Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsättning, nätverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram på en begränsad geografisk yta och består idag ca 7 500 företag. Mjärdevi Science Park är en av de snabbast växande teknikparkerna i världen, varför vi anser att en jämförelse av de båda arbetsmarknaderna är intressant. Syftet är att med utgångspunkt från de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jämförelse med arbetsmarknaden i Mjärdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det är som gör en teknikpark ekonomiskt framgångsrik. Uppsatsen är konstruerad efter ett så kallat systemsynsätt och bygger på en studie av sekundärmaterial om Silicon Valley samt på tio intervjuer med anställda och med representanter för Mjärdevi Science Park. Vi definierar olika faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley utifrån ett systemsynsätt innehållande systemmiljö, infrastruktur och tre olika subsystem. Subsystemen genererar tillsammans en unik arbetsmarknad som i Silicon Valley kan sägas ha en intern karaktär och som präglas av rörlighet. I Mjärdevi kan dessa tre subsystem uttydas i mindre utsträckning. Vidare kan endast en del av arbetsmarknaden sägas ha en intern karaktär då området ännu är för litet.

Bakgrund: Tinnitus och ljudkänslighet är symptom som tycks öka bland ungdomar. En förklaring kan vara att ungdomar tillbringar allt mer och längre tid i bullriga miljöer utan att använda hörselskydd. Syfte: Syftet med studien är att jämföra gymnasieungdomars attityder till stark musik i relation till olika självupplevda hörselsymptom samt med avseende på variablerna norm, risktagande och riskmedvetenhet. Metod: Enkätstudie på 281 gymnasieungdomar i åldrarna 15-19 år, om deras attityder till stark musik. Enkäten bygger bl.a. på frågor och påståenden från Youth Attitude to Noise Scale, Health Belief Model och Theory of Planned Behavior. Resultat: Personer med permanent tinnitus hade mer negativa attityder till stark musik än de som inte hade det. Även självupplevda hörselsymptom relaterade till ljudkänslighet hade ett signifikant samband med mer negativa attityder till stark musik. Tillsammans förklarar de oberoende variablerna permanent tinnitus och frågorna om ljudkänslighet 17,4% av variationen i attityder till stark musik. De psykologiska variablerna norm, riskmedvetenhet och risktagande förklarade 40,8% av variationen i attityder till stark musik. Tillsammans med hörselsymptomsvariablerna permanent tinnitus och ljudkänslighet förklarades 48,0% av variationen i attityder. Slutsatser: De psykologiska variablerna i vår undersökning förklarar mer av ungdomarnas attityder till stark musik än vad de självupplevda hörselsymptomen gör.

Syfte: Undersöka preventivmedelsanvändning, sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter samt skillnader i sexuellt riskbeteende mellan olika ursprung, självförtroende och ålder vid sexuell debut hos kvinnor i åldern 14-31 år. Metod: En enkätundersökning, konsekutivt urval, utförd på RFSU-kliniken under år 2011 inkluderade 419 kvinnor. Resultat: Kondom var det vanligaste preventivmedlet vid första samlaget och p-piller var vanligast vid senaste samlaget. Nästan hälften, 48,7 %, hade haft en könssjukdom, klamydia var vanligast. Över hälften, 60,2 %, hade riskerat att få en könssjukdom och 45,6 % hade riskerat att bli oönskat gravid under de senaste tolv månaderna. Den främsta anledningen till detta var på grund av att de struntade i kondom ”i stundens hetta”. Kvinnor som haft sin sexuella debut i yngre ålder angav oftare att de haft en könssjukdom och någon gång under de senaste tolv månaderna riskerat att bli oönskat gravid. Kvinnor som skattat sitt självförtroende som högt struntade oftare i att använda kondom ”i stundens hetta”. Slutsats: Över hälften hade ett sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter. Kvinnor som hade sin sexuella debut i yngre ålder samt kvinnor som skattade sitt självförtroende högt visade oftare på ett sexuellt riskbeteende. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan svenskfödda och utlandsfödda gällande ett sexuellt risktagande. / Aim: Investigate contraceptive use, sexual risk behavior regarding sexually transmitted diseases (STD’s) and unwanted pregnancies and examine differences in sexual risk behavior regarding different backgrounds, self-confidence and age at first intercourse in women aged 14-31 years. Method: Consecutive sample including 419 women with a questionnaire, at a RFSU-clinic in Stockholm, 2011. Results: Condoms were most common at first intercourse and oral contraceptives most common at latest intercourse. Almost half had had an STD, Chlamydia the most common. Almost 60 % risked getting STD’s and 45,6 % risked unwanted pregnancies at sometime during the last twelve months. Main reason why participants risked this was because they ignored the condom in “the heat of the moment”. Women who had their first intercourse at a young age more often have had an STD and during the last twelve months risked an unwanted pregnancy. Women with a high self-confidence more often ignored using a condom in “the heat of the moment”. Conclusion: Over half of the participants had a sexual risk behavior regarding STD’s and unwanted pregnancies. Women who had their first intercourse at a young age and women with a high self-confidence showed signs of sexual risk-taking. There’s no significant difference between Swedish born and foreign born participants regarding sexual risk-taking.

Investmentföretag har funnits sedan urminnes tider men har under senare år ofta fått stå tillbaka som investeringsalternativ till fördel för aktiefonder. Detta är lite motsägelsefullt då svenska investmentföretagen historiskt har haft en högre avkastning än den svenska aktiefondförvaltaren. Större delen av forskningen kring investmentföretag har fokuserat på substansrabatten. Vi fann väldigt få studier som berört investmentföretagens risktagande, speciellt ur ett portföljperspektiv. För att underlätta för den individuella investeraren ville vi använda ett riskmått som är lätt att förstå. Valet föll därför på Value at Risk (VaR) som vi anser ger ett lättförståeligt mått på risken i en portfölj samtidigt som det valideras genom Basel II. Då investmentföretagen är väldigt heterogena med avseende på deras portföljsammansättningar och investeringsstrategier valde vi att genomföra en fallstudie på Industrivärden och Svolder. Valet av dessa företag möjliggjorde också en jämförelse mellan ett större och mindre investmentföretag. Vi ville undersöka och jämföra hur deras risktagande påverkas och förklaras utifrån olika faktorer, med utgångspunkt från den tidigare omkringliggande forskningen. De teoretiska utgångspunkterna hämtades från fyra olika områden, risk och portföljvalsteori, Behavioural Finance, Corporate Governance och makroekonomisk statistik. Vi valde att genomföra en kvantitativ studie för att undersöka Industrivärdens och Svolders risktagande. Studien är baserad på investmentföretagens kvartalsrapporter mellan 2000 till 2011. Utifrån vår referensram definierade vi 13 olika variabler som statistiskt prövades mot risktagandet med hjälp av multipla regressioner. Från våra resultat kunde vi konstatera att den makroekonomiska statistiken förklarade mest av investmentföretagens risktagande. Gemensamt för båda investmentföretagen var att industriproduktionen, Fed fund rate och konjunkturbarometern visade på ett signifikant samband med risktagande. Vi fann även indikationer på att den geografiska exponeringen för deras portföljer hade betydelse för att förklara risktagandet. Vår studie pekade också på att investmentföretagens risktagande visade upp en trend och korrelerade negativt med börsmarknaden.

Syftet med studien är att identifiera om det finns någon skillnad i risk mellan svenska män och kvinnors aktieportföljer. I undersökningen av individernas riskbenägenhet används tre riskmått, total risk, marknadsrisk och unik risk, som enligt portföljteorin går att koppla till en individs aktieportfölj. Ålder och inkomst används som kontrollvariabler för att studera om eventuella skillnader i riskbenägenhet mellan könen kan förklaras av andra faktorer än kön. Studien baseras på en kvantitativ undersökning och sekundärdata från en unik databas. Urvalet för studien består av knappt 900 000 observationer av svenska individers aktieportföljer, med kontroll för kön, ålder och förvärvsinkomst. Resultatet av studien visar att det föreligger signifikanta skillnader mellan könens riskbenägenhet. Studien finner dock inga tydliga resultat för att män skulle vara mer riskbenägna än kvinnor, då könen tar olika hög risk beroende på vilket riskmått som avses. Resultaten visar på att skillnader mellan könens riskbenägenhet även existerar efter att variablerna ålder och inkomst studerats. / The purpose of this study is to identify whether there is any difference in risk between the stock portfolios of Swedish men and women. In the investigation of individual’ risk propensity, three measures of risk are used, total risk, market risk and unique risk, which according to the portfolio theory can be linked to an individual’s stock portfolio. Age and income are used as control variables to study whether any differences in risk propensity between the genders can be explained by other factors than gender. The study is based on a quantitative study and secondary data obtained from a unique database. The sample for the study consists of nearly 900 000 observations of Swedish individual’s stock portfolios, controlling for gender, age and income. The results of the study show that there are significant differences between the genders’ risk propensity. The study finds, however, no clear evidence that the men would be more risk-prone than women. The genders take different levels of high risk depending on which measure of risk involved. The results show that differences between the genders’ risk propensity also exists after studying the control variables age and income.

I Sverige har förekomsten av klamydia ökat hos ungdomarna sedan 1997 och fortsatt stiga under 2000-talet. Den sexuella aktiviteten har förändrats till att ha fler tillfälliga partners och att skydda sig med kondom är inte alltid så självklart för de unga. Det kognitiva- och socioemotionella ssteme i hjärnan är inte färdigutvecklat hos tonåringarna vilket kan leda till spontana beslut och riskfyllt beteende. Syftet för denna litteraturstudie var att beskriva skolhälsovårdens hälsofrämjande omvårdnadsåtgärder för att påverka ungdomars sexuella risktagande. Event History Calendars, en metod för det individuella hälsosamtalet visade efter en månads postintervention en minskning av det sexuella riskbeteendet. Undervisning på gruppnivå är effektivt för att påverka ungdomars sexuella riskbeteende och för att höja åldern för den sexuella debuten. Men för yngre sexuellt aktiva tonåringar har dessa undervisningsmetoder ingen effekt. Metoder som stärker kommunikationen mellan de yngre tonåringarna och deras föräldrar har en skyddande effekt för utvecklingen av riskbeteenden. Familjeinterventionerna behöver undersökas närmare under svenska förhållanden. Metoder användbara i hälsosamtalen i skolhälsovården behöver också utvecklas i de svenska skolorna. Detta för att upptäcka de barn och ungdomar med behov av stöd. / The incidence of chlamydia in Swedish adolescents has increased in recent years. Sexual activity habits have changed and today´s teens have more partners and more casual contacts. Using condoms for protecting is not not always an obvious choice for the young. The cognitive ans socio-emotionell functions of the brain are not fully developed in young teens, and poor decision-making can and does lead to impulsive and risky beahaviors. The aim for this study of literature was to describe schhol health promotion nursing interventions to influence young peoples sexual risk-taking. Event History Calendars, a method used in individual health interviews, showed a reducation of risk behaviors after one month of post intervention. Teaching in groups is another effective method for influencing teens to reduce their risky behaviors and also leads to the additional positive outcome of raising the ages of sexual debut. Unfortunately these teaching methods have no positive effect on younger sexually active teens. A more productive methods for very young teens is to steengthen the communication between them and their parents. We need to examine closer the role of family interventions in Swedish schools as well as develope the methods shown to bee effective in health interviews in order to identify and assist children and young youth need of support.

Nyanländande Generation Y håller på att positionera sig på arbetsmarknaden och omfattas av individer födda inom intervallet 1980 – 1995. Det återfinns dessvärre ytterst lite forskning gällande generationens investeringsbeteende. Mestadels av tidigare forskning har hittills handlat om hur tidigare generationer, så som Baby Boomers och Generation X, tenderar att investera. Denna studie har därför försökt bidra till att fylla ut tomrummet i kunskapen beträffande Generation Y. Studien utreder investeringsbeteendet hos Generation Y genom att undersöka hur specifika karaktäristika påverkar deras sä̈tt att investera. Således är syftet med denna studie att kartlägga och analysera hur Generation Y:s särskilda karaktäristika påverkar deras investeringsbeteende. Tillvägagångssättet har varit att det först konstruerades en modell utifrån den redan tillgängliga forskningen, varpå uppsatsen därefter avsåg att testa validiteten och kvaliteten i våra antaganden och i den upprä̈ttade modellen. Uppsatsen utfördes med hjälp av en kvantitativ metod med positivistisk filosofi och deduktiv ansats. Undersökningsverktyget som till största grad användes för studien var en internetbaserad enkät där respondenterna fick ta del av en rad olika påståenden. Respondenterna som har deltagit i denna studie är till majoriteten bosatta i Sverige och omfattar respondenter som vid undersökningstillfället var 15 – 70 år. Denna studie indikerar slutligen att Generation Y har ett särskilt investeringsbeteende och att deras specifika sätt att investera på grundar sig i deras särskilda karaktäristika, vilket också påvisas med hjälp av ett antal statistiska modeller. Resultatet åskådliggör ytterligare att även demografiska faktorer som modersmål, kön och ålder påverkar investeringsbeteendet. Ett förslag till framtida forskning kan vara att komplettera uppsatsens kvantitativa metod med en kvalitativ metod. Detta tillvägagångssätt hade således kunnat bidra till en djupare förståelse för forskningen och ett bättre resultat och har därför varit av stort värde för uppsatsen. / The newly arriving Generation Y, that embraces the individuals born within 1980 – 1995, is on the way of positioning themselves on the labour-market. Unfortunately, there has not been done much research on the investment behavior of this generation. Mostly of previous research has been about how previous generations, the Baby Boomers and Generation X, tend to invest. This study therefore sought to help fill the gap in knowledge regarding the Generation Y. This study investigates the investment behavior of Generation Y by examining how specific characteristics affect their approach to investing. Thus, the purpose of this study was to identify and analyze how Generation Y’s specific characteristics affect their investment behavior. The approach has initially been that a model was constructed based on the already available research, whereupon the paper then aimed to test the validity and quality of our assumptions and of the established model. The essay was performed by a quantitative method with a positivistic philosophy and deductive logic. The research tool for this study was, to the biggest extent, an online survey in which a variety of claims were presented to the respondents. The respondents who participated in this study, with the majority residing in Sweden, were at the time of the study 15 – 70 years old. This study indicates that Generation Y has a particular investment behavior and that their specific way of investing is based on certain characteristics, which is also shown by the several statistical models that have been used. The result further illustrates that also demographic factors, such as native language, gender and age, has affection on the investment behavior of Generation Y. A proposal for future research might be to supplement the essay’s quantitative method with a qualitative one. This approach could possibly contribute to a deeper understanding of science and a better result, and would therefore be of great value to the essay.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala uiversitet, 2007. / Härtill 5 uppsatser.

Det har länge diskuterats om entreprenörskap går att lära sig genom utbildning eller om det är ett karaktärsdrag. Sverige arbetar sedan 2011 med att främja nya innovativa företag och entreprenörskap genom utbildning i samband med Europa 2020, för att vidare främja samhällsekonomisk tillväxt. Det finns delade uppfattningar om utbildning främjar eller hämmar entreprenöriellt agerande då studenter efter avklarad utbildning saknar praktisk kunskap om hur de startar bolag. De praktiska delarna av en utbildning har ett stort värde men samspelet mellan både teori och praktik har visat sig vara mer inflytelserik för studenternas lärandeprocess inom entreprenörskap. Det kan således uppfattas som paradoxalt att entreprenörskapsutbildning inte alltid inkluderar båda dessa delar av lärande. Entreprenöriell orientering (EO) är ett samlingsbegrepp för de karaktärsdrag som kännetecknar den framgångsrika entreprenören, där utbildning är tänkt att främja dessa attribut. Tidigare forskning har studerat olika variablers påverkan på EO samt enbart specifika kurser har satts i relation till EO, där entreprenörskapsutbildning som formell och informell kunskapskälla har exkluderats. Denna studie undersöker olika former av kunskapsinhämtande för att studera sambandet mellan entreprenörskapsutbildning och de entreprenöriella karaktärsdragen risktagande, innovativ och proaktiv förmåga samt självständighet, vilka återfinns inom EO. Med en kvalitativ forskningsansats och genom en explorativ undersökning ämnar denna studie att söka nya infallsvinklar inom ämnet för att lyfta fram företagarens personliga uppfattning om sin entreprenörskapsutbildning och entreprenöriella karaktärsdrag. Djupintervjuer har fokuserat på företagsägare i en startup då det anses ställs högre krav på entreprenören i de tidigare skedena i företagets livscykel, där kunskap och karaktärsdrag är avgörande faktorer för företagets överlevnad. Studiens resultat visar att karaktärsdragen risktagande och proaktiv förmåga har en direkt koppling till entreprenörskapsutbildning, medan resterande attribut indirekt kan kopplas till utbildningen genom individens förmåga och medvetenhet. Den totala entreprenöriella orienteringen visade sig vara hög då tre av fyra karaktärsdrag har analyserats som höga och genomsnittet av den innovativa förmågan var låg. Resultatet visar att utbildning inom entreprenörskap påverkar EO men att det finns ett indirekt samband mellan utbildning och entreprenörens förmåga och medvetenhet. Relationen mellan dessa variabler blir således bilateral. Rekommendationer riktas till utbildningsanordnare i Sverige att i större utsträckning implementera praktiska inlärningsmoment. Det rekommenderas även att entreprenörer och företagare som väljer att utbilda sig på egen hand ska fortsätta se inlärningsprocessen som kontinuerlig, samt att kombinera egenlärd kunskap med en teoretisk utbildning. Vidare ges förslag för framtida forskning och avslutningsvis presenteras en framtidsvision för utbildningens önskade påverkan på EO för att detta i sin tur ska främja samhällsekonomisk tillväxt.

Räddningstjänsten är ett yrke där risktagande är en del av vardagen för personalen, det finns många olika faktorer som påverkar hur och varför ett beslut tas före och under en räddningsinsats. Denna studie syftar till att undersöka skillnader i risktagande mellan befattningar inom räddningstjänsten, baserat på faktorer som sensationssökning och synen på den egna kontrollen av handlingar och dess konsekvenser. Metoden som användes var en webenkät baserad på två validerade tester för att undersöka dessa faktorer; Sensation Seeking Scale samt Locus of Control-test. Sammanlagt deltog 17 stycken respondenter och alla var män, befattningarna varierade mellan brandman, styrkeledare, insatsledare, ställföreträdande räddningschef samt räddningschef. Resultatet visade en signifikant skillnad i sensationssökning mellan befattningarna där de lägre befattningarna hade störst sensationssökning. Ingen signifikant skillnad i Locus of Control-testet mellan befattningarna fanns. Slutsatsen utifrån resultatet är att lägre befattningar inom räddningstjänsten söker sensation i större utsträckning än högre befattningar och kan sägas ha en annan syn på risker och risktagande. Till exempel är en större tolerans för risker, en mindre erfarenhet av yrket och dess riskfyllda situationer samt en större acceptans för konsekvenser av ett risktagande, olika karaktärsdrag för vad en större sensationssökning innebär.