No description available.

Workshops bilder, modeller, Expriment, Inspiration, Innovation

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några lärares syn på arbetet med elevers muntliga framställning, eftersom jag saknar studier som undersöker de tidiga årskursernas muntliga arbete. Den empiriska delen bygger på semistrukturerade intervjuer med fem lärare verksamma i årskurs 1-3. De intervjuade lärarna har en yrkeserfarenhet mellan fem och fyrtio år och de arbetar på tre olika mellansvenska skolor. Studiens resultat visar att det finns en medvetenhet och en vilja hos de intervjuade lärarna att arbeta med muntlig framställning i klassrummet, men om det ska bli meningsfullt krävs att gruppens klimat är tillåtande och att eleverna upplever en trygghet i situationen. Mycket av lärarnas arbete den första tiden går åt till att skapa dessa förutsättningar, och de arbetar på olika sätt med detta. Den största svårigheten med det muntliga arbetet i klassrummet är att momentet kräver en engagerad publik, vilket leder till att några lärare anser att det var svårt att planera in detta i undervisningen. De agerade i stället i stunden och försökte på så vis uppmuntra eleverna att tala. Andra orsaker till att det muntliga ibland fick stå tillbaka berodde på brist på lokaler och personal för att dela upp klassen i mindre grupper och därigenom underlätta för både publiken och de elever som upplevde obehag i samband med att tala inför kamraterna. Även tiden angav tre av lärarna som en begränsande faktor. De intervjuade lärarna påpekade att styrdokumenten motiverar till muntligt arbete, men att det ofta är en tolkningsfråga hur arbetet ska utföras och att det är upp till varje enskild lärare att utforma undervisningen utifrån sitt synsätt. Att eleverna hade ett behov av att öva på muntlig framställning och muntlighet i klassrummet i stort, var samtliga lärare överens om. Det muntliga var också en del i arbetet att skapa ett demokratiskt förhållningssätt i klassen.

No description available.

Ph.d.-afhandling. / Med litteraturhenvisninger.

Denna uppsats är en undersökning av civilreligionen i Barack Obamas tal. Uppsatsens syfte har varit att analysera vilken funktion civilreligionen har haft i talen, hur den har framställts, och vilka taltillfällen som har haft ett större civilreligiöst innehåll än andra. Med hjälp av Robert N. Bellahs teori om den amerikanska civilreligionen har jag fastställt vad civilreligion är. Talen har analyserats med hjälp av en retorikanalys, för att kunna finna civilreligionens retoriska funktion. I undersökningen har jag analyserat sju tal mellan åren 2009-2015, de år som Barack Obama har varit USA’s president. I min slutsats kom jag fram till att civilreligionen kommer till uttryck olika beroende på i vilken situation talet har framförts. Obamas minnestal visade att civilreligionen fungerade som ett verktyg att skapa en gemenskap för nationen, och i State Of the Union användes den för att legitimera diverse beslut rörande nationell och internationell politik. De tal som stämde med vad tidigare forskning har visat var installationstalen, där det gick att finna många likheter mellan talen, och civilreligionen kommer till uttryck för att det är vad som förväntas av en amerikansk president.

Uppsatsen undersöker genom retoriseringsanalys förändringar kring begreppet ”identitetspolitik” i svensk debatt under år 2014 och 2015, med fokus på ”den stora identitetspolitiska debatten” under senhösten 2014.

Sammanfattning Ämnet för det här examensarbetet är retorik i ett pedagogiskt sammanhang. Syftet är undersöka hur undervisningen kan se ut, i tre olika klassrum, utifrån ett retoriskt perspektiv. Den metod som vi använt oss av, är observationer i form av att filma tre lärare i deras klassrum. Vi har utgått ifrån hur lektionen disponerats och därefter analyserat utifrån retoriska mål som syftar till att (1) uppnå ett intresse hos eleverna, (2) uppnå en förståelse hos eleverna, (3) skapa trovärdighet hos läraren samt (4) få en bekräftelse/reaktion på att eleverna förstått det som var avsett. För att uppnå dessa retoriska mål är det bland annat viktigt att ha tydliga syften och att återkoppla till detta i slutet av lektionen. Vi saknar det i majoriteten av lektionerna. När det gäller att skapa intresse anser vi att lärarna gör det genom kreativitet såsom sång, att ställa öppna frågor samt visar sig intresserade av eleverna. Lärarna skapar en förståelse hos eleverna genom att de förklarar olika begrepp på olika sätt och utifrån olika kunskapsnivåer. Lärarna har också stor trovärdighet (ethos), de är trygga, lugna och har en gedigen yrkesbakgrund och erfarenhet. Den bekräftelse som lärarna kan få på att eleverna förstått deras budskap kan vara att eleverna till exempel förstår olika övningsmoment som berör det budskap som läraren vill föra fram. Det verkar som att eleverna, under våra observationer, har förstått. Det bekräftas på så sätt att de är aktiva, dels genom att besvara och ställa frågor samt uppmärksamt arbetar med övningar under lektionen. Sammanfattningsvis handlar retorik i undervisningssammanhang om att det är av vikt att läraren har en förmåga att skapa en känsla av trygghet och tillit i kommunikationen. Detta eftersom det är grunden för att i nästa steg kunna lära sig något. Retoriska grundbegrepp såsom ethos (trovärdighet hos den som talar), logos (ett ämne som känns meningsfullt) och pathos (att de som lyssnar känner sig berörda och bekräftade) finns alltid med i muntliga relationer. Ju mer ethos, pathos och logos samspelar desto större är chansen att det skapas känslor som medför att undervisningen förbättras. Vi anser harmonin mellan ethos och pathos är god då lärarna har stor trovärdighet och är bra på att se sina elever. Det som skulle kunna förbättras är logos, förslagsvis genom att lärarna kunde vara mer tydliga i vad som är lektionens syfte och varför ämnet är viktigt för eleverna. På så sätt är det också enklare för läraren att få en bekräftelse på att eleverna har förstått det som var avsett att förstås. Eftersom retorik innefattar så oändligt mycket anser vi att det måste vara av största vikt att läraren reflekterar över sin retoriska framställning. Hur kommunikationen ser ut i klassrummet skulle kunna vara avgörande för elevers lärande. Dialogens roll i klassrummet är något som är centralt för inlärning anser Paulo Freire men vid våra observationer har vi oftast saknat dialogen på det vis som Freire anser vara adekvat, det vill säga att utgå från elevers erfarenheter och att lära sig utifrån dem. Till största delen handlar våra observationer i klassrummet mer om lärarens uttryck. Detta skulle kunna ha att göra med att det är erfarna lärare som har lärt sig att kommunicera med sina elever på detta sätt genom åren de arbetat. I sådana fall gäller det att uppmana sig själv som lärare till dialoger med eleverna och inte falla in i rutiner, varje undervisningstillfälle kan ge möjlighet till nya dialoger och kräver nya sätt att kommunicera. Hela klassrumssituationen handlar om retorik och vi ser dess möjligheter att utforska ytterligare då vi tror att det skulle kunna gynna både elever och lärare i slutändan.           Nyckelord: Retorik, pedagogisk retorik, samtal, dialog, undervisning.

No description available.

Varje dag utsätts vi för reklam från företag som försöker nå ut med sina budskap. Det kan vara på bussen, i pauserna under favoritprogrammet på TV, i tidningen eller på biografen. Konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet växer ständigt (Mårtenson, 2009; Parente, 2000). Vad ska då företagare ta sig till för att ligga steget före sina konkurrenter? Gerillamarknadsföring är en relativt ny marknadsföringsmetod som ämnar nå sina konsumenter genom okonventionella metoder. Forskning kring gerillamarknadsföring har i huvudsak berört hur den uppfattas av konsumenter, liten vikt har lagts vid studiet av gerillamarknadsföringens uppbyggnad eller att försöka förstå gerillamarknadsföring ur ett strukturellt perspektiv, vilket denna studie ämnar göra. Därmed bidrar studien till fylla denna forskningslucka. En analysmodell har tagits fram med utgångspunkt i semiotiken och retoriken för att urskilja gerillamarknadsföringskampanjers inre strukturer. Modellen testas på två gerillamarknadsföringskampanjer: ”Coca-Cola Small World Machines” och ”Bordellen i Almedalen”. Analysresultatet visar att den analysmodell som ställs upp i studien är effektiv vid urskiljandet av gerillamarknadsföringskampanjernas inre strukturer. Studien bidrar till ökad kunskap om gerillamarknadsföring vilket i ett längre perspektiv kan påverka hur företag kommer marknadsföra sig i framtiden.