Varje år drabbas cirka 550 kvinnor i Sverige av livmoderhalscancer. Cellprovtagning ger ett bra skydd mot sjukdomen, då det minskar risken för livmoderhalscancer med 90 %. Trots det är det många kvinnor som undviker att lämna cellprov vilket kan bero på flera saker varav en faktor är brist på information och kunskap. Tidigare studier har visat att särskilt yngre kvinnor har lägre kännedom om HPV och dess koppling till livmoderhalscancer.   Studiens syfte var att undersöka hur information kan utformas för att öka medvetenheten hos unga kvinnor så att de förstår vikten av att lämna cellprov. Arbetet har utgått från teorier inom berättarteknik, retorik samt bild och text i samverkan. Metoder såsom intervjuer och utprovning har tillämpats, vilket i kombination med teorin ledde fram till ett gestaltningsförslag. Utprovningen genomfördes med personer ur målgruppen för att undersöka deras åsikter om gestaltningsförslaget och se om det hade någon påverkan hos dem. Slutsatsen som kunde dras var att framförallt berättelser och retorikens pathos var effektiva för att informera och övertyga om vikten av att gå på sitt cellprov.

In Sweden, there is currently a vast amount of commercials for online casinos. Online casino companies have been able to double their investments in advertisement during the past year. These commercials have been shown to be dangerous for people with a history of gambling problems, as the commercials often show the most attractive aspects of gambling. Considering the aggressivity of the commercials, there has also been an active debate on whether or not to forbid the advertisement of gambling in Sweden. Thus, the aim of this study was to examine the use of rhetorics in commercial videos for online casinos, to identify how the commercials argument to persuade their audience. By conducting a qualitative content analysis, with the basis on a rhetorical analysis, and the theories of agenda setting and priming, the study was executed on four different online casino commercials. Both visual and verbal aspects of the commercials were examined through different rhetorical aspects, such as Ethos, Pathos and Logos, to identify what sort of arguments occurred and what kind of rhetorical figures were used. The results showed that Ethos and Pathos dominated, and that these films try to set the audiences agenda through conveying their credibility. The authors found that all four of the commercials aim to achieve salience by reminding their audience of the rush players experience when gambling. The results also indicated that priming effects were achieved by showing a message that was in line with the audiences earlier conceptions.

No description available.

<p>Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende.</p><p>Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.</p><p> Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja <em>identifikationstecken </em>utifrån kategorierna <em>yttre</em>, <em>inre</em>, och <em>aktiviteter</em>.</p><p>Slutsatsen är att det i boken tillämpas <em>antites </em>för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; <em>imitatio </em>för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; <em>topos </em>för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, <em>upprepning </em>för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; <em>entymem </em>för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn.</p> / <p>The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo.</p><p>The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover <em>identification signs</em>, based on the categories <em>outer</em>, <em>inner</em>, and <em>activities</em>.</p><p>The conclusion is that the book utilizes <em>antitheses </em>to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; <em>imitatio </em>to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; <em>topos </em>to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; <em>repetition </em>to continuously confirm that Mamma Moo is a child; <em>entymem </em>to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.</p>

Denna uppsats handlar om hur en talare skapar trovärdighet hos sin publik med hjälp av actio och pronuntatio. Framställningen innehåller en analys av gestik, mimik och prosodi hos föredragshållaren och scenartisten Klas Hallberg. Därutöver ges en historisk tillbakablick om actio och pronuntatio contra pistis, tillit och förtroende. Slutsatsen i arbetet är att icke-verbal kommunikation har stor betydelse för en talares trovärdighet. Genom kunskap och träning i actio och pronuntatio går det att öka förmågan att övertyga med alla uttrycksmedel. Därtill maximeras den personliga utstrålningen.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka retoriska medel som används för att möjliggöra identifikationen mellan läsaren och huvudkaraktären Mamma Mu.  Uppsatsen använder sig av teorier om berättelser och identifikation, framhållna av Jerome Bruner, Kenneth Burke, och Maria Nikolajeva. Eftersom uppsatsen rör sig inom ett nytt område har jag tagit fram en egen analysmodell. Den gör det möjligt att urskilja identifikationstecken utifrån kategorierna yttre, inre, och aktiviteter. Slutsatsen är att det i boken tillämpas antites för att distansera Mamma Mu från hennes egentliga form och de andra korna; imitatio för att barnen ska kunna känna igen sig i Mamma Mus agerande; topos för att visa att Mamma Mu har samma intressen som läsaren, upprepning för att kontinuerligt bekräfta att Mamma Mu är ett barn; entymem för att läsaren ska själv komma till slutsatsen att Mamma Mu är ett barn. / The purpose of this essay is to examine which rhetoric devices are being put in use to make possible the process of identification between the reader and the main character Mamma Moo. The essay uses theories of narrative and identification represented by Jerome Bruner, Kenneth Burke, and Maria Nikolajeva. Because there is no previous research in the essays area, I have brought forward a new model to analyse the material. It is used to  discover identification signs, based on the categories outer, inner, and activities. The conclusion is that the book utilizes antitheses to separate Mamma Moo from her original form and the other cows; imitatio to make it possible for the children to recognize themselves in Mamma Moos behaviour; topos to show that Mamma Moo has the same interests as the reader; repetition to continuously confirm that Mamma Moo is a child; entymem to make the reader come to the conclusion that Mamma Moo is a child.

The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor – and when a word should be considered as a metaphor or not. Through deep discussion on these theories I work out my own view on the issue: It is not the words themselves that are metaphors; it is we, in combination with the context, discourse and expressions that determines the metaphor and when it shall be considered as a metaphor. / Metaforen har funnits ibland oss under en lång tid, men trots över 1 000 år av begrundan är det fortfarande ovisst hur man bör förstå begreppet. Själva definitionen i sig råder det inga större tvivel om, men kan vi finna en riktig distinktion mellan det metaforiska och det ickemetaforiska? I uppsatsen undersöks när en metafor är en metafor eller när det istället är ett allmänt vedertaget begrepp om hur något faktiskt förhåller sig. Tidigare forskning kring ämnet som jag valt att använda mig av har jag hämtat från Aristoteles, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur och George Lakoff och Mark Johnson. Dessa personer har givit mig olika perspektiv och synsätt på metaforen – och när ett ord bör betraktas som metafor eller inte. Genom djupgående diskussion kring dessa teorier arbetar jag fram min egen uppfattning angående frågan: Det är inte orden i sig som är metaforer, det är vi, i kombination med sammanhang, diskurs och uttryckssätt som avgör metaforen och när den skall betraktas som just metafor.

Hur får du ner ditt liv och din personlighet på två sidor? Och hur väl fungerar detta system? I denna uppsats genreanalyseras 40 olika cv:n, rekryterare intervjuas och råd från cv-experter kritiseras. Om du är intresserad av arbetsmarknaden, vill forska inom området eller bara få inspiration till ditt cv, hoppas jag att denna uppsats ge dig inspiration.

Uppsatsen undersöker huruvida Hillary Rodham Clinton förkvinnligat sitt retoriska tillvägagångssätt eller om hennes retorik passar bättre in i den manliga senatorsrollen. Med hjälp av klusteranalys och neo-aristotelisk analysmetod, görs en jämförande analys för att söka efter skillnader och likheter i Clintons retoriska tillvägagångssätt. Materialet består av två tal som hölls vid det demokratiska konventet; 1996 (i egenskap av first lady) och 2008 (i egenskap av senator). Resultatet diskuteras sedan utifrån det genusrelaterade begreppet double bind. Analysresultatet visar på en utveckling i Clintons retorik, som generat ett stärkt primärt ethos. Clinton har, istället för att anpassa sitt språkbruk till ett mer kvinnligt, snarare anpassat sig till den nya rollen som senator.