Syfte: Studiens syfte är att studera relationen mellan revisorer och deras klienter och huruvida relationen kan definieras som proaktiv eller som reaktiv, och utifrån detta avgöra om typ av relation påverkar revisorns val av förhandlingstaktik när meningsskiljaktigheter mellan de båda parterna uppstår.   Metod: Studien tillämpar en kvalitativ metod där data samlats in via semistrukturerade intervjuer. Vid insamlandet har delar av intervjuguiden givits en kvantitativ karaktär för att tydliggöra revisorernas taktikval. Såväl analysen som presentationen av resultatet har skett uppdelat i två delar. Inledningsvis presenteras klassificeringen av relationen och därefter redo-görs val av förhandlingstaktik.   Resultat & slutsats: Resultatet visar att revisorer upplever förhandlingar vara en ovanlig företeelse. Vi fann dock en distinkt skillnad i de taktiker som tillämpades beroende på relation. I båda relationerna var den problemlösande taktiken främst förekommande. I den proaktiva relationen använde sig revisorn dessutom av den kompromissande taktiken medan revisorn i den reaktiva använde sig av den stridande taktiken. Studien indikerar därmed att val av förhandlings-taktik är beroende av relation.   Förslag till fortsatt forskning: Fortsatta studier bör inkludera klienten och dennes syn på såväl relationer som förhandlingar. Vi rekommenderar även att de taktiker som studeras bör kompletteras och/eller omarbetas för att anpassas till de lagar och regler som gäller i Sverige. En fördjupning angående huruvida förhandlingar över huvud taget förekommer finner vi vara av intresse, då revisorer i vår studie ansåg detta tillhöra ovanligheten.   Uppsatsens bidrag: Denna studie bidrar till en ökad förståelse för hur relationen är en avgörande faktor för den förhandlingstaktik som tillämpas av revisorer, och bidrar därmed till en större medvetenhet till varför förhandlingar tar en viss form. Studien spekulerar även kring flertalet anledningar till varför förhandlingar visat sig förekomma mer sällan än i tidigare publicerad forskning, och bidrar därmed till uppslag för fortsatta studier inom ämnet.   Nyckelord: Revisor, klient, relation, förhandling, oberoende

<p>En mycket vanlig arbetsuppgift för många revisorer är att revidera, vilket går ut på att bedriva kontroll, granska och ge rådgivning i klientens näringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgång till företagets alla räkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn får en djup insyn i företagets rörelse och även får ta del av känslig och hemlig information, som i fel händer skulle kunna skada företaget. På grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes ändringar i Aktiebolagslagen som innebär att revisorn har anmälningsskyldighet när han misstänker ett ekonomiskt brott. Lagen om anmälningsskyldighet infördes som ett steg i bekämpningen av ekonomisk brottslighet och denna lagändring medförde stora förändringar för revisorerna, då många anser att den står i konflikt med tystnadsplikten.</p><p>Syftet med denna uppsats är att, få en bild av hur revisorerna upplever lagen om anmälningsskyldighet och hur bra de tycker den fyller sin funktion, samt hur den påverkat deras dagliga arbete. Undersökningen har genomförts med hjälp av elektroniska enkäter, samt personliga intervjuer med tre revisorer, alla från olika revisionsbyråer. Slutsatserna som vi har kommit fram till är att många revisorer fortfarande har en negativ inställning till anmälningsplikten och inte tycker att den bör ingå i deras arbetsuppgifter. Det framgår tydligt av vår undersökning att många revisorer tycker att lagen om anmälningsplikt är svår att tolka och använda i praktiken. Lagen fyller inte sin funktion på ett tillfredsställande sätt, då det visade sig att ett stort antal revisorer väljer att avgå ifrån sina uppdrag, istället för att anmäla sina brottsmisstankar till åklagare.</p>

Den 1 januari 2005 började redovisningsstandarden IFRS tillämpas på noterade bolag inom Europeiska unionen. En av förändringarna med införandet av standarden är att noterade bolag ska utföra ett årligt nedskrivningstest av goodwill. Detta för att undersöka om det inträffat en värdeminskning av tillgången. Revisorn har en viktig roll i processen genom att kvalitetssäkra de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att förklara och ge fördjupad insikt i vilken roll revisorn har vid nedskrivningstest av goodwill, hur de upplever granskningsproblematik som uppstår, och hur de löser den. Studien applicerar akademisk forskning om granskningsproblematik, revisorns roll i processen, samt om hur yrkesroller förändras. Resultatet av studien visar att det uppstår flera granskningsproblem, där subjektiviteten i bedömningarna är den viktigaste förändringen. Vidare påvisar studien att revisorns roll har förändrats, eftersom de samverkar med värderingsexperter.

<p><strong>Problemformulering: </strong>Hur kommer lagändringen att beröra revisorer,redovisningskonsulter och mindre aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet?</p><p><strong>Syfte:</strong>Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de valda intressenternas åsikter om konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om och i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten.</p><p><strong>Metod:</strong>För att uppnå vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats me intervjuer som främsta informationskälla.</p><p><strong>Slutsats:</strong>Informationsbrist om vad lagändringen innebär är hos alla företag, revisorer och redovisningskonsulter ett faktum. Många beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda sig på för lite information. </p><p>Aktiebolagen är de egentliga vinnarna men även de kan förlora då de kanske fattar fel beslut på grund av kunskapsbrist. Konkurrensen mellan revisorerna och redovisningskonsulterna kommer att öka och detta kräver vidareutbildningar och en anpassning av befintliga rutiner vilket många respondenter inte tänker på. En förändrig i yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult är väntad.</p> / <p><strong>Problem description:</strong>In which way will a possible legislative change effect accountants, accounting consultants and smaller businesses? Which parties will win or lose after this alteration?</p><p><strong>Purpose:</strong>The purpose of this study is to describe and analyze the selected stakeholder’s views on the consequences of a seized duty of audit. Using this, we will try to predict whether and if so who will win or lose as a result of this legislative outcome.</p><p><strong>Method:</strong>In order to meet the demands of the study and to fulfill its purpose, a qualitative approach has been taken, with interviews being the foremost source of information.</p><p><strong>Conclusion:</strong>The lack of information among businesses, accountants and accounting consultants regarding the implication of the new law, is a fact. A large part of the decisions will be based upon insufficient information considering the dropped financial auditing duty. The limited companies (Ltd) are the real winners, however, these parties might lose this advantage as a result of the lack of information. The competition among the accountants and the accounting consultants will increase. This will lead to further education and an adaptation of existing routines, which in fact many of the respondents do not take into account. It is expected that a change in the professional role of the accountant and accounting consultant will be evident.</p>

<p><strong>Titel</strong>: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolag</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner.</p><p><strong>Metod:</strong> Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts.</p><p><strong>Slutsatser: </strong>Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom <em>word of mouth</em>. Undersökningen visar att de attribut som har störst påverkan vid val av revisor är personkemi, övrig kompetens och rådgivning. Företagen har uppfattningen att en revisors arbetsuppgifter består av granskning av bokföringen och rådgivning. Företagen framhöll att deras revisor kommer ha samma roll i företagen i framtiden som den har idag.</p><p><strong>Nyckelord: </strong>Revisor, revisionsbyrå, marknadsföring, framtiden</p>

<p>Uppsatsens titel: Godkänd revisor – en överflödig titel? En studie om revisorersinställning till titlar utifrån revisionsplikt och utbildningSeminariedatum: 30 maj, 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 15 hpFörfattare: Erika Wallin, Henrik WesterhaagHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, godkänd revisor, auktoriserad revisor,redovisning, utbildning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakssambanden mellanrevisionsplikt, revisorstitlar och utbildning utifrån en anpassningtill EU.Metod: I vår undersökning använder vi oss av den kvalitativa metodenför insamling av empiri. En induktiv ansats lämpas bäst här då vimed hjälp av empirin söker svar på problemställningen samtbeskriver branschförhållanden. Tillförlitlighet och giltighetgranskas och slutligen redogör vi för uppsatsens upplägg.Teori: För att kunna skapa en förståelse runt ämnet redovisning ochrevision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp ochteorier.Empiri: Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter fråntre olika revisionsbyråer. Respondenterna har titlarna assistenter,godkända och auktoriserade revisorer. Svaren frånrespondenterna indelas i tre kategorier för att görainformationen överskådlig och lättläst.Slutsatser: När revisionsplikten avskaffas för små och medelstora företaguppstår en osäker marknad för revisorerna med betoning på degodkända. Samtliga respondenter är positiva till förlaget om attavskaffa en revisorstitel. Slutligen finner vi skäl att se överutbildningens längd och utformning.</p> / <p>Title: Approved accountant – a redundant title? A study aboutaccountants attitudes to the titles regarding statutory audit andeducationSeminar date: May 30th 2007Course: Business Administration: Degree Project 15 ECTSAuthors: Erika Wallin, Henrik WesterhaagAdvisor: Dan NordinKeywords: Statutory audit, audit, approved accountant, certified accountant,accounting, education.Purpose: The purpose of the paper is to study the causation betweenstatutory audit, titles and education regarding accommodation toEU.Methodology: In our study we choose a qualitative method to gather empiricdata. An inductive approach is suited for the study becausethrough the empiricism we seek to answer our question at issuetogether with the mapping of the accountants´ line of business.Reliability and validity is examined and finally we describe thepaper´s disposal.Theory: To create an understanding of the concept of accounting,auditing and everything appertained to it, we explain relevantconcepts and theories.Empirical foundation: In the gathering of empirical data we have met respondentsfrom three different auditing firms. The respondents hold thetitle; assistants, approved accountants and certified accountants.The answers are divided into three categories to make theinformation clear and legible.Conclusion: When the statutory audit is abolished, an unsecure market for theauditors will rise, espacially for the approved auditors. Therespondents are sympathetic to the abolishment of a title. At last,we find reasons to look into the length and content of theeducation.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka varför revisorn inte upptäcker fel i företaget i rätt tid. Med rätt avses den tiden då felen fortfarande kan åtgärdas och inte orsakar någon större skada för bland annat företagets intressenter så som aktieägare, bank, leverantörer med mera. Att upptäcka fel i rätt tid är av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en så kallad skandal uppstår.</p><p>Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen är företagsledningen och inte revisorn som många förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan måste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot områden där risken för fel är som störst. Företagsledningen har också ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar väl. Internkontroll innebär kortfattat att företaget skall sköta bland annat förvaltningen på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna bedöma inom vilka poster risken för fel är som störst, måste han ha god kännedom om det aktuella företaget, branschen och allt annat som kan vara av betydelse. Det företag som revideras måste ha fullt förtroende för att revisorn inte skall föra vidare känslig information om företaget, där av uppkommer revisorns tystnadsplikt. Tystnadsplikt är tillsammans med oberoende och kunskapen bland det viktigaste en revisor måste följa. Samtidigt som revisorn har tystnadsplikt har han också anmälningsplikt. Anmälningsplikten gäller då revisorn misstänker att företaget kan ha begått brott.</p><p>I alla möten mellan individer uppstår det någon sorts relation, och det är inget undantag för revisorn och uppdragsgivaren. I grunden måste det finnas en relation för att förtroende skall inges. Revisorer kan inte arbeta i ett företag där förtroende saknas. Detta ska så klart inte påverka revisorns professionella skepticism eller rubba oberoendet. För att förstärka revisorns oberoende infördes analysmodellen. Analysmodellen innehåller fem hot som skall prövas innan revisorn tar sig an ett nytt uppdrag eller om nya omständigheter uppstår under ett befintligt.</p><p>Det som framkommit i uppsatsen är att det ofta tycks vara svårt för revisorn att upptäcka alla medvetna och väsentliga fel. De medvetna felen som begås är oftast utförda på ett skickligt sätt och därför blir det också svårt för revisorn att upptäcka de. En annan sak som vi har tolkat utifrån intervjuerna är att revisorer inte ”blundar” för fel. De är rädda om sin licens och sitt anseende och skulle på det sättet inte utsätta sig för sådana risker.</p>

Titel: Val av revisor - Vad revisionsbyråer kan tänka på vid marknadsföring av sina tjänster till mindre aktiebolag Bakgrund: Revisionsmarknaden är under förändring i dag, framförallt hos de mindre aktiebolagen. I och med förändringen kommer troligtvis konkurrensen öka bland revisionsbyråerna och klienterna får ett högre värde. Utifrån det här är det av intresse att ta reda på vad mindre aktiebolag har för preferenser vid val av revisor och hur revisionsbyråer kan tilltala och behålla klienter. Syfte: Syftet med studien är att få en bild av hur revisionsbyråer kan marknadsföra sig för att tilltala de mindre klienterna. För att kunna gör det kommer vi presentera resultatet av undersökningen om varför mindre aktiebolag väljer den revisor de gör. Vi kommer även undersöka hur mindre aktiebolag ser på en revisors arbetsuppgifter i framtiden. Avgränsningar: Studien riktar sig mot aktiebolag i Eskilstunaområdet med en omsättning på mellan 10-25 miljoner. Metod: Metoden som använts är en kvalitativ metod där fem personliga intervjuer har genomförts. Slutsatser: Det revisionsbyråer bör tänka på vid marknadsföring är att fokusera på en bra image och relation genom word of mouth. Undersökningen visar att de attribut som har störst påverkan vid val av revisor är personkemi, övrig kompetens och rådgivning. Företagen har uppfattningen att en revisors arbetsuppgifter består av granskning av bokföringen och rådgivning. Företagen framhöll att deras revisor kommer ha samma roll i företagen i framtiden som den har idag. Nyckelord: Revisor, revisionsbyrå, marknadsföring, framtiden

Problemformulering: Hur kommer lagändringen att beröra revisorer,redovisningskonsulter och mindre aktiebolag? Vilka kommer att vinna respektive förlora vid genomförandet? Syfte:Syftet med denna studie är att beskriva och analysera de valda intressenternas åsikter om konsekvenserna av en slopad revisionsplikt. Med hjälp av detta ska vi försöka förutsäga om och i så fall vilka som kommer att vinna eller förlora vid avskaffande av revisionsplikten. Metod:För att uppnå vårt syfte har vi valt en kvalitativ ansats me intervjuer som främsta informationskälla. Slutsats:Informationsbrist om vad lagändringen innebär är hos alla företag, revisorer och redovisningskonsulter ett faktum. Många beslut som kommer att tas inför avskaffandet kommer att grunda sig på för lite information.  Aktiebolagen är de egentliga vinnarna men även de kan förlora då de kanske fattar fel beslut på grund av kunskapsbrist. Konkurrensen mellan revisorerna och redovisningskonsulterna kommer att öka och detta kräver vidareutbildningar och en anpassning av befintliga rutiner vilket många respondenter inte tänker på. En förändrig i yrkesrollerna revisor och redovisningskonsult är väntad. / Problem description:In which way will a possible legislative change effect accountants, accounting consultants and smaller businesses? Which parties will win or lose after this alteration? Purpose:The purpose of this study is to describe and analyze the selected stakeholder’s views on the consequences of a seized duty of audit. Using this, we will try to predict whether and if so who will win or lose as a result of this legislative outcome. Method:In order to meet the demands of the study and to fulfill its purpose, a qualitative approach has been taken, with interviews being the foremost source of information. Conclusion:The lack of information among businesses, accountants and accounting consultants regarding the implication of the new law, is a fact. A large part of the decisions will be based upon insufficient information considering the dropped financial auditing duty. The limited companies (Ltd) are the real winners, however, these parties might lose this advantage as a result of the lack of information. The competition among the accountants and the accounting consultants will increase. This will lead to further education and an adaptation of existing routines, which in fact many of the respondents do not take into account. It is expected that a change in the professional role of the accountant and accounting consultant will be evident.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att undersöka varför revisorn inte upptäcker fel i företaget i rätt tid. Med rätt avses den tiden då felen fortfarande kan åtgärdas och inte orsakar någon större skada för bland annat företagets intressenter så som aktieägare, bank, leverantörer med mera. Att upptäcka fel i rätt tid är av stor betydelse, i alla fall i de större företagen för att förebygga att en så kallad skandal uppstår. Uppenbarligen finns det fel i företag och den som har det yttersta ansvaret för felen är företagsledningen och inte revisorn som många förmodar. Revisorn kan inte heller granska hela företaget utan måste i ett tidigt skede rikta in sin granskning mot områden där risken för fel är som störst. Företagsledningen har också ett ansvar för att den interna kontrollen fungerar väl. Internkontroll innebär kortfattat att företaget skall sköta bland annat förvaltningen på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna bedöma inom vilka poster risken för fel är som störst, måste han ha god kännedom om det aktuella företaget, branschen och allt annat som kan vara av betydelse. Det företag som revideras måste ha fullt förtroende för att revisorn inte skall föra vidare känslig information om företaget, där av uppkommer revisorns tystnadsplikt. Tystnadsplikt är tillsammans med oberoende och kunskapen bland det viktigaste en revisor måste följa. Samtidigt som revisorn har tystnadsplikt har han också anmälningsplikt. Anmälningsplikten gäller då revisorn misstänker att företaget kan ha begått brott. I alla möten mellan individer uppstår det någon sorts relation, och det är inget undantag för revisorn och uppdragsgivaren. I grunden måste det finnas en relation för att förtroende skall inges. Revisorer kan inte arbeta i ett företag där förtroende saknas. Detta ska så klart inte påverka revisorns professionella skepticism eller rubba oberoendet. För att förstärka revisorns oberoende infördes analysmodellen. Analysmodellen innehåller fem hot som skall prövas innan revisorn tar sig an ett nytt uppdrag eller om nya omständigheter uppstår under ett befintligt. Det som framkommit i uppsatsen är att det ofta tycks vara svårt för revisorn att upptäcka alla medvetna och väsentliga fel. De medvetna felen som begås är oftast utförda på ett skickligt sätt och därför blir det också svårt för revisorn att upptäcka de. En annan sak som vi har tolkat utifrån intervjuerna är att revisorer inte ”blundar” för fel. De är rädda om sin licens och sitt anseende och skulle på det sättet inte utsätta sig för sådana risker.