Den har uppsatsen ar en ekokritisk analys av Din stund på jorden med inriktning på att åskådliggöra retoriska grepp. Syftet ar att undersöka hur manniskan förhåller sig till naturen i boken samt ringa in uttryck, bilder och metaforer som skulle kunna inspirera lasaren till ett stallningstagande för miljömedvetenhet och hållbar utveckling. Med narlasning och kvalitativ textanalys som metod tolkas texten och de bilder som målas upp ur ett ekokritiskt perspektiv vars retoriska grepp sedan analyseras och diskuteras. Analysen visar att romanen innehåller ekokritiskt intressanta troper och teman samt att naturen och naturens krafter spelar en vasentlig roll i karaktarernas liv. Relationen mellan manniska, djur och natur återfinns i metaforer och uttryck som leder lasaren i en riktning mot ett ansvarstagande och respektfullt förhållande till naturen.

Som blivande bildlärare har jag i detta examensarbete intresserat mig för hur jag kan använda mig av den stora resursbank av webbaserade videolektioner som visar bildskapande tekniker. Bildämnet är oerhört brett och komplext när eleverna ska lära sig skapa med olika bildtekniker och material, analysera och vara uppmärksam på sin egen process. Att det på internet finns mängder av videoklipp som kan visa varierande sätt att lösa en uppgift och använda sig av en teknik kan verka revolutionerande för en bildlärare som ska hjälpa en hel klass elevers frågor under 60 min. En intressant fråga som kommer med detta är vad som egentligen visas och sägs i dessa videor och hur eleverna tolkar och därmed lär sig av dem. Jag har därför fokuserat innehållet i videorna och hur det avkodas med frågeställningen: Hur avkodas webbaserade videolektioner för bildundervisning och hur skiljer sig olika användares avläsningar? Genom intervjuer med fyra informanter i gymnasiet år 3 samt en vuxen ekonomistudent har jag fått syn på vad som kan vara viktigt i skapandet av videolektioner för att vinna förtroende och hålla kvar tittarens uppmärksamhet. Jag har använt mig av Stuart Halls modell för encoding/decoding (kodning och avkodning) för att se hur informanterna avkodar innehållet i enlighet med hur jag tolkat att avsändaren av videolektionen har kodat in olika budskap i videon. Jag har också använt mig av teorier om retorik för att förstå varför det är viktigt att se personen som talar i videon. Undersökningen har också visat att genuskonstruktioner följer traditionella mönster i videolektioner på nätet och att detta har konsekvenser för avkodningen och för intresse, känsla av tillhörighet och fokus hos tittaren. Detta har jag undersökt i gestaltningsarbetet där jag utifrån två videolektioner tagna från internet har skapat ett tredje videoklipp där jag satt samman olika visuella tecken från de två ursprungsklippen. I det tredje, sammansatta klippet har tecknens betydelser förskjutits på olika sätt, främst genom att traditionella genuskonstruktioner har problematiserats.

Efter ett dåligt resultat i valet 2002 genomgick Moderaterna en förnyelseprocess och blev Nya Moderaterna. I valet 2006 rönte partiet stora framgångar och antalet väljare som röstade på Moderaterna ökade markant. Genom en retorikanalys av partiets valmanifest som presenterades inför respektive val har jag undersökt Moderaternas förnyelseprocess. Jag har undersökt den argumentation som används i koppling till sakpolitiska åtgärder i respektive valmanifest för att sedan jämföra dem med varandra. Syftet har varit att undersöka hur retoriken förändrats. Tidigare studier i ämnet, vilka presenteras i undersökningen, visar hur Moderaternas förändring har inneburit vissa politiska förflyttningar men också att stora delar av förnyelsen ligger i presentationen. Teorier kring politisk kommunikation belyser hur det inom politiken är svårt att göra anspråk på en absolut sanning och att politisk kommunikation mer handlar om att genom övertygelseprocesser söka etablera en verklighetsbild. I denna process har retoriken en viktig funktion som ett verktyg för övertalning. Metoden som använts är retorikanalys. Det handlar om att undersöka argumentationsmedel och textens uppbyggnad. Min undersökning visar hur Moderaternas argumentation förändrats från att i valmanifestet från år 2002 vara mer ideologisk till att i valmanifestet från år 2006 mer anta pragmatiska positioner. Sättet man härleder politiska ambitioner skiljer sig åt då det tidigare valmanifestet är mer inriktat på att tjäna individen medan det senare mer inriktar sig på samhället i stort, dock med hänsyn till individerna i det. Nyckelord som frihet, valfrihet och marknad präglar båda valmanifesten. De liknar också varandra när det kommer till politiska åtgärder. Dessa har inte markant ändrats även om det finns vissa skillnader.

Det har aldrig varit så lätt att uttrycka sin åsikt och samtidigt så svårt att faktiskt göra sin röst hörd som det är idag. För att nå ut med sin åsikt måste man uttrycka sig på rätt sätt och i rätt forum. Den här uppsatsen granskar hur man kan påverka en samhällsdebatt genom strategisk kommunikation och uppnå en förändring som kommer från publiken man riktar sig till. Uppsatsen sammanför retorik med strategisk kommunikation och undersöker specifikt hur organisationen Ruter Dam arbetar för att påverka jämställdhet inom svenskt näringsliv. Analysen åskådliggör hur Ruter Dam arbetar mot ett jämställt näringsliv med utgångspunkt i den retoriska situationen, publiker, core message och stakeholders. Slutsatser som dras är att genom tydligt avgränsade publiker, en argumentation som tar utgångspunkt i ethos och ett core message som genomsyrar kommunikationen kan Ruter Dams kommunikation uppfattas som effektiv och dess styrkor visar sig också vara dess svagheter. Det kan också fastslås att Ruter Dams strategiska kommunikation är ett bra exempel på hur man kan arbeta med strategisk kommunikation för att uppnå en förändring som kommer från publiken den riktar sig till.

I den här uppsatsen genomförs en kvalitativ studie av hur elever på bästa sätt kan stödjas underförberedelsearbetet inför muntliga presentationer i klassrummet. Undersökningens slutsatser är baseradepå sammanlagt åtta intervjuer som är gjorda på totalt två gymnasieskolor förlagda i två medelstora städer i Mellansverige. Med hjälp av det eleverna berättat under intervjuerna har svaren kategoriserats och sammanställts i ett resultat som bland annat visar ett tydligt behov bland eleverna av få klara och tydliga instruktioner av lärarensamt att de behöver komma väl pålästa och förberedda till muntliga presentationer för att minimera risken för nervositetskänslor. Resultatet visar även att stämningen klassrummet är av högsta vikt, liksom att ämnet för talet är intressant och att dessutom eleverna känner att de får tydlig, uppmuntrande och användbar respons efter sina presentationer.

No description available.

Studien undersöker hur ICA:s reklamfilmer är utformade utifrån ett retorisk perspektiv och diskuterar även varför vissa grepp väljs framför andra i samtidens reklamfilmer. Undersökningen utgår från Marshall McLuhans medieförståelse som teoretisk förankring och diskuterar Chaïm Perelmans topiker samt ethos för vidare förståelse av reklamfilmerna. Uppsatsens slutsatser och resultat förklarar att ICA-filmernas främsta mediekanal; tv-mediet i sig är en betydande faktor för att lämna känslosamma avtryck hos publiken. Studien identfierar samhällsnormer och företagshierarkier och hur ICA nyttjar dessa i sina filmer. Avslutningsvis diskuteras filmernas färgstarka karaktärer och hur de etablerar ett sant ethos inför konsumenterna.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver’s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur. About animals in commercials, it does not exist much research and a study of an animal welfare organization’s commercial has never been done before. To examine which content that creates effect in a commercial that includes animals and where the sender is an animal welfare organization is thus a research gap that this study aims to fill, using a qualitative text analysis. A commercial from the non-profit animal welfare organization World Animal Protection has been reviewed, with semiotic and rhetoric analysis. The purpose was to identify which components a commercial contains to generate effect, where the main content in the commercial is animals, but also to find out if there was content that could have created more effect. The result shows that there are several different types of content that generates effect, such as pets, the environment where the animals are displayed and the order of the various scenes. Furthermore, the result shows that there is content that could have created more effect in the commercial. An example of such content is that the narrator in the commercial could have expressed itself more based on "our" and not "your" perspective. The results provide knowledge about what creates effect in the commercial about animals.

Politisk TV-reklam är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begränsad mängd svensk forskning på området, är det intressant att undersöka vilka strategier som används. Syftet med uppsatsen är att jämföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda på vilka strategier som används för att övertyga väljarna i bild och text. Vilka är de centrala budskapen och använder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet består av sex av partiernas valfilmer som visades på TV4 inför riksdagsvalet. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys där filmerna analyseras med hjälp av retoriska och semiotiska begrepp. Den teoretiska ramen utgår från tidigare forskning om politisk reklam, samt teorier om politisk kommunikation, marknadsföring och reklam. Särskild fokus läggs vid frågan om reklamen domineras av image eller issue. Resultaten visar att filmerna handlar om sakfrågor som sysselsättningen, skolan och välfärden, men på ett vagt sätt då de inte förklarar hur eller varför partiet skulle vara mest framgångsrikt i frågan. Partiledarna hade relativt stort fokus då det endast var Nya Moderaterna som varken visade partiledaren i bild eller använde partiledaren som speakerröst. Både Sverigedemokraterna och Folkpartiet hade partiledarna som huvudpersoner och Kristdemokraterna, Centerpartiet och Socialdemokraterna använde partiledaren som speakerröst i slutet av filmerna. Partierna använde liknande strategier för att övertyga retoriskt och bildmässigt främst genom pathosargument och känslor samt genom att stärka partiets eller partiledarens ethos. Allianspartierna målar upp utopiska idealbilder av samhället medan Socialdemokraterna framställer en dyster bild av dagens samhälle. Filmernas berättelser framkallar känslor som kopplas samman med logiska argument för hur man ska handla och reagera på känslan, det vill säga rösta på partiet. Då reklamen tilltalar människor som kunder skulle resultaten kunna tolkas som ett tecken på det som Strömbäck beskriver som en konkurrensdemokrati (Strömbäck 2013:41).

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2010.