No description available.

Denna licentiatuppsats lägger grunden för att undersöka om skandinaviska partiers tävlan om röster har förändrats så som den uttrycks i partiernas valmanifest. Därigenom testas dels om det finns en förändrad partitävlan i Skandinavien, dels om en eventuell förändring i partitävlan drivs av en existerande tävlansstruktur ärvd från 1970-talet, om partiernas tävlan om röster helt eller delvis försvunnit eller om partiernas tävlan snarast handlar om konkurrens om väljarnas röster Inom partiforskningen har den så kallade kartellpartitesen haft ett mycket stort genomslag. I korthet innebär denna att partier snarast försöker passivisera väljare genom att inte erbjuda alternativ vare sig i policy eller ideologi till skillnad från tidigare då partier i första hand försökt mobilisera sina kärnväljare och erbjudit tydliga skillnader i såväl policy som ideologi. Mot dessa två beskrivningar kan även ställas en tredje baserad på ett antagande om skärpt partikonkurrens där det gäller att vinna alltmer rörliga väljare. För att testa dessa tre hypoteser studeras valmanifest från 1970 till 2010 från agrara, konservativa och socialdemokratiska partier i Danmark, Norge och Sverige. Resultatet visar snarast på stark konkurrens inom samtliga partisystem oavsett vilken partifamilj som studeras. Valmanifesten blir tydligare och tendera att mer och mer betona policytävlan, men det finns även en konstant närvaro av värderingar i valmanifesten. Detta talar framförallt mot att tävlans bortdöende, men för att slutgiltigt utvärdera resultaten krävs närmare studier av vilka policys och vilka värderingar som presenteras och om dessa förskjuts eller förändras över tid.

No description available.

I den här uppsatsen har högerextremistisk retorik och argumentation analyserats utifrån ett pragmadialektisk perspektiv. Metoden som använts är pragmadialektisk argumentationsanalys och presenteras och redovisas av Mika Hietanen i antologin Retorisk Kritik. Syftet med analysen var att bidra med en ökad förståelse för hur den högerextremistiska retoriken är konstruerad och hur dess publik beaktas. För att uppnå syftet har tre politiska tal av Nordiska motståndsrörelsens ledare Simon Lindberg analyserats. I analysen har argumentationen strukturerats, analyserats och evaluerats. Publikanpassningen har diskuterats utifrån Chaïm Perelmans auditoriebegrepp som presenteras i den andra utgåvan av Retorikens imperium som översatts till svenska av Mats Rosengren. Analysen har visat att Simon Lindbergs argumentation till största del består av samordnad argumentation som är konstruerad utifrån hans djupa ideologiska övertygelse. Kärnan i Lindbergs argumentation tycks vara rädslan för förlusten av det svenska folkets identitet som ras och de problem han ser med det rådande politiska systemet. Lindberg talar i samtliga tal om det svenska folkets undergång och hur det är politikernas fel att Sverige ser ut som det gör. I evalueringen har argumentationen i samtliga tre tal visat sig vara problematisk. Grunden till problematiken med Lindbergs argumentation kan tänkas finnas i hans nationalsocialistiska övertygelse. Den världsbild Lindberg målar upp i sin argumentation stämmer till låg grad överens med den faktiska verkligheten. För att Lindberg ska få genomslag för sin argumentation tvingas han vända sig till ett partikulärt auditorium där den presenterade världsbilden är generellt accepterad.

Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i genusteorin under- söka hur tidningarna KiF Kvinna och KiF Man reproducerar och kommunicerar genus och hur detta kommer till uttryck genom text och bild.  Analysen visar tydliga skillnader i synen på manlig och kvinnlig träning. Manlig träning representeras, precis som den manliga ste- reotypen, som hård och tävlingsinriktad medan kvinnlig träning, precis som den kvinnliga stereotypen, representeras som behaglig och lättsam. Kvinnans träning förminskas medan mannens träning tas på största allvar. Kvinnan uppmuntras att träna för att må bra och få en funktionell kropp, medan mannen uppmanas att träna för att skapa den muskulösa idealkropp som tidningen förmedlar.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie som undersöker hur Bokmässan har kommunicerat externt via pressmeddelanden, Facebook-inlägg och debattartiklar under krisen som utspelade sig från april 2016 till november 2017. När det blev allmänt känt att den högerextrema tidningen Nya tider skulle delta i mässan uppstod en stor debatt i svenska medier. Genom en kritisk diskursanalys av Bokmässans kriskommunikation undersöker denna uppsats hur olika diskurser präglade diskussionen och hur dessa förhåller sig till teoretiskastrategier, så kallad ”Best practice” inom kriskommunikation. Detta avslutas med en diskussion om kommunikationsprocessen för att utforska dess allmänintresse. Analysen visar att Bokmässan i sin kommunikation konstruerar en bild av sig själva som en offentlig arena vilket innebär andra spelregler än för ett privat företag som de faktiskt är, även medier diskuterar till stor del Bokmässan ur samma perspektiv- som en offentlig arena. Det här gör deras kriskommunikation förvirrande då de ibland (oftast) talar om sig själva som en offentlig arena men ibland kommunicerar som en privat aktör. Bokmässans agerande stämmer inte överens med den bild de själva konstruerar av organisationen. Den övergripande frågeställning den här uppsatsen utgår ifrån är hur Bokmässan har kommunicerat externt via sina egna kanaler under krisen och vilka diskurser som går att urskilja. Efter att ha läst tidigare forskning inom området kriskommunikation som visar på att det finns ett samband mellan hur en organisation kommunicerar och hur krisen uppfattas har jag tagit fram följande forskningsfrågor: -  Vilka retoriska strategier går det att finna i Bokmässans kriskommunikation? -  Vilka diskurser går det att finna Bokmässans kommunikation? -  Ur ett PR-perspektiv, finns det likheter mellan teorier inom kriskommunikation, det vill säga hur man ”bör” agera vid en kris, och hur Bokmässan har kommunicerat under krisen? -  I vilken mån kan PR-strategier tillämpas i detta slags kontext? Var går gränserna för PR-strategier? Studien bygger på tidigare forskning inom medier, kriskommunikation, kommunikationsstrategier, socialt ansvar och på offentlighetsteorin. Studien presenterar ett resultat som visar att Bokmässan har använt sig av flera retoriska strategier, främst logosargument och att det finns likheter mellan image restoration theory och Bokmässans kommunikation men att andra faktorer spelar in för att uppnå en effektiv kommunikation. Tre diskursiva praktiker kunde urskiljas. Det tre funna diskurserna har jag valt att kalla ”Samhällsansvar”, ”Yttrandefrihet” och ”Affärer”. Studien visar att dessa diskurser kommer i konflikt med PR-strategier utvecklade för att reparera ett skadat rykte. / This paper is a case study that examines how the Gothenburg Book Fair’s crisis communication fell outduring the 2016 and 2017 crisis. Through a critical discourse analysis of the Book Fair's crisis communication, this paper examines how different discourses influenced the discussion and how these relate to theoretical strategies, so-called "best practice" in crisis communication. Finally, the Book Fair’ssocial responsibility is discussed and to what extent PR strategies can be applied in this kind of context. The overall question this paper is based on is how the Book Fair has communicated externally via its own channels during the crisis and what discourses can be discerned. Having read previous research in the field of crisis communication that shows that there is a connection between how an organization communicates and how the crisis is perceived, I have developed the following research questions: - What rhetorical strategies can be found in the Book Fair's crisis communication?- What discourses can be discerned in the Book Fair’s communication?- From a PR-perspective, are there similarities between theories in crisis communication, so called “bestpractice”, and how the Book Fair has communicated during the crisis?- To what extent can PR strategies be applied in this kind of context? The study is based on previous research in media, crisis communication, communication strategies, social responsibility and on the theory of publicity. The study presents a result that shows that the Book Fair has used several rhetorical strategies and that there are similarities between image restoration theory and the Book Fair's communication, but that other factors intervene when trying to achieve effective communication. Three discursive practices could be distinguished. The three discourses found I have chosen to call "Social responsibility", "Freedom of expression" and "Business". The study shows that these discourses conflict with PR-strategies developed to repair a damaged reputation. Keywords: Crisis communication, debate, rhetoric, discourse.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats är att jämföra det retoriska spelet i media runt affären mellan Old Mutual och Skandia med affären mellan MAN och Scania för att sedan belysa intressenternas roll och betydelse. Uppsatsen utgår från Bentemark och Pedersens (2006) studie om retoriska strategier vid ett fientligt bud. Utifrån den studien genomför vi en medieanalys av debatten runt MAN:s bud på Scania. Vårt resultat jämförs med det från Bentemark och Pedersen (2006), där både likheter och skillnader upptäcktes. Därefter belyses intressenternas roll i debatten och det sker med hjälp av teorier av bland annat Rhenman (1964), om företagets intressenter, och Mitchell et al. (1997), om intressenternas makt och betydelse. Resultatet tyder på att de olika intressenternas val av argument i den mediala debatten påverkas av deras betydelse. Intressenter med hög betydelse tenderar att använda en ontologisk eller teleologisk retorik, medan intressenter med lägre betydelse i större utsträckning använder en normbaserad retorik.</p>

Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna. Eleverna vill därför ha ett kontinuerligt och värdefullt responsarbete både från klasskamrater och från lärare. Hjälpmedel, såsom powerpoint och overhead, kan också skapa en trygghet i samband med muntlig framställning då direkt fokus flyttas från talaren.