No description available.

The purpose of this essay was to analyze rhetorical features of Swedish drug advertising and see if drug advertising could be misleading or not. The study was primarily concentrated on how pills were described and that was the overall picture of pills created in commercials. The essay uses theories of narrative, semiotic, argumentation and theories concerning social communication in advertising. In this study fife TV-ads were analyzed: Alvedon, Ibumetin, Treo, Bamyl, and Ipren. The analysis showed that drug advertising has the potential to be misleading mostly because the overall picture of pills which creates in commercials is strong and kind heroes. / Reklam för receptfria läkemedel är tillåten i Sverige även om vissa experter, politiker och vanliga konsumenter ställer sig kritiska till reklamens form och innehåll. Det finns en oro om att läkemedelsreklam kan leda till felaktig medicinering. I denna studie genomför jag en retorisk kvalitativ analys av reklamfilmer för receptfria värktabletter för att se om oron är befogad och om reklamen har potential för att vara missvisande. Resultatet visar bl.a. att det i reklamfilmerna åstadkoms en uppfattning om värktabletter som starka och snälla hjälten vilket kan vara starkt vilseledande då dessa kriterier strider mot verkligheten.

No description available.

Uppsatsen undersöker negativ valretorik i några utvalda valkampanjer från Nya moderaterna och Alliansen. Materialet består av tre valkampanjer, två från Nya moderaterna och en från Alliansen. Samtliga kännetecknas av användandet av negativ valretorik. De metoder och analyser som används är topikanalys, pragma-dialektisk argumentationsanalys, stilanalys och visuell retorik. Syftet med uppsatsen är att genom dessa metoder analysera valkampanjerna för att se hur negativ valretorik används som en retorisk strategi.

No description available.

No description available.

Lärare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att läraren själv ska tillämpa disciplinen. Denna studie undersöker därför om lärarna tillämpar sina ämneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lärares lektioner i svenska på gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken. Efter observationerna genomfördes en kortare intervju med lärarna för att få inblick i huruvida deras retoriska egenskaper förekom medvetet eller inte. Ett tal innehåller fem olika faser enligt den klassiska retoriken, varav tre blir synliga under fallstudierna. Dessa är dispositio, elocutio och actio. Dispositio är relevant för lektionens upplägg, elocutio visar lärarens förmåga att anpassa sitt språk till eleverna och actio är själva framförandet av lektionen inklusive kroppsspråk och röstläge. Resultatet av undersökningen visar att det delvis sker en tillämpning av retoriska kunskaper i klassrummet som till viss del är medveten. Alla tre lärare uppvisar en retorisk disposition i sin undervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra retoriken hos Socialdemokraternas och Moderaternas partiledare i två separata tal som utfördes i Almedalsveckan. Löfven och Reinfeldts retorik analyseras med hjälp av en retorisk modell som innefattar de retoriska resurserna ethos, pathos, logos och den retoriska processen vilket innefattar stilfigurer. Resultatet visar att de båda talarna använde sig av samma mängd av ethos medan det fanns en markant skillnad mellan Löfven och Reinfeldts användande av pathos och logos då Löfven nyttjade båda mer frekvent än Reinfeldt. Resultatet visade även att de båda talarna nyttjade mest stilfiguren metafor. Det finns skillnad mellan användandet av mängden metafor mellan Löfven och Reinfeldt då Löfven nyttjar fler metaforer. En likhet mellan talarna var att de använde sig av samma mängd synekdoke-ord och att de exkluderade stilfiguren ironi i sina respektive tal. En slutsats utifrån mitt resultat är att Löfven använder sig av en mer distribuerande fördelning av ethos, pathos och logos i jämförelse med Reinfeldt som knappt använt sig av logos i sin inledning.

Syftet med undersökningen är att granska och jämföra retoriken hos Socialdemokraterna och Moderaterna i de avslutande anförandena i de sista valduellerna mellan partierna vid tre tillfällen: 1991, 1998 och 2014. Utifrån metoder för retorikanalys undersöks partiledarnas användning av stilfigurer och hur de varierar talhandlingar samt deras användning av de tre argumentationsmedlen ethos, pathos och logos. Resultaten visar att stilfigurer förekommer i samtliga tal. De vanligaste är anafor, klimax och metafor. Gällande talhandlingar varieras påståenden främst med uppmaningar, förhoppningar, varningar och framför allt förslag. Argumentationsmedlen ethos, pathos och logos kombineras i samtliga tal men till olika grad. Vilket som står i fokus varierar mellan talen, något som kan bero på yttre omständigheter. Utifrån just den här undersökningen kan det konstateras att Socialdemokraterna främst använder ethos och pathos, medan Moderaterna snarare fokuserar på logos. Det finns likheter både inom och mellan partierna. Likheterna gäller främst form och faktumet att stilfigurer används, men detaljerna skiljer sig givetvis åt. Dessa likheter kan bero på att det inte ges mycket rum för variation i just den undersökta talsituationen. Båda partierna använder också identifikationstekniker för att vinna förtroende hos publiken. Gällande Socialdemokraternas retorik antyder resultaten att den kännetecknas av många stilfigurer samt ethos- och pathosappell, något som kan leva kvar sedan slutet av 1800-talet och dåtidens agitatorer som förknippas med Socialdemokraterna.  Skillnader som upptäcktes mellan partierna var bland annat att Moderaterna i större utsträckning än Socialdemokraterna använder metaforer i positiv mening, och att Socialdemokraterna är mer benägna att måla upp hotbilder. Retoriken påverkas också av om partiet är i opposition eller i regering.

Uppsatsen är en retorisk studie som behandlar marknadsföringen av utvalda konventionella läkemedel och naturpreparat. Studiens huvudsakliga tillvägagångssätt är att genom visuell retorik finna och analysera de delar i reklambildernas utformning som är av retoriskt intresse. Intressant är att se hur de olika produkterna marknadsförs för att skapa förtroende genom dess argumentation inom retoriska övertygandemedel. Resonemang förs även för att se hur reklamerna förhåller sig till publikens normer, rådande regler och trosföreställningar där även de platser för reklamens publicering vägs in. Med analysernas resultat som utgångspunkt följer en diskussion kring de övertygandemedel som finns i de olika reklambilderna.