In this qualitative report we have evaluated the significance intuition have on recruiters in their decision-making process. We were furthermore interested in what ways recruiters reflect on, and how they are handling intuition while recruiting. Ultimately our aim was to highlight potential risks and consequences that could emerge as a result of the use of intuition in recruitment. While using a deductive approach we conducted nine semi-structured interviews with recruiters representing various types of companies in Kalmar. Our empirical data combined with our theoretical framework yielded us substantial material in order to analyze our results. Through our investigation we have noticed the degree of intuition among recruiters as being highly individual. However, depending on what type of personality the recruiter has, would also make an impact on the recruiter’s stance toward intuition. In addition, experience and awareness about what role intuition plays in the recruitment process are aspects that contribute as to how the recruiters use their intuition. Due to negative implications that can be caused by unawareness of the impact of intuition, such as discrimination, homosocial reproduction or error recruitments, we find it necessary to emphasize intuition into a practical context at workplaces.

Bakgrund: Det finns motsättningar mellan arbetsmarknadens parter ifråga omackord som löneform. Arbetsgivarsidan argumenterar för löneformensnegativa inverkan på flera punkter medan Byggnads hävdar detmotsatta. Mot bakgrund av pågående diskussion kringackordssystemet anser vi det av intresse att rama in vad ett antalbyggnadsarbetare har för uppfattning om gruppackord.Syfte: Vårt syfte är att utifrån ett åldersperspektiv utröna hur ett antalbyggnadsarbetare uppfattar att gruppackordet påverkar dem somenskilda individer samt arbetsgruppen som helhet. I anslutning tilldetta vill vi även ta reda på om respondenterna bedömer vissaegenskaper som centrala för att passa in i ackordssystemet.Metod: Vi har valt att utgå från en kvalitativ metod beståendes av niointervjuer där vi vill förstå och tolka respondenternas utsagor.Resultat: Oberoende av ålder kan vi hos respondenterna, som enskilda individeroch som arbetsgrupp, utläsa kollektivistiska drag och egenskaper därlöneformen utgör en viktig del av deras kollektivistiska inställning.Löneformen förstärker även deras instrumentella inställning och densolidariska förgreningen. / Uppsatsnivå: C

Av antalet aborter som genomförs i Sverige, är andelen av dem 19.9 procent unga kvinnor under 19 år. En av barnmorskans arbetsuppgifter är att arbeta för att främja unga kvinnors sexuella hälsa, genom att informera om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och livsstilens betydelse i sammanhanget. I ungdomstiden ingår att pröva sig fram sexuellt och ungdomar är medvetna men utsätter sig också för sexuella risker. Syftet med studien var att öka kunskap och därmed få en djupare förståelse för unga kvinnors tankar och inställning kring abort. Sju intervjuer med unga kvinnor under 19 år utfördes. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom ett övergripande tema att frihet att bestämma över sin kropp medför ansvar för ett beslut om abort och den sexuella hälsan. Detta kan ses både ur en individ- och på gruppnivå. Detta inbegriper även den kunskap och information som kvinnorna i studien eftersökte både i skolan samt på ungdomsmottagningen. De unga kvinnorna uppgav att i deras livsstil förekommer mycket alkohol och att de tappar kontrollen över sig själva vilket kan leda till oskyddat sex. De resonerade kring abort och ansåg att kvinnan själv ska kunna ta ställning och välja. I beslutet behöver hon bekräftelse och stöd för sitt beslut och ett abortbeslut kan upplevas som ett etiskt dilemma. I resultatet framkom också att den information som gavs om oönskad graviditet, STI och kondom i sexualundervisning var en basal information. Kvinnorna efterlyste fördjupad information om andra preventivmedel.Slutsats är att under ungdomstiden behövs kunskap som kan förstås och undervisning som når fram till ungdomarna. Resultatet i denna studie kan användas för att reflektera över den sexualundervisning som ges i skolor samt på ungdomsmottagningar. / Program: Barnmorskeutbildning

<p>Arbetsmarknaden i Silicon Valley karakteriseras av faktorer som hög personalomsättning, nätverkande och risktagande. Denna arbetsmarknad har vuxit fram på en begränsad geografisk yta och består idag ca 7 500 företag. Mjärdevi Science Park är en av de snabbast växande teknikparkerna i världen, varför vi anser att en jämförelse av de båda arbetsmarknaderna är intressant. Syftet är att med utgångspunkt från de faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley, genomföra en jämförelse med arbetsmarknaden i Mjärdevi Science Park. Denna uppsats kommer inte att behandla vad det är som gör en teknikpark ekonomiskt framgångsrik. Uppsatsen är konstruerad efter ett så kallat systemsynsätt och bygger på en studie av sekundärmaterial om Silicon Valley samt på tio intervjuer med anställda och med representanter för Mjärdevi Science Park. Vi definierar olika faktorer som karakteriserar arbetsmarknaden i Silicon Valley utifrån ett systemsynsätt innehållande systemmiljö, infrastruktur och tre olika subsystem. Subsystemen genererar tillsammans en unik arbetsmarknad som i Silicon Valley kan sägas ha en intern karaktär och som präglas av rörlighet. I Mjärdevi kan dessa tre subsystem uttydas i mindre utsträckning. Vidare kan endast en del av arbetsmarknaden sägas ha en intern karaktär då området ännu är för litet.</p>

<p><strong>Abstract</strong></p><p>This paper intends, through a qualitative study to examine and analyze how a particular type of financial firms cooperate, and what this entails. The case study issue which shall be answered is "What does the firms Credit Suisse and Orn & Cie SA gain out of cooperating with each other?". By setting the general theories in the subject joint ventures, partnerships, against the empirical material gathered via interviews and data collection in Geneva, Switzerland  answers to what the cooperation between the two parties has resulted in for the respective companies has been found. The survey shows that the prevailing model of cooperation creates significant benefits for the two companies. At the same time the existing cooperation has meant more risk taking for both companies in general and especially for the smaller company Orn & Cie SA. The current model of cooperation would lead to serious problems for them if it would fall apart and it is essential that the companies continuously keep working to prevent this.</p>

<p>Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap.</p>

Abstract This paper intends, through a qualitative study to examine and analyze how a particular type of financial firms cooperate, and what this entails. The case study issue which shall be answered is "What does the firms Credit Suisse and Orn &amp; Cie SA gain out of cooperating with each other?". By setting the general theories in the subject joint ventures, partnerships, against the empirical material gathered via interviews and data collection in Geneva, Switzerland  answers to what the cooperation between the two parties has resulted in for the respective companies has been found. The survey shows that the prevailing model of cooperation creates significant benefits for the two companies. At the same time the existing cooperation has meant more risk taking for both companies in general and especially for the smaller company Orn &amp; Cie SA. The current model of cooperation would lead to serious problems for them if it would fall apart and it is essential that the companies continuously keep working to prevent this.

Uppsatsen undersöker om MQ har lyckats behålla entreprenörskapet efter denstrukturförändring som skedde 2006, när företaget blev uppköpta av CapMan.Strukturförändringen innebar att MQ gick från en franchiseliknande kedja med ett lokaltägarskap till att bli en helintegrerad kedja med många centralt styrda funktioner,samtidigt som ledningen ville behålla entreprenörs- och affärsmannaskapet. Enligt teorifinns det en paradox i att ha central styrning, som behövs för samordningens skull,samtidigt som utveckling måste bedrivas och beslut måste tas lokalt och nära kunden.Denna fallstudie undersöker om det är möjligt att kombinera dessa två arbetssätt, samtvilka karaktärsdrag av entreprenörskap som går att återfinna inom MQ efterstrukturförändringen. I samband med entreprenörskap används begreppet intraprenörskapi uppsatsen, vilket beskrivs som en annan benämning för entreprenörskap inom storaföretag. Resultatet visade att två av tre karaktärsdrag går att identifiera i viss utsträckninginom MQ men att dessa inte är tillräckliga för att kunna föda entreprenörskap.

I vårt arbete har vi undersökt sambandet mellan företagens kreativa klimat och personalrörlighet. Genomgång har även gjorts av olika teorier kring ledarskapets påverkan på företagets kreativa klimat. Den svenska arbetsrättslagstiftningens påverkan på personalrörlighet har behandlats både i ett nationellt perspektiv och i en internationell jämförelse. Vi har genomfört en enkätundersökning på 196 företag i Värmland, där vi undersökt sambandet mellan personalrörlighet och det kreativa klimatet i de företagen. Vårt urval bestod av företag som extremt mycket ökat respektive minskat antal anställda under 2005, samt de företag som hade en extremt låg förändring av antalet anställda under samma år. Delar av Ekvalls undersökningsinstrument (CCQ) har använts i enkäten, med fokus på de klimatdimensioner som verkar främjande för radikala innovationer. Materialet redovisas för respektive klimatdimension: frihet, debatt, risk och livfullhet. En geografisk uppdelning har även gjorts för östra Värmland, västra Värmland samt Karlstadregionen. Resultatet är även redovisat per bransch. Avslutningsvis diskuterar vi resultatet och sättet att genomföra undersökningen. Vi påpekar däri vikten av att förstå att det är företagsledningarna som har svarat på enkäten och inte de anställda. Det är alltså ledningens uppfattning om det kreativa klimatet i företaget som speglas i resultatet. De viktigaste slutsatserna vi kan dra efter analys av resultatet är att: Det upplevda kreativa klimatet bland företagens ledningsgrupper tycks öka då företagen kraftigt ökar antalet anställda. Företag som kommit ur sina svårigheter uppvisar också positiva resultat. Däremot tycks det kreativa klimatet vara på en något lägre nivå i företag med endast blygsamma förändringar av antalet anställda. Ledningsgrupperna i de värmländska företagen upplever sig som återhållsamma avseende risktagande, dvs: organisationens benägenhet att tolerera osäkerhet, att ta tillvara uppdykande tillfällen, att handla snabbt, att ta tillvara på uppdykande tillfällen och att prova hellre än utreda. De företag med endast små förändringar av antalet anställda, vågar ta större risker. De företag som kraftigt minskar antalet anställda är de som är minst riskbenägna. Företagen som kraftigt ökar antalet anställda uppvisar en riskbenägenhet som ligger mellan dessa två företagsgrupper. Den stora majoriteten av de värmländska företagen riskerar att stagnera klimatmässigt. För att bibehålla och öka sin konkurrenskraft, måste de därför vidta andra åtgärder för att öka och stärka sina kreativa klimat, exempelvis genom en ökad intern rörlighet och ett aktivt och långsiktigt samarbete med universitetet och företag som bidrar till att förbättra det kreativa klimatet. Avslutningsvis vill vi uppmana företagen i Värmland att börja våga anställa företagens viktigaste resurs, människorna, för att därigenom förbättra företagens kreativa klimat. På detta sätt stärks det värmländska näringslivets innovationskraft, och därmed en av framtidens viktigaste förutsättningar för Hållbar Värmländsk Växtkraft. / In this thesis we have investigated the influence of personnel mobility on the creative climate of the organization. Swedish labour law and its influence on employee mobility has been studied both in a national as well as an international perspective. We have conducted a survey of 196 companies in Värmland, in which we studied the relation of employee mobility and their creative climate. We choose to study companies that have increased or decreased their number of employees to a very large degree during 2005, and those companies that made very small changes of their number of employees during the same year. We have used parts of professor Ekvall’s Creative Climate Questionnaire instrument, CCQ, focusing on the dimensions of creative climate which primarily tend to benefit radical innovations. In the thesis, we have focussed on the dimensions concerning freedom, debate, risk, and liveliness. We divided the result geographically, as well as by type of business. It is important to be aware that the questionnaire has been answered by the management of the companies, and not the employees. The most important conclusions of this thesis are: The creative climate seems to benefit from a great increase in the number of employees. Companies that have improved their business from a low level, at which they had to drastically reduce the number of employees, also show signs of improved creative climate. It also seems that the creative climate of those companies that have had only marginal changes of their number of employees is somewhat lower than the others. The company management of the companies in Värmland, who reduced their number of employees drastically during 2005, describe themselves as not too keen on taking risks, which in this context concerns the readiness of organizations in tolerating uncertainties. Risk taking companies act prompt and quickly on emerging possibilities, arising opportunities are taken and concrete experimentation is preferred to detailed investigation and analysis. The companies with only small changes of their number of employees show higher degrees of risk taking, than those with higher numbers of personnel mobility. The companies that have drastically increased the number of employees seem to be in between the other two company groups. The great majority of companies in Värmland risk facing creative climate stagnation. In order to maintain and improve their company competitive abilities, the companies need to take measures to improve their creative climate, for example by increasing their internal employee mobility, and by developing an active cooperation with the university and other actors that contribute to improve the creative climate.

Syftet med arbetet var att genomföra en inventering av forskarnas teorier om ungdomsturism och applicera dem på resebranschen för att skapa en förståelse om hur resebranschen förhåller sig till ungdomsturism. Vi genomförde en kvalitativ studie där fokus låg på tre teman som vi fann inom ungdomsturism. De tre temana var Alkohol, sex och droger, Säkerhet och risktagande samt Lönsamhet och nytta. Genom intervjuer med researrangörer fick vi en djupare förståelse för ungdomsturister och hur resebranschen arbetar med ungdomar som målgrupp. Vi kom fram till att flera av de teorier vi prövade visade en bild som inte var representativ för ungdomar. Trots att vi förkastade flera av teorierna inom de tre olika temana anser vi att det är relevanta teman att forska om inom ungdomsturism. Vi anser att de är mer väsentliga för ungdomsturister än för andra turistsegment.