, a simplified life cycle assessment was performed and several studies, from different countries, that used life cycle analyzes to investigate the same question were analyzed. In the simplified life cycle assessment, the cotton bag is also compared with a cotton bag that is recycled to 100%, both made from conventional cotton, to see what the effect will be if materials are recycled. All previous studies had different answers where the amount of times a cotton bag needs to be used to make it equivalent to a one-time plastic box, varied between about 50-150 times. Both the LCA that was performed and the analysis of the different studies shows that a plastic bag requires less resources than a bag made of cotton, but it also shows that it can be difficult to perform an accurate life cycle assessment based on realistic scenarios. So, what may look fair from a perspective based on numbers may not be fair from a realistic perspective. In order to not deplete the resources that are available, it is important not to consume resources unnecessarily. Therefore, regardless of material, use a bag as many times as possible and when it can no longer be used, then recycle it so it can help and contribute to the use of less resources for the next product.

Textilindustrin har under de senaste åren vidtagit drastiska åtgärder för att ställa om till en mer hållbar industri och därav möta målen för Agenda 2030. Denna undersökning syftar till att förbättra den resurssnåla hydrauliska sprayteknikens infärgning på ullvävar med hjälp av två resurssnåla förbehandlingar, plasmateknologi och ultraljudsbad. Färgklasser som används är syrafärg och reaktivfärg. Efter litteratursökning har försök utfärdats för att optimera de båda metoderna med ändamål att en mer intensiv och jämnt fördelad färg ska framträda. Inställningar gällande både ultraljudsbehandlingen och plasmateknologin diskuteras såväl som möjligheten till att effektivisera färgrecepten. Resultaten presenteras efter utförda tester på vätbarhet och färgmätningar innefattandes färgförändring och färgstyrka. Underlagen för signifikanta skillnader är bristfälliga men vissa tendenser på förbättring gällande alla avseenden kan urskiljas, dock utan slutsats om optimala inställningar. Bäst effekt återfinns i färgstyrkan för båda behandlingarna oavsett färgklass. Tas däremot alla tester i beaktande dras slutsatsen att plasmabehandlingen bäst möter de optimala egenskaperna som ullvävarna bör anta för en godtagbar infärgning. Vätbarhet, som syftar till materialets hydrofilitet, visar på betydligt bättre resultat för de plasmabehandlade proverna än för ultraljudsbehandlade, dock inte i den mån för att tillgodose problemet. Trots detta har de båda förbehandlingarna potential till att uppfylla syftet med studien, men ytterligare forskning och vidare tester krävs för att kunna implementera dessa i industrin. / In recent years, the textile industry has taken drastic measures to transition to a more sustainable industry and thus meet the goals of the 2030 Agenda. This study aims to improve the resource efficient hydraulic spray dyeing technique on wool fabrics using two resource efficient pretreatments: plasma technology and ultrasonic bath. The dyes used are acid dyes and reactive dyes. After a literature review, lab tests have been conducted to optimize both methods with the aim of producing a more intense and evenly distributed colour. The settings of both the ultrasonic and the plasma treatment are discussed as well as the possibility of streamlining the colour recipes. The results are presented after performing wettability tests and colour measurements including colour change and colour strength. There is no evidence for significant differences but tendencies for improvement in all aspects can be differenciated, however without a conclusion on optimal settings. The best effect is found in regards the colour strength for both treatments irrespective of dye class. However, if all tests are taken into account, it can be concluded that the plasma treatment meets the optimum properties that wool fabrics should adopt for an acceptable dyeing. Wettability, which refers to the hydrophilicity of the material, shows significantly better results for the plasma treated samples than for the ultrasonic treated ones, although not to the extent of satisfying the problem. Nevertheless, both pretreatments have the potential to fulfill the purpose of the study, but further research and testing is required to implement them in the industry.

Miljömässig hållbarhet är en förutsättning för en fortsatt hållbar ekonomisk utveckling ochför en fortsatt konkurrenskraft, genom olika verktyg kan så väl miljö- som hållbarhetsarbeteatt utvecklas. Syftet med den här studien har varit att identifiera miljöaspekter för att sedanåstadkomma praktiska åtgärder med målet att öka tempot i miljöförbättringsarbetet.Arbetet är utfört vid produktionsenheten AstraZeneca Sweden Operations i Södertälje, påenheten tillverkas aktiv läkemedelsubstans och enheten står för tillverkning, formulering,fyllning och förpackning av slutprodukter. Enheten Sweden Operations, som är AstraZenecasstörsta högteknologiska produktionsenhet, är indelad i sju olika fabriker som kallas för PET.Detta arbete är utfört vid PET Turbuhaler, vid en av de produktionslinjer som producerarinhalatorn Turbuhaler Symbicort.Att utsläppen måste minska är idag de flesta överens om, de finns olika tillvägagångssätt attgöra det på. I det här arbetet har fokus varit på att använda metoden Green PerformanceMap (GPM), det är en metod som integrerar lean och miljöarbete och kan användas som ettverktyg för miljöförbättringsarbete. I detta arbete har GPM-metoden använts för attidentifiera de miljöaspekter som finns på produktionslinjen på PET Turbuhaler i AstraZeneca.Vidare har ett flertal av dessa identifierade miljöaspekter analyserats djupare ur ettekonomiskt- och miljöperspektiv, under arbetet har medarbetare från operatörsnivå tillledningsnivå involverats. Genom att sätta fokus på kostnadsdrivna förbättringar inom miljönoch involvera fler medarbetare kan drivkraften för det gröna förbättringsarbetet i enverksamhet ökas.Med identifiering som grund har en karta tagits fram över de miljöaspekter som finns iproduktionsprocessen, både i form av material och energi. Vidare har dessa miljöaspekterdiskuterats och kunnat värderas i miljö- och kostnadsbesparingar. / Environmental sustainability is a prerequisite for a sustainable economic development andfor competitiveness, the environmental as well as the sustainability work, can through varioustools, be developed. The purpose of this study has been to identify environmental aspectsand then to provide practical measures aimed to improve the environmental improvementactivities.The thesis work was carried out at AstraZeneca Sweden Operations in Södertälje, the siteproduces active pharmaceuticals ingredients and is responsible for the manufacture,formulation, filling and packaging of end products. Sweden Operations site is AstraZeneca'slargest high-tech facility, the facility is divided into seven different sections called PET. Thiswork has been performed at PET Turbuhaler, at one of the production lines that produces theTurbuhaler Symbicort Inhaler.In this work, the focus has been on studying the environmental aspects by using the GreenPerformance Map (GPM), it is a method of continuous improvement tools in the “lean andgreen” area and can be used as a tool for improving the environmental performance. In thiswork the GPM method has been used to identify the environmental aspects of the PETTurbuhaler production line in AstraZeneca. Furthermore, a number of these identifiedenvironmental aspects have been analysed deeper from an economic and environmentalperspective. By focusing on cost-driven improvements in the environment and by involvingmore employees, the ‘step-up the pace’ of improvement can be increased.Based on the identified aspects, a map of environmental aspects was drawn up, representingmaterials and energy. Furthermore, these environmental aspects have been discussed toassess the environmental and cost savings.

Lean är ett arbetssätt som myntades av Toyota på 1950-talet och som vanligtvis är förknippat med stora tillverkande industriföretag. Den amerikanska universitetsprofessorn Jeffrey K. Liker sammanfattade leans arbetsmetodik med fjorton principer i den storsäljande boken The Toyota Way. I detta arbete undersöktes det hur applicerbara de fjorton principerna är på småskaliga tillverkningsföretag. Projektet avgränsades till småskaliga tillverkningsföretag inom guldsmedsbranschen med maximalt 10 anställda. Undersökningen påbörjades med en enkät som skickades ut till experter inom området lean, med avsikt att urskilja de principer som var mest tillämpbara för småskaliga tillverkningsföretag. Därifrån valdes principerna 3, 6, 7, 10, 12 och 14 ut som mest relevanta för småskaliga tillverkningsföretag. En litteraturstudie utfördes sedan för att hitta information om de utvalda principerna och som komplement till teorin intervjuades även en expert inom området lean. Tre guldsmeder i Stockholmsområdet intervjuades angående deras arbete medan arbetsstationerna och arbetsytorna inspekterades. Intervjuerna resulterade i hur guldsmederna arbetar i praktiken vilket kompletterade de teoretiska resonemangen kring lean och dess applicerbarhet i småskaliga tillverkningsföretag. Arbetet resulterade i slutsatsen att småskaliga tillverkningsföretag generellt arbetar med värderingar och ambitioner som påminner starkt om lean trots att ordet lean, och många andra beskrivande tekniska termer, inte var igenkännbara av guldsmederna själva. Ovannämnda principer kunde även framhävas och rekommenderas som intressanta för småskaliga tillverkningsföretag att förkovra sig i och applicera på sin verksamhet. / Lean is a working structure that was created initially by Toyota in the 1950s and is usually associated with large industrial manufacturing companies. The american university professor Jeffrey K. Liker summarized the lean work methodology with fourteen principles in the best-selling book The Toyota Way. In this paper it was investigated how applicable the fourteen principles are with respect to small-scale manufacturing companies. The project was limited to small-scale manufacturing companies with up to 10 employees within the goldsmith industry. The research began with a survey that got sent out to experts in the field of lean to discern the principles that were most applicable to small-scale manufacturing companies. Based on the survey the principles 3, 6, 7, 10, 12 and 14 were selected as most relevant to small scale manufacturing companies. A theory survey was then carried out to find information about the selected principles, and as a complement to the theory, an expert in the field of lean was also interviewed. Three goldsmiths based in Stockholm were interviewed regarding their work and at the same time the workstations and work surfaces were inspected. The interviews resulted in knowledge about how the goldsmiths worked in practice which strengthened the theoretical reasoning around lean and its applicability in small-scale manufacturing companies. The work resulted in the conclusion that small-scale manufacturing companies generally work with values and ambitions that strongly resemble lean even though the word lean, and many other descriptive technical terms, were not recognizable to the goldsmiths themselves. The above-mentioned principles could also be highlighted and recommended as interesting for small-scale manufacturing companies to engage in.