Statistics, reports and research show that sexual harassment is a common problem in high schools and that young people have a negative attitude towards the problem and do not take it seriously. One of the main causes of the current attitudes is the ignorance that young people have when it comes to sexual harassment and what it means, but also when it comes to norms, gender equality and LGTB, something that requires more information as well as talking about it in classrooms. The subjects are rarely discussed at school and the schools themselves have no information material available to increase the knowledge of young people. Another cause of sexual harassment in schools is the fact that young people have a misleading idea of what sex is, but also about how girls and boys are expected to be and act according to community norms. The fact that their behavior never ends up having consequences makes it possible for them to continue. Similar attitudes are also shared by many adults, which reinforces the wrong idea young people have. Previous research shows that the three rhetorical convictions, ethos, pathos and logos, can be used in texts and information to influence and change people's feelings, thoughts and perspectives, which in turn can lead to a change in attitudes. Based on a rhetorical analysis and focus group interviews, this study has come to the conclusion that ethos, pathos and logos can be used in an information folder about sexual harassment, norms, gender equality and LGBT in order to raise awareness of these topics, which could then contribute to changing the audience's approach and attitude towards the problem. / Statistik, rapporter och forskning visar att sexuella trakasserier är ett vanligt förekommande problem på högstadieskolor samt att ungdomar har en negativ attityd till problemet och inte tar det på allvar. En av de största orsakerna till  rådande attityder är ungdomars okunskap i fråga om sexuella trakasserier och vad det är för något, men också om normer, jämställdhet och HBTQ, något som kräver mer information och en ökad diskussion i klassrummen. Ämnena diskuteras sällan i skolan och skolorna har själva inget informationsmaterial att tillgå för att öka ungdomarnas kunskap. Andra orsaker till att sexuella trakasserier äger rum i skolorna är att ungdomar har en felaktig bild av sex och hur tjejer och killar förväntas vara enligt samhällets normer, samt att beteendet inte får några konsekvenser. Liknande attityder återfinns dessutom hos många vuxna vilket förstärker den felaktiga bilden ungdomar har. Tidigare forskning visar att retorikens tre övertygelsemedel, ethos, pathos och logos, med fördel kan tillämpas i text och information för att påverka och förändra människors känslor, tankar och perspektiv, något som i sin tur kan leda till förändrade attityder. Denna studie har utifrån en retorisk analys och fokusgruppsintervjuer kommit fram till antagandet att ethos, pathos och logos med fördel kan användas i en informationsfolder om sexuella trakasserier, normer, jämställdhet och HBTQ för att öka kunskapen och medvetenheten om ovanstående ämnen vilket sedan skulle kunna bidra till att förändra målgruppens synsätt och attityd till problemet.

Statistics show that a number of emergency services in Sweden suffer from overcrowding with numbers increasing every year. People simply have insufficient knowledge about what is considered an emergency. There are, among other things, research showing that peoples mindsets, behaviors and feelings can be positively influenced by three rhetorical proofs; ethos, pathosand logos. This study has, based on trials such as interviews and questionnaires, found that an information sheet about the emergency room and other care receptions with rhetorical proofs as a basis, may have the ability to both influence and inform people about other care alternatives in order to avoid unnecessary visits to the emergency room. / Statistik visar att ett flertal akutmottagningar i Sverige lider av överbeläggning och för varje år som går ökar enbart siffrorna. Människor har helt enkelt bristande kunskap kring vad som anses vara akut. Det finns bland annat forskning som visar att människors tankesätt, beteenden och känslor kan påverkas på ett positivt sätt med hjälp av tre retoriska grepp; ethos,pathos och logos. Denna studie har utifrån utprovningar som intervjuer och frågeformulär kommit fram till att informationsblad om olika vårdmottagningar med retoriska grepp som grund, eventuellt kan både påverka och informera människor om vilken vård de ska vända sig till, i syfte att undvika onödiga besök på akuten.

I den här uppsatsen analyseras debattartiklar om separatism, i dessa fall om uppdelning av människor baserat på kön eller "ras", med hjälp av en pragmadialektisk argumentationsanalys. Artiklarna – tre för och tre emot separatism– analyseras i enlighet med den metod som presenteras av Mika Hietanen i antologin Retorisk kritik. Argumenten har ställts upp i argumentationsstrukturer för att konkretisera vilka ståndpunkter som förs och hur respektive debattör argumenterar för att ta sig dit. Av analysen kan dras slutsatsen att separatismens förespråkare driver teserna att separatistiska rum är nödvändiga och viktiga, och att de argumenterar för detta genom att hävda att det är viktigt för marginaliserade – i dessa fall kvinnor och rasifierade – att ibland få en fristad bortom sina förtryckares närvaro. Separatismens motståndare argumenterade för att separatisters sätt att dela upp människor är rasistiskt och kontraproduktivt. De utmärkande skillnaderna sidorna emellan är att förespråkarna framstår som i underläge i och med att de främst fokuserar på att problematisera den dominerande gruppens beteende och ge historiska exempel på tidigare separatistiska framgångar. Dessutom förekommer falska auktoritetsargument, som om de övriga argumenten inte upplevs starka nog. Motståndarna går hårdare fram och kostar på sig personangrepp och anklagelser, eftersom de tycks säkra på att de har en majoritet av den allmänna opinionen på sin sida. Detta förklaras med hjälp av tidigare exempel på kritik mot så kallad identitetspolitik som omöjliggörande solidaritet och gemensam kamp. Dessutom dras en parallell mellan separatisternas perspektiv och idén om white privilege och ”förblindade” motståndare. Ambitionen för tolkningen av analysens resultat var att tillämpa ett intersektionellt perspektiv. Insikten om olika faktorers inverkan gjorde det angeläget att även blottlägga min egen position. Den här uppsatsen presenteras därför som en tolkning av debatten om separatism utifrån min position som bland annat vit, kvinnlig student.

Föreliggande examensarbete behandlar det retorikdidaktiska begreppet imitatio som undervisnings- och lärandemetod. Syftet är att undersöka vad imitatio (efterbildning) kan betyda i didaktisk mening, hur det skiljer sig gentemot det svenska begreppet imitation och hur lärare tillika retorikstudenter förhåller sig till det i sin undervisning och i sin kompetensutveckling. Med utgångspunkt i syftet har två metoder använts; telefonintervjuer med fyra lärare som vidareutbildat sig i den retorikdidaktiska kursen Progymnasmata samt en litterturstudie. Telefonintervjuerna bidrar med ett praktiskt didaktiskt underlag från yrkesverksamma didaktiker, och litteraturstudien ligger till grund för undersökningen av imitatios retoriska ursprung och didaktiska relevans samt imitationsbegreppets olika tvärvetenskapliga innebörder. Resultatet visar att imitatio som retorikdidaktiskt begrepp i betydelsen medveten efterbildning har ett begränsat inflytande i samtida didaktisk forskning, trots dess över tvåtusen år långa historia med omfattande tillämpning. Imitation figurerar dock alltjämt i didaktisk forskning, men som en beskrivning av en omedveten och oreflekterad handling i lärandeprocesser. En central slutsats är att imitatiobegreppet har blivit föremål för en begreppsglidning och fått anmärkningsvärt lite utrymme i didaktisk forskning som en alternativ undervisnings- och lärandemetod.

Denna studie bygger på Stefan Löfvens ‘Tal till nationen’ som sändes 22 mars 2020 21:15, med anledning av Covid-19 och den medföljande samhällskrisen. Analysen baserar sig på en retorisk situationsanalys och en retorisk analys av talet i ett transkriberat format. Syftet med studien är att analysera de retoriska verktyg som Stefan Löfven har använt i sitt tal till nationen. De retoriska begrepp som analyseras är retorikens tre pisteis ethos, pathos och logos, samt de dygder och plikter som förväntas uppfyllas av en talare. I analysen studeras även hur Löfven har anpassat talet efter den retoriska situationen och den föreliggande doxa. Resultatet av studien visar att retorikens ovannämnda verktyg återfinns genomgående i talet och retorikens tre pisteis är tydligt märkbara i de argument som genomsyrar talet. Talet bevisar dessutom en anpassning i ordval och argument efter den retoriska situationen och doxa. / This study analyses Stefan Löfven’s speech ’Tal till nationen’ which was broadcasted on March 22 2020 9.15pm because of the Covid-19 pandemic and its caused crisis. The study is based on a rhetorical situation analysis and a rhetorical analysis of the transcribed version of the speech. The purpose of the study is to analyse the rhetorical tools Stefan Löfven has used in his speech to the nation. The study analyses mainly how Löfven uses the three rhetorical pisteis, ethos, pathos and logos, and how the four essential components, correctness, clearness, appropriateness and ornament, takes form in the speech. In addition, the analysis covers how Löfven adapts his speech to the rhetorical situation and doxa. The results show that rhetorical concepts can be found consistently throughout the speech and the three pisteis are particularly noticeable in the argumentation. Finally, the speech have clear signs of adapting the language and argumentation to the rhetorical situation and doxa.

The purpose of this essay is to analyze three of Olof Palme’s speeches during the Vietnam War. Olof Palme was leader of the Swedish Social democrats 1969-1986 and Prime minister 1969-1976; and 1982 until his death 1986. The speeches are from the years 1965-1972 when the Vietnam War was a central theme throughout the world, including in Sweden. The aim is to understand how Olof Palme’s speeches and rhetoric changed during this time period and which mode of persuasion (ethos, pathos and logos) that dominates in the speeches. Furthermore, the essay analyzes media reactions to Olof Palme’s speeches, with a special focus on the newspapers in Aftonbladet and Expressen. The methods used for processing the source material are rhetorical analysis and qualitative content analysis.  The results of the study show that Palme’s rhetoric develops over the time period 1965-1972. In the speeches he makes various arguments to convey his message. The results also show that pathos dominates in all three speeches. The media responses reflect the political ideology of the studied newspapers. Aftonbladet is generally more empathetic to Palme’s speeches while Expressen is more critical and disagrees with him in some parts of the speeches. The media reactions reflect the political climate of the time when Palme presented his speeches.

2018 lanserade musikstreamingtjänsten Spotify den egna plattformen Spotify for artists som riktar sig till artister och möjliggör självständig distribution av musik till plattformen. Där kan artister ladda upp musik utan mellanhänder som skivbolag. Olika verktyg erbjuds i form av statistik och data och dessa ska enligt Spotify hjälpa artister och bolag att bygga karriärer självständigt i alla delar av musikindustrins produktionsled.Företaget har dock varit föremål för en del kritik, bland annat på grund av sin ekonomiska modell som anklagats för orättvis utdelning av royalties, alltså de pengar artister och bolag tjänar per spelad låt i plattformen. Dessutom har deras beroendeställning till stora skivbolag och deras låtkataloger väckt misstankar om att även innehåll i plattformen premieras ojämlikt. Även den makt som kurerade spellistor och tekniska strukturer som algoritmer har i premieringen av innehåll har varit omdiskuterad och kritiserad.Syftet med denna uppsats är att med ett kritiskt perspektiv undersöka vilken retorisk argumentation Spotify använder i sitt språk i plattformen SFA för att övertyga artister om att de bäst kan bygga sitt artistskap och nå framgång där på ett jämlikt och rättvist sätt. Metoden för att undersöka detta har varit en retorisk argumentationsanalys av olika påståenden i SFA som på något sätt försöker övertyga. Resultaten som framkom från undersökningen visar på att Spotify använder sig av en offensiv argumentation som spelar på starka känslor men som ofta saknar förankring i någon intellektuell appellering, som statistik eller fakta. I analysen vittnar detta i sin tur om att privata intressen döljs med en argumentation som påstår att företaget bidrar till allmännyttan och offentliga värden som jämlikhet och rättvisa.

Goodwill has been a controversial matter both in question of definition and whether it should be handled with impairments or not. This study does not aim to examine its definition, but to examine how Swedish companies motivate their goodwill impairments. This study is based on the article written by Sandell and Svensson in which they classified companies' motivations for goodwill impairments according to seven categories: Excuse, Concession, Mystification, Justification, Wordification, Silence and Refocusing. The research of this study is based on these categories. Our research question “how do Swedish listed companies motivate their goodwill impairments?” is answered by a qualitative content analysis where we study the notes in the annual reports about goodwill. Our results indicate a change, since one category could not be identified at all, while others have been used more frequently.

En film om en lärare, hans personlighet och mötet med eleverna / A film about a teacher, his personality and the gathering with his pupils

I uppsatsen studeras hur skribenter med hjälp av olika retoriska grepp framställer sig själva i texter.