• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 463
  • 6
  • 3
  • 3
  • 1
  • 1
  • Tagged with
  • 477
  • 311
  • 278
  • 205
  • 173
  • 139
  • 139
  • 110
  • 98
  • 51
  • 45
  • 39
  • 39
  • 36
  • 35
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Revisorns anmälningsskyldighet vid misstanke om brott - fyller lagen sin funktion?

Molin, Sandra, Matiakis, Angie January 2007 (has links)
En mycket vanlig arbetsuppgift för många revisorer är att revidera, vilket går ut på att bedriva kontroll, granska och ge rådgivning i klientens näringsverksamhet. För att revisorn skall kunna revidera ett företag behöver han/hon ha tillgång till företagets alla räkenskaper och annan intern företagsinformation. Detta gör att revisorn får en djup insyn i företagets rörelse och även får ta del av känslig och hemlig information, som i fel händer skulle kunna skada företaget. På grund av detta har tystnadsplikten alltid varit en av revisorns viktigaste regel. Den 1 januari 1999 infördes ändringar i Aktiebolagslagen som innebär att revisorn har anmälningsskyldighet när han misstänker ett ekonomiskt brott. Lagen om anmälningsskyldighet infördes som ett steg i bekämpningen av ekonomisk brottslighet och denna lagändring medförde stora förändringar för revisorerna, då många anser att den står i konflikt med tystnadsplikten. Syftet med denna uppsats är att, få en bild av hur revisorerna upplever lagen om anmälningsskyldighet och hur bra de tycker den fyller sin funktion, samt hur den påverkat deras dagliga arbete. Undersökningen har genomförts med hjälp av elektroniska enkäter, samt personliga intervjuer med tre revisorer, alla från olika revisionsbyråer. Slutsatserna som vi har kommit fram till är att många revisorer fortfarande har en negativ inställning till anmälningsplikten och inte tycker att den bör ingå i deras arbetsuppgifter. Det framgår tydligt av vår undersökning att många revisorer tycker att lagen om anmälningsplikt är svår att tolka och använda i praktiken. Lagen fyller inte sin funktion på ett tillfredsställande sätt, då det visade sig att ett stort antal revisorer väljer att avgå ifrån sina uppdrag, istället för att anmäla sina brottsmisstankar till åklagare.
22

Godkänd revisor - en överflödig titel? : En studie om revisorers inställning till titlar utifrån revisionsplikt och utbildning / Approved accountant - a redundant title? : A study about accountants' attitudes to the titles regarding statutory audit and education

Westerhaag, Henrik, Wallin, Erika January 2008 (has links)
Uppsatsens titel: Godkänd revisor – en överflödig titel? En studie om revisorersinställning till titlar utifrån revisionsplikt och utbildningSeminariedatum: 30 maj, 2008Ämne/kurs: Företagsekonomi, examensarbete, 15 hpFörfattare: Erika Wallin, Henrik WesterhaagHandledare: Dan NordinNyckelord: Revisionsplikt, revision, godkänd revisor, auktoriserad revisor,redovisning, utbildning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka orsakssambanden mellanrevisionsplikt, revisorstitlar och utbildning utifrån en anpassningtill EU.Metod: I vår undersökning använder vi oss av den kvalitativa metodenför insamling av empiri. En induktiv ansats lämpas bäst här då vimed hjälp av empirin söker svar på problemställningen samtbeskriver branschförhållanden. Tillförlitlighet och giltighetgranskas och slutligen redogör vi för uppsatsens upplägg.Teori: För att kunna skapa en förståelse runt ämnet redovisning ochrevision och allt som hör till förklarar vi relevanta begrepp ochteorier.Empiri: Vi har i vår insamling av empiri pratat med representanter fråntre olika revisionsbyråer. Respondenterna har titlarna assistenter,godkända och auktoriserade revisorer. Svaren frånrespondenterna indelas i tre kategorier för att görainformationen överskådlig och lättläst.Slutsatser: När revisionsplikten avskaffas för små och medelstora företaguppstår en osäker marknad för revisorerna med betoning på degodkända. Samtliga respondenter är positiva till förlaget om attavskaffa en revisorstitel. Slutligen finner vi skäl att se överutbildningens längd och utformning. / Title: Approved accountant – a redundant title? A study aboutaccountants attitudes to the titles regarding statutory audit andeducationSeminar date: May 30th 2007Course: Business Administration: Degree Project 15 ECTSAuthors: Erika Wallin, Henrik WesterhaagAdvisor: Dan NordinKeywords: Statutory audit, audit, approved accountant, certified accountant,accounting, education.Purpose: The purpose of the paper is to study the causation betweenstatutory audit, titles and education regarding accommodation toEU.Methodology: In our study we choose a qualitative method to gather empiricdata. An inductive approach is suited for the study becausethrough the empiricism we seek to answer our question at issuetogether with the mapping of the accountants´ line of business.Reliability and validity is examined and finally we describe thepaper´s disposal.Theory: To create an understanding of the concept of accounting,auditing and everything appertained to it, we explain relevantconcepts and theories.Empirical foundation: In the gathering of empirical data we have met respondentsfrom three different auditing firms. The respondents hold thetitle; assistants, approved accountants and certified accountants.The answers are divided into three categories to make theinformation clear and legible.Conclusion: When the statutory audit is abolished, an unsecure market for theauditors will rise, espacially for the approved auditors. Therespondents are sympathetic to the abolishment of a title. At last,we find reasons to look into the length and content of theeducation.
23

Lagen om anmälningsskyldighet : Ur ett klient perspektiv

Ödhall, Matilda, Lindesson, Amanda January 2013 (has links)
Sammanfattning Civilekonomuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, VT 2013. Författare: Amanda Lindesson och Matilda Ödhall Handledare: Andreas Jansson Examinator: Anna Stafsudd Titel: Lagen om anmälningsskyldighet - Ur ett klientperspektiv Bakgrund: Lagen om revisorers anmälningsskyldighet innebär att revisorer i Sverige enligt lag är skyldiga att anmäla sina klienter då misstanke om ekonomisk brottslighet föreligger. Då såväl revisorer som deras klienter lyder under anmälningsskyldigheten, påverkas bägge parter av den. För revisorerna är det av stor vikt att ha en god relation till sina klienter och det blir därför av intresse att undersöka om anmälningsskyldigheten får några effekter på klientrelationen. För att undersöka detta krävs att bägge parters åsikt belyses för att slutsats ska kunna dras. I denna undersökning görs en jämförande undersökning på klienternas perspektiv mot tidigare genomförda undersökningar på revisorernas perspektiv. På så vis fås en helhets bild av båda parters åsikt om såväl anmälningsskyldigheten i sig och de eventuella effekterna på relationen dem emellan. Syfte: Syftet med denna undersökning är att kartlägga klienternas kännedom och inställning till anmälningsskyldigheten och om detta stämmer överens med revisorernas uppfattning om sina klienter. Vidare vill vi utforska ifall klientens faktiska kännedom och inställning påverkar förtroendet och om detta får effekter på relationen till dess revisor. Metod: Vi genomförde en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Denna enkät skickades ut till 1000 svenska aktiebolag och resulterade i 102 svar. Resultat/Slutsatser: Undersökningens slutsats visade att klienterna ställde sig positiva till anmälningsskyldigheten men att de även hade en låg grad av kännedom om dess innebörd. Detta stämde väl överrens med revisorernas åsikt om sina klienter. Vi fann vidare inga belägg för att anmälningsskyldigheten skulle inverkat på klienternas förtroende för revisorn och därmed leda till effekter på klientrelationen. Det är klientens förväntningar som påverkar deras förtroende för revisorn och dessa verkar inte ha förändrats tillföljd av anmälningsskyldigheten. Orsaken till det oförändrade förtroendet beror förmodligen på att klienterna redan införandet av anmälningsskyldigheten förväntade sig att revisorer hade till uppgift att upptäcka ekonomiska oegentligheter.
24

SAMARBETE MELLAN REVISOR & REDOVISNINGSKONSULT : En jävsituation?

Nyman, Frida January 2011 (has links)
På senare tid har det framkommit flera företagsskandaler på grund av brister i revisorers granskning. Skandalerna har resulterat i högre krav på revisorers oberoende och självständighet. Det är vikigt att en revisors inblandning i företags verksamheter inte påverkar dennes omdöme, för att upprätthålla ett förtroende till olika intressenter. Vidare kan en revisors arbetsuppgifter förutom att granska företags räkenskaper även innefatta rådgivning. Det innebär att det kan uppkomma svåra gränsdragningar mellan vad som är tillåtet och vad som bör undvikas i revisorns yrkesutövning. Speciellt uppkommer flera dilemman om en revisionsbyrå har flera uppdrag åt samma klient, bland annat hur byråns verksamhet ska organiseras, eftersom det finns flera situationer som kan innebära jäv. Det leder in till uppsatsens syfte som är att undersöka hur en revisor kan undvika jäv vid samarbete med en redovisningskonsult när de har uppdrag till samma klient. De situationer som då främst blir aktuella är när en redovisningskonsult biträder med bokföring samtidigt som en revisor har bestyrkandeuppdrag (byråjäv) samt när både revision och rådgivning utförs till klienten (rådgivningsjäv). Av en till uppsatsen genomförd enkätundersökning framkom att det finns ett omfattande samarbete och att en revisor ofta har kontakt med en redovisningskonsult. Det indikerar att det finns en problematik som många revisorer möter i sitt vardagliga arbete. I uppsatsen framgår att revisorn förutom att granska styrelsens och verkställande direktörens förvaltning även ska granska redovisningskonsulten. Med andra ord tillkommer fler personer att granska om ett företags redovisning inte sköts av dess styrelse eller verkställande direktör. Revisorn ska också försäkra att redovisningskonsulten inte utför uppgifter som denne är otillåten att utföra samt ta hänsyn till om de har eller tidigare har haft en nära relation. Det finns flera faktorer som revisorn bör beakta för att med större sannolikhet undvika jäv i detta sammanhang. I uppsatsen visas att det inte är oproblematiskt för en revisor att undvika jäv vid samarbete med en redovisningskonsult, då revisorn behöver ta hänsyn till ett flertal omständigheter.
25

Förväntningsgapet : Hellre tiga än illa tala.

Ernér, Sandra, Evaldsson, Anna, Rosvall, Emelie January 2015 (has links)
Problem: The expectation gap can be described as an imbalance in the relationship between the accountant and the stakeholders. The gap can emerge when the ideas of what is right and what is wrong are separate from the accountant and the stakeholders of the accountant. It is one of the most talked about subjects within auditing, due to the long existence of expectations gaps, which is increasing gradually. There is no doubt that a gap of expectations exist, as well as the experience of different gaps of expectations amongst the stakeholders of the accountant. The accountants may be viewed as a security for the stakeholders as they review the company from a critical point of view. A stakeholder who is in need of areview is the creditor, because he/she only have the assets of the company as collateral security. Anotherstakeholder who is in need of an accountant is the Vice President of a company because he/she, through auditing material, receives a firmer ground to stand on when it comes to decision-making. This creates a problem when different stakeholders use information in different ways, which in turn creates difficulties for the accountant when it comes to satisfying all the parties involved.Purpose: This study aims to create an understanding of the gap of expectations when it comes to accountants, creditors and the Vice President. Our study will contribute with important influences in the area of how accountants, creditors and the Vice President describes the gap of expectations, and we can therefore present a development of the knowledge in the area of the gap of expectations.Method:To fulfill our purpose with the study we have used a abductive method. Through semi-structured interviews we have gathered empirics from four different accountants, four Vice Presidents and five creditors. Conclusions:We have found that the stakeholders do not experience a gap of expectation. We can state that the number one reason for the existence of the gap of expectations is due to ignorance when it comes to the distribution of the responsibilities at the point of irregularity. This study has led us to the statement that most of the stakeholders do not want to acknowledge the gap of expectations. Further more we state that there are difficulties in handling the gap of expectations due to the fact that the accountant and the stakeholders had a difference of opinion when it came to handling the gap and why it arose. One interesting aspect is that in every group of respondents, there were disagreements when it came to answering the question about who was responsible for the gap, and we established this is a main reason for the gap of expectations.
26

Kan man lita på revisionsberättelsen och signalerna den förmedlar till borgenärerna?

Nilsson, Eva-Lena January 2008 (has links)
Auditor, auditing process, audit report, creditors, going-concern.
27

Användning av revisor bland företag utan revisionsplikt : En kvantitativ studie utifrån Signalteorin

Gustafsson, Angelica, Thorvaldsson, Linn January 2015 (has links)
Svensk titel: Användning av revisor bland företag utan revisionsplikt – En kvantitativ studie utifrån signalteorin. Engelsk titel: Use of auditor among companies without audit duty – A quantitative study based on signalling theory.Författare: Angelica Gustafsson och Linn Thorvaldsson Färdigställd (år): 2015 Handledare: Jonas Gabrielsson  Bakgrund: År 2010 avskaffades revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige. Sedan dess har kvaliteten i årsredovisningarna minskat. Av de företag som var aktiva innan avskaffandet av revisionsplikten väljer fler och fler att sluta använda sig av revisor. Även i de nystartade bolagen visar statistiken att antalet bolag som väljer att inte använda sig av revisor ökar för varje år.  Syfte: Syftet med studien är att utveckla och testa ett empiriskt ramverk som förklarar varför företag utan revisionsplikt använder sig av revisor.  Metod: Vi har arbetat fram fem hypoteser utifrån befintlig teori. Studien följer ett kvantitativt tillvägagångssätt. Information ur årsredovisningar från 368 företag utan revisionsplikt som är verksamma inom varuproduktion och tjänsteproduktion i Halland har samlats in. Informationen har sedan testats statistiskt genom att korrelation- och regressionstest. Utifrån de statistiska testernas resultat kunde de fem hypoteserna förkastas eller icke-förkastas.  Resultat: Utifrån signalteorin kommer svenska företag utan revisionsplikt med en hög skuldsättningsgrad använda revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en låg skuldsättningsgrad. Resultatet visar även att företag utan revisionsplikt med en hög kassalikviditet använder revisor i större utsträckning än företag utan revisionsplikt med en låg kassalikviditet. / English title: Use of auditor among companies without audit duty – A quantitative study based on signalling theory.Swedish title: Användning av revisor bland företag utan revisionsplikt – En kvantitativ studie utifrån signalteorin. Authors: Angelica Gustafsson och Linn ThorvaldssonPublished (year): 2015Tutor: Jonas Gabrielsson  Background: In 2010 the audit requirement for swedish smaller companies was abolished. Since then, the quality of the financial statemets has decreased. The companies that were active before the abolition of the audit requirement chooses more and more to stop use an auditor. Even in the early stages, statistics show that the number of companies that coose not to use an auditor increasing every year.  Aim: The aim of the study is to develop and empirically test a framework. That is to find explanations for why companies without audit-duty use an auditor.  Methodology: We have developed five hypotheses from existing theory. The study follows a quantitative approach. Information from the annual reports of 368 companies without audit obligations that are active in the production of goods or sercices production in Halland has been collected. The information is then tested statistically by korrelation- and regression testing. Based on the statistical tests, the five hypotheses are rejected or not rejected.  Results: Based on signal theory, Swedish companies without audit duty with a high leverage use the auditor to a greater extent than companies without audit duty with low leverage. The result also shows that companies without audit duty with a high cash position using the auditor to a greater extent than companies without audit duty with a low cash liquidity.
28

Revisorns oberoende ur företagarnas perspektiv / Auditor independence from the perspectives of entrepreneurs

Vos, Lena January 2012 (has links)
Revisorns oberoende är en förutsättning för att de finansiella marknaderna ska fungeraoptimalt. Revisorn måste både vara oberoende och uppfattas som oberoende för att inteförsämra sin klients trovärdighet. Då det finns tecken på att synen på revisorns oberoendeskiljer sig mellan stora och små revisionsbyråer vill jag undersöka om det även finnsskillnader i synen på oberoendet mellan företag av olika storlek. Syftet med uppsatsen ärdärmed att beskriva och analysera om företagarnas syn på revisorns oberoende skiljer sigmellan företag av olika storlek. För att undersöka skillnaderna i synen på revisorns oberoende har jag utgått från dendeduktiva ansatsen då den befintliga teorin har använts för att skapa hypoteser. Dessahypoteser har sedan legat till grund för utformandet av den enkät som använts vid enkvantitativ undersökning med ett urval på 1000 företag. På materialet från undersökningen har ett flertal statistiska tester gjorts för att hittaeventuella samband och på så vis kunna acceptera alternativt förkasta hypoteserna. Ianalysen av materialet från undersökningen hittades ett samband mellanutbildning/erfarenhet och synen på revisorns oberoende. Även ett svagt samband mellansynen på vad revisorns oberoende innebär och företagsstorlek hittades.
29

Ansvarsfördelningen mellan företagsledningen och revisorn : Hur fördelas det skadeståndsrättsliga ansvaret mellan styrelsen/verkställande direktör och revisorn i aktiebolag?

Holmgren, Jakob January 2015 (has links)
No description available.
30

Förväntningsgapet : En studie om förväntningsgapet mellan revisorer och små och medelstora företag

Daikalan, Rabeeh, Sonono, Rasha January 2013 (has links)
Syftet med den här studien är beskriva och analysera om det finns ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstora företag samt att undersöka hur revisorer kommunicerar med dessa företag. Undersökningen visar att det existerar ett förväntningsgap mellan revisorer och små och medelstoraföretag. Förväntningsgapet beror på kunskapsbrist och brister i kommunikationen och relationen mellan revisorer och små & medelstoraföretag.

Page generated in 0.0419 seconds