Uppsatsen analyserar hur Socialdemokraterna argumenterar kring migrationspolitiken före och efter beslutet i november 2015 att anpassa svensk asyllagstiftning till EU:s miniminivå. En central fråga är hur åtstramningen motiveras utåt och i förhållande till den egna parti­identiteten. Flyktingfrågan knyter också an till två konfliktlinjer som funnits inom Socialdemokraterna genom historien där den ena går mellan visionär idealism och pragmatisk dags­politik, den andra mellan internationalism och värnande av nationell stabilitet och välfärd. Dessa spänningar återspeglas i de identitetskonflikter Socialdemokraterna har att hantera i samband med omläggningen av flyktingpolitiken. Utifrån Kenneth Burkes pentadmodell kan analysen visa på en förskjutning av fokus i Socialdemokraternas flyktingpolitiska retorik från flyktingars lidande och universella idéer om medmänsklighet och moralisk plikt till ett mer nationellt perspektiv där svensk välfärd och samhällsservice prioriteras. Den restriktivare flyktingpolitiken rättfärdigas dels med hänvisning till den svåra omvärldssituationen som en tvingande omständighet och dels genom att de EU-länder som tagit emot ett mindre antal flyktingar görs till syndabockar som får skulden för att Sverige hamnat i en situation där hårdare politik anses vara enda utvägen. Med stöd i Jens Ljunggrens forskning om socialdemokratisk känslopolitik analyserar uppsatsen också vilken roll känslor som stolthet, oro och trygghet spelar i den flykting­politiska argumentationen. En slutsats är att medan Sverige före omläggningen beskrivs som en trygg fristad för människor på flykt, tenderar bilden sedan att skifta till att skildra ett samhälle vars trygghet hotas av polarisering, brottslighet och sociala klyftor. Socialdemokraterna ikläder sig då rollen som en garant för trygghet och stabilitet.

The purpose of this paper is to investigate how teachers in the 7-9 class in Sweden in the subject Swedish work with, and grade, oral presentation. Sex teachers has participated in interviews to examine this. They have been asked several questions which seeks to answer how they interpret the curriculum texts on oral presentation. Through the interviews I will also find out how teachers work formatively with oral presentation and how they grade theese. The result of this study shows that teachers interprets the curriculum similar at the higher grades but that the interpretations differ more at the lower grades. Feedback is the most common form of formative work and that they mostly follow the curriculum when they are grading the students.

No description available.

Uppsatsen ämnar undersöka vilka kategoria (anklagelser) Germanwings stod inför i samband med flight 4U 9525:s krasch i de franska alperna 2015, samt vilka apologia-strategier (försvar och ursäkter) de använde sig av. Genom att tolka den retoriska situationen (helheten) med hjälp av en hermeneutisk kvalitativ metod samt kritisk retorikanalys tillsammans med en närläsande textanalys har kategorian “vållande till annans död” och ”vållande till annans död genom anställds avsiktliga handling” utkristalliserats. Germanwings bemötte kategorian med hjälp av apologia-strategierna corrective action (minska händelsens anstötlighet) och mortification (ta på sig hela skulden), vilket gjordes på ett ansvarsfullt och ångerfullt vis. Detta hjälpte bolaget att stärka sitt ethos (anseende och trovärdighet). I apologian påvisades fronesis (handlingsklokhet), eunoia (god moralisk karaktär) och arete (aktören agerar passande inför situationen).

No description available.

<p><strong>Elin Broman</strong></p><p><strong>Filmvetenskap D – </strong>”Den osäkra säkra kvinnan” - en uppsats om den onde karaktären i fem såpoperor mellan 1978 och 1996. <strong> </strong></p><p><strong>Uppsatsventilering:</strong> 2009-08-24</p><p> </p><p><strong>FRÅGESTÄLLNING: </strong>Den onde karaktären har alltid funnits med som ett givet inslag i såpoperans värld, men vilka egenskaper och karaktärsdrag är det egentligen som gör dem till onda och hur detta skiljer sig beroende på serie, tid eller kanske land? Finns det en stående mall för hur tvåloperaondska ska gestaltas, eller förändras de "onda" figurernas egenskaper och beteende i takt med samhället runt omkring? Vilka typer av retoriska verktyg använder serieskaparna sig av i skapandet av följetongen och dess karaktärer?<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong>TEORI:</strong> Mitt teoriavsnitt utgörs av tre olika vinklar som tillsammans står för utgångspunkterna för min undersökning. Eftersom jag gör en form av karaktärsstudie har jag inledningsvis undersökt hur tre olika filmforskare resonerar kring just karaktärer. Lajos Egri är mest inriktad på hur man som manusförfattare ska bära sig åt för att skapa en så stark och drivande karaktär som möjligt och genom att använda mig av bland annat hans karaktäriseringsschema har jag på ett översiktligt sätt kunnat undersöka och jämföra mina karaktärers utseenden och karaktärsdrag. James Naremore och Murray Smith fungerar som ett bra komplement till Egris mer manusinriktade resonemang och fokuserar i stället på skådespelaren bakom karaktären samt hur publiken uppfattar de karaktärer de ser.</p><p>Retorik kanske inte är något som man normalt förknippar med spelfilm eller tvåloperor, men eftersom jag koncentrerar mig så mycket på vilka faktorer det är som gör en karaktär till ond samt hur en manusförfattare arbetar för att övertyga publiken om att en karaktär verkligen är just ond, blir en retorisk analys faktiskt mycket användbar.</p><p>En tredje utgångspunkt för min uppsats är genusperspektivet. I och med att alla de svenska karaktärer jag ska undersöka är kvinnor, blir genusperspektivet naturligtvis intressant.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>METOD OCH MATERIAL: </strong>För att undersöka detta har jag i denna uppsats analyserat fem ”såpabitchar”, fyra svenska och en amerikansk: Clair Brandt (<em>Lösa förbindelser, </em>1985), Margareta Öhman (<em>Varuhuset, </em>1987), Renate Dahlén (<em>Rederiet, </em>1992), Rebecka Bovallius (<em>Skilda Världar, </em>1996) samt JR Ewing (<em>Dallas, </em>1978). I min analys har jag utgått ifrån karaktärernas utseende, skådespelaren bakom karaktären, samt hur karaktären presenteras under de tre första avsnitten av sin respektive såpa. Genom att sedan ställa karaktärerna mot varandra har jag på ett tydligt sätt kunnat jämföra vilka egenskaper och karaktärsdrag som utmärker en ”ond” person i såpoperans värld och samtidigt också hur skaparna bakom serien har arbetat med retoriska strategier för att övertyga tittaren om att en viss karaktär är ond.</p><p><strong> </strong></p><p><strong>RESULTAT: </strong>I min slutsats har jag bland annat kunnat konstatera att den onda karaktären ofta kommer från en rik familj, klär sig snyggt och dyrt och är väl medveten om sitt utseende. Han eller hon har en stark ambition att klättra inom karriären och att bli så rik och mäktig som möjligt. Pengar och makt är nämligen dessa karaktärers favoritintressen och för att uppnå detta är de beredda att ta till vilka knep som helst. Det spelar ingen roll hur många människor de sviker längs vägen, inte ens om hon eller han tillhör den egna familjen. Samtliga av de karaktärer jag har undersökt har svårt att visa någon kärlek, såvida den inte är fejkad och framtvingad i syfte att nå något attraktivt delmål. De är alla väldigt smarta och vet precis hur de ska bära sig åt för att få sin vilja igenom. De använder sig dock inte av ondska i form av knivar och pistoler, utan utövar sin ”ondska” och girighet i form av till synes oskyldiga handlingar kryddade med träffsäkra kommentarer och en överlägsen stil. Helt enkelt – såpaondska.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning.</p><p>Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen?</p><p>Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen.</p><p>Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna. De i teorierna presenterade begreppen har i varierande omfattning använts i analysen föra att med deras hjälp undersöka de retoriska aktiviteterna som används.</p><p>Ett av resultaten är att tillitskapande aktiviteter är en viktig del i lärarens kommunikation och relation med eleverna. Av de didaktiska frågorna tycks vad och hur- frågorna vara de mest givna och levande i undervisningen medan varför - frågan ibland behöver kommuniceras mer explicit till eleverna. Fronesis, handlingsklokhet, har visat sig i lärarens sätt att betrakta syftet med en lektion och samarbetet med eleverna samt i hennes hanterande av den observerade lektionens början.</p>

Sammanfattning I denna undersökning har intresset varit den kommunikation läraren använder sig av och hur den visar sig i en klassrumssituation oavsett det ämne läraren undervisar i. Hur gör läraren i den aktuella situationen i samspelt med eleverna? Genom att förena retoriska begrepp med lärarens talaktiviteter i klassrummet tillsammans med de praktiska didaktiska metodfrågorna i en analys av valda delar i undervisning. Syftet har varit att genom observationer av lärarens kommunikationsaktiviteter vid ett utvalt undervisningstillfälle betrakta den förekommande kommunikation ur ett retoriskt perspektiv, för att på detta sätt upptäcka vad, hos sig själv eller i sin egen kommunikation, läraren använder sig av i kommunikationssituationer med eleverna. De kompletterande frågorna som ställts har varit vilka retoriska aktiviteter läraren använder sig av i undervisningstillfället, samt vilka didaktiska konsekvenser får användandet av dessa aktiviteter för undervisningen? Genom att utföra en klassrumsobservation och en kvalitativ intervju med en lärare samlades lämpligt material in för undersökningen och det materialet utgör grunden för analysen. Grundläggande retoriska teorier och begrepp har beskrivits och även didaktiska och retoriska teorier för att ge en teoretisk bakgrund för de kommande analyserna. De i teorierna presenterade begreppen har i varierande omfattning använts i analysen föra att med deras hjälp undersöka de retoriska aktiviteterna som används. Ett av resultaten är att tillitskapande aktiviteter är en viktig del i lärarens kommunikation och relation med eleverna. Av de didaktiska frågorna tycks vad och hur- frågorna vara de mest givna och levande i undervisningen medan varför - frågan ibland behöver kommuniceras mer explicit till eleverna. Fronesis, handlingsklokhet, har visat sig i lärarens sätt att betrakta syftet med en lektion och samarbetet med eleverna samt i hennes hanterande av den observerade lektionens början.

Elin Broman Filmvetenskap D – ”Den osäkra säkra kvinnan” - en uppsats om den onde karaktären i fem såpoperor mellan 1978 och 1996. Uppsatsventilering: 2009-08-24   FRÅGESTÄLLNING: Den onde karaktären har alltid funnits med som ett givet inslag i såpoperans värld, men vilka egenskaper och karaktärsdrag är det egentligen som gör dem till onda och hur detta skiljer sig beroende på serie, tid eller kanske land? Finns det en stående mall för hur tvåloperaondska ska gestaltas, eller förändras de "onda" figurernas egenskaper och beteende i takt med samhället runt omkring? Vilka typer av retoriska verktyg använder serieskaparna sig av i skapandet av följetongen och dess karaktärer? TEORI: Mitt teoriavsnitt utgörs av tre olika vinklar som tillsammans står för utgångspunkterna för min undersökning. Eftersom jag gör en form av karaktärsstudie har jag inledningsvis undersökt hur tre olika filmforskare resonerar kring just karaktärer. Lajos Egri är mest inriktad på hur man som manusförfattare ska bära sig åt för att skapa en så stark och drivande karaktär som möjligt och genom att använda mig av bland annat hans karaktäriseringsschema har jag på ett översiktligt sätt kunnat undersöka och jämföra mina karaktärers utseenden och karaktärsdrag. James Naremore och Murray Smith fungerar som ett bra komplement till Egris mer manusinriktade resonemang och fokuserar i stället på skådespelaren bakom karaktären samt hur publiken uppfattar de karaktärer de ser. Retorik kanske inte är något som man normalt förknippar med spelfilm eller tvåloperor, men eftersom jag koncentrerar mig så mycket på vilka faktorer det är som gör en karaktär till ond samt hur en manusförfattare arbetar för att övertyga publiken om att en karaktär verkligen är just ond, blir en retorisk analys faktiskt mycket användbar. En tredje utgångspunkt för min uppsats är genusperspektivet. I och med att alla de svenska karaktärer jag ska undersöka är kvinnor, blir genusperspektivet naturligtvis intressant. METOD OCH MATERIAL: För att undersöka detta har jag i denna uppsats analyserat fem ”såpabitchar”, fyra svenska och en amerikansk: Clair Brandt (Lösa förbindelser, 1985), Margareta Öhman (Varuhuset, 1987), Renate Dahlén (Rederiet, 1992), Rebecka Bovallius (Skilda Världar, 1996) samt JR Ewing (Dallas, 1978). I min analys har jag utgått ifrån karaktärernas utseende, skådespelaren bakom karaktären, samt hur karaktären presenteras under de tre första avsnitten av sin respektive såpa. Genom att sedan ställa karaktärerna mot varandra har jag på ett tydligt sätt kunnat jämföra vilka egenskaper och karaktärsdrag som utmärker en ”ond” person i såpoperans värld och samtidigt också hur skaparna bakom serien har arbetat med retoriska strategier för att övertyga tittaren om att en viss karaktär är ond. RESULTAT: I min slutsats har jag bland annat kunnat konstatera att den onda karaktären ofta kommer från en rik familj, klär sig snyggt och dyrt och är väl medveten om sitt utseende. Han eller hon har en stark ambition att klättra inom karriären och att bli så rik och mäktig som möjligt. Pengar och makt är nämligen dessa karaktärers favoritintressen och för att uppnå detta är de beredda att ta till vilka knep som helst. Det spelar ingen roll hur många människor de sviker längs vägen, inte ens om hon eller han tillhör den egna familjen. Samtliga av de karaktärer jag har undersökt har svårt att visa någon kärlek, såvida den inte är fejkad och framtvingad i syfte att nå något attraktivt delmål. De är alla väldigt smarta och vet precis hur de ska bära sig åt för att få sin vilja igenom. De använder sig dock inte av ondska i form av knivar och pistoler, utan utövar sin ”ondska” och girighet i form av till synes oskyldiga handlingar kryddade med träffsäkra kommentarer och en överlägsen stil. Helt enkelt – såpaondska.

No description available.