SYFTE: Uppsatsens syfte är att kartlägga på vilket sätt Axfood kommunicerar sitt hållbarhetsarbete, i avseende att se hur Axfood upprätthåller tillit genom sin kommunikation. Tillit är en viktig komponent i företagsverksamheten och därför vill jag belysa hur olika stilistiska kompositioner både kan främja och hämma tilliten till ett företag. Studien fokuseras till Axfoods avsändarperspektiv med avsikt att strukturera upp och beskriva hur företaget kommunicerar sitt arbete med hållbarhet. TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på hur tillit skapas genom kommunikation och utgår ifrån teorier om Corporate Social Responsibility, samt det retoriska begreppet ethos. METOD: Övergripande tematisering av materialet, samt en djupgående stilistisk analys av de delar i materialet som kommunicerar Axfoods hållbarhetsarbete. SLUTSATSER: Av Axfoods kommunikation är det hållbarhetsarbetet angående miljö som ges störst utrymme. Vidare går det att utläsa vissa stilistiska skillnader beroende på i vilken kommunikationskanal materialet återfinns, samt vilket hållbarhetsarbete som kommuniceras. Det här påverkar de olika tillvägagångssätten att skapa tillit.

Uppsatsen tar avstamp i det faktum att ideologi ofta förmedlas via språket och syftet var att skapa förståelse av hur Sverigedemokraterna argumentativt uttrycker ideologi i flygbladet ”NO MONEY, NO JOBS, NO HOME”. Med hjälp av Žižeks ideologikritik och en klassisk topikanalys presenteras följande: Sverigedemokraternas argumentation kretsar till stor del kring en agonistisk uppdelning som visar på ett förakt mot en viss grupp av människor utifrån en uppdelning av ett ”vi” som utgörs av svenskar och ett ”dem” som utgörs av invandrare – där svenskar är det goda och invandrare det dåliga. Vidare utgår argumentationen utifrån att det finns en tydlig syndabock: ideologins symptom som i flygbladet är invandraren. Detta symptom är anledningen till den negativa verklighetsbeskrivning vi får ta del av i flygbladet. Deras argumentation är till viss del implicit vilket kan förstås bero på att partiet inte vill uppfattas som oetiska och därmed förlora förtroende hos sina väljare.

I den vetenskapliga forskningen förväntas att ens resonemang och slutsatser legitimeras på ett systematiskt och korrekt sätt enligt det vetenskapliga fältets normer. Men frågan om vad som egentligen utgör meningsfull och legitim forskning är en omstridd fråga, kanske särskilt när det gäller humaniora. Genom idén om att det existerar ett mätbart värde i allt ges humaniora en lägre status då den inte bidrar på ett mätbart sätt genom bevisföring. Om humanioras syfte för akademin och samhällsutvecklingen helt har förbigåtts - hur ligger det då till med kunskaperna om retorik? Existerar det ett retoriskt vetenskapligt fält och hur uppfattar den akademiska fakulteten, och retorikerna själva, ämnet retorik? Rhetorica Scandinavica akademisk och tvärvetenskaplig tidskrift vars syfte är att publicera och på så sätt belysa den skandinaviska retorikforskningen. Det är den enda vetenskapliga tidskriften i Skandinavien som specifikt tar upp retorisk forskning och dess relevans för andra akademiska områden och samhället. Denna uppsats är en undersökning av de relevanssammanhang som tecknas i de svenskspråkiga artiklarna i Rhetorica Scandinavica. Uppsatsen tittar på om det existerar några skillnader beroende på forskarens kön, akademiska disciplin och om det framkommer några skillnader i materialet över tid. Det här är dels är relevant för den massiva utbildningsvåg inom ämnet retorik som samhället idag står inför, samt retorikens trovärdighet som ämne och forskningsområde.

<p> </p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra svenska politikers metaforbruk, dels för att se vilka skillnader och likheter som finns och dels för att se om dessa skillnader och likheter kan kopplas samman med politikernas ideologiska bakgrund. De politiker jag har undersökt är Mona Sahlin (s), Lars Ohly (v), Fredrik Reinfeldt (m) och Göran Hägglund (kd). Mitt material är hämtat från två av riksdagens partiledardebatter under riksmötet 07/08. Utifrån materialet har jag inriktat mig på tre politiska frågor: arbetsmarknadspolitik, ekonomisk politik och Sverige och samhället samt jämfört hur partiledarna refererar metaforiskt till dessa frågor. Jag har funnit både skillnader och likheter i partiledarnas metaforbruk vad gäller dessa tre politiska frågor. Skillnaderna är tydliga både vad gäller frekvens och vilka typer av metaforer som partiledarna använder vid de olika politiska frågorna. Det är dock svårt att entydigt visa att skillnaderna i metaforbruket skulle vara ideologiska.</p><p> </p>

<p>The first ad was published in Sweden 1645. Advertising itself is not a new phenomenon, it's just the conditions that has been changed. Today, advertising is a matter of course in our daily lives, every day we are exposed to thousands of messages that wants to persuade and convince us to consume. In this paper, we have looked into the semiotic and rhetorical tricks that are used for this particular persuasion, and we have investigated whether they have changed in the last 60 years or if the same tricks are still being used today. Our two hypotheses is: A) the rhetorical and semiotic basis of an ad looks the same today as 60 years ago. Despite the obvious difference in layout and graphic design, we believe that persuasion techniques in the form of semiotic and rhetorical character used to sell a product does not differ significantly for the past compared to today. B) Propaganda is used more often in ads from the past then in the ads of today. The purpose of this paper has been to examine whether these hypothesis are correct or not. Our conclusion was based on a qualitative image- and rhetoric analysis applied to six ads from the past (40’s, 50’s and 60’s) and six ads from the present (2010) and the research of how propaganda is used. It was concluded that the hypothesis was not true, instead, we could see during the sixties that led to a different type of ad, a type that is more consistent with today's ads.</p>

<p><em>Om dom skrattar åt mig kan jag skratta åt dom </em>är en kvalitativ studie där arton gymnasieelever intervjuades. Syftet med undersökningen var att studera gymnasieelevers upplevelser av muntlig framställning. Resultatet visar att muntlig framställning i skolan upplevs som jobbigt och svårt och förknippas med mer eller mindre nervositet. Eleverna visar ändå på en positiv inställning till muntlig framställning och vill fortsätta att öva och genomföra muntliga framföranden samt få ytterligare undervisning i hur muntlig framställning genomförs på bästa sätt. Vad som är avgörande för genomförandet av de muntliga framställningarna är att eleven känner trygghet och säkerhet i gruppen som ska lyssna. Eleverna vill därför ha ett kontinuerligt och värdefullt responsarbete både från klasskamrater och från lärare. Hjälpmedel, såsom powerpoint och overhead, kan också skapa en trygghet i samband med muntlig framställning då direkt fokus flyttas från talaren.<strong></strong></p>

This master thesis examines commercial video games and their relation to the concept of immersion and realism. Games as a communicative medium is quite a new area of interest within rhetorical research in Sweden. Most of the research conducted has, however, been focused on gaming and formation on opinion – games that explicitly tries to persuade the player, unlike commercial games that focus on entertainment, that is. But that does not mean that commercial games cannot influence us. From time to time we can read about video games in the press and the discussions they generate. Most recently, China has banned the Swedish video game Battlefield 4 when Chinese government officials was claiming that the game portrays the Chinese military in an unfair manner. Thus we seem to ascribe meaning to the things that happen to us in the digital world, and that what happens in the digital world also has effects in the physical world, which the example clearly implies. With all the advanced gaming consoles today, I often find that game journalists and game developers in many contexts are talking about realism and immersion as two concepts that make up a good gaming experience. But what is realism and immersion: what does it mean and how do they relate to each other, and what kind of rhetorical impact do they really have on the player in the game? Although there is more research about commercial games and rhetoric in an international context, there is no one to my knowledge that has been exploring the concept of immersion and realism in games in this way. In this essay I argue that it is crucial to understand immersion and realism in order to fully understand the video game medium and its persuasive aspects. By examining three popular games Battlefield 4, Grand theft auto V, and The last of us, and by applying the theories of Nelson Goodman and Kenneth Burke to my examination, my aim is to increase the understanding of the effect of realism and immersion in games. I find that there are several ways that rhetoric can help us in understanding the two concepts. Both realism and immersion could be seen as something that enables the creation of identification within the realms of gaming. My suggestion is that we should understand realism as something that is enabled by the use of symbols and that it is enabled through the use of procedures in gaming. While my other suggestion is to perceive immersion as something that transfer the player from the couch and into the game world through argumentation and narrative. Both realism and immersion is something that make the player feel that he or she is one with the characters, the events and the story in the game.

Sociala medier, och särskilt Facebook, skiljer sig mycket från de äldre medierna (tidningar, radio, TV etc.) då det är plattformar där “vanliga människor”, utan journalistisk skolning, har möjlighet att uttrycka sig inför stora publiker. Det sker en form av paradigmskifte i vad som anses retoriskt effektivt och därmed hur vi ska presentera oss själva. Jag ser att rollen en administratör tar på en Facebooksida skiljer sig mycket från rollen en journalist på en tidning får när de skriver. De presenterar sig på skilda sätt och Facebookadministratören håller sig i regel mer personlig och nära sina läsare. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur retoriska strategier för självpresentation, ethos och persona används idag inom Facebook som är ett relativt modernt medium. Det är en casestudy med den statliga myndigheten Livrustkammarens Facebooksida som exempel. Detta för att de skapat ett rykte kring sig om att vara roliga och effektiva i sin kommunikation.

I denna kvalitativa studie studeras och analyseras två reklamfilmer utifrån en kombination av en retorisk och semiotisk analysmetod. Det teoretiska ramverk som studien bygger på innefattar retorik och semiotik. Utöver det grundar sig studien även i teorier kring färg, kläders sociala status, identitet och konsumtion, lyx och livsstil. Det undersökta materialet är en reklamfilm från det statligt ägda och kontrollerade bolaget AB Svenska Spel och en reklamfilm från det kommersiella spelbolaget Maria Casino. Undersökningen granskar hur spelbolagen argumenterar i sin TV-reklam. Studien avser att undersöka hur retorik och semiotik används för att övertyga och förstärka reklam samt att jämföra de olika bolagen emellan. Studiens syfte är att öka kunskapen kring hur statliga och kommersiella spelbolag argumenterar i sin marknadsföring. Eftersom Svenska Spel kontrolleras av statliga instanser finns det en relevans i att undersöka om argumentationen som förs skiljer sig mellan ett statligt styrt spelbolag gentemot ett kommersiellt oreglerat bolag. Av studiens analys kan det avläsas att både Svenska Spel och Maria Casino tillämpar retorik för att övertyga, däremot framgår det att de använder sig av olika typer av retorik. Även inslagen tecken, färg och ljud hjälper till att förstärka de analyserade reklamfilmernas intryck. Övertalningsmetoderna som används i de båda reklamfilmerna bygger bland annat på att visa upp en bild av att spel kan generera bättre livskvalitet. Reklamfilmerna tilltalar mottagarna genom en lyxig livsstil och förmedlar en bild av ett bättre liv som kan uppnås genom spel. De viktigaste slutsatserna i denna undersökning är att de båda reklamfilmerna visar en bild av att spelande och vinster av stora summor pengar kan ge fördelar i livet och generera en bättre livssituation. Dessutom framgår det att varken Maria Casino eller Keno visar baksidorna som spel kan leda till i de analyserade reklamfilmerna.

Problemformulering och syfte: Statlig marknadsföring är något som blir allt vanligare i samhället. I Sverige är detta något som bland annat kan ses hos Försvarsmakten, vilka sedan avskaffandet av värnplikten år 2010 lagt hundratals miljoner på direkt marknadsföring genom bland annat reklam och sponsring. Detta har både fått kritik för att bland annat påverka statens trovärdighet negativt, medan kampanjerna i vissa sammanhang också hyllats och beskrivits som “genidrag”. Förekommandet av dessa skilda åsikter påvisar en tydlig komplexitet i frågan om statlig marknadsföring, vilken också kan tolkas ha en påverkan på myndigheternas legitimitet. Vidare är statlig marknadskommunikation även något som kan ses influera den relation och uppfattning medborgarna får av myndigheter och samhället i stort. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka marknadskommunikationsstrategier Försvarsmakten som statlig myndighet använder sig av i sina reklamkampanjer, samt vilka budskap dessa producerar. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en retorisk analys utförts för att tolka det empiriska materialet. Även samtalsintervjuer av informantkaraktär med personer insatta i det analyserade materialet har nyttjats för att komplettera den retoriska analysen, och för att få en bättre förståelse för syftet samt tankegångarna bakom Försvarsmaktens marknadsstrategi. Huvudresultat: Studien visade att Försvarsmakten främst använder marknadskommunikationsstrategier som syftar till att bygga upp ett varumärke som kompetent samhällsaktör och för rekryteringsmålgruppen intressant arbetsgivare. Detta yttrar sig i att Försvarsmakten genom sin marknadskommunikation associerar sig till egenskaper rörande demokratiska och nationella ideal, fysisk kompetens och en stark gemenskap inom organisationen, samt genom producerandet av retoriska budskap som kan ses ge uttryck åt detta.