Det här arbetet handlar om hur jag som kvinnlig sångare kan ta mig an rocklåtar som i originalet sjungs av män och ändå behålla sångframförandets karaktär. Detta utan att ta till det förväntade alternativet att byta tonart. Forskningsfrågan handlar om hur jag kan modifiera mitt normala sångsätt för att förmedla samma intensitet, känsla och sound i framförandet som i originalet som är skrivet utifrån en manlig sångröst. Detta för att se om jag kan hitta verktyg inom sång som hjälper att behålla sångens karaktär även fast originalet är skrivet utifrån en manlig sångröst. Jag valde sex låtar inom rockgenren som jag spelade in med ett band tre gånger och mellan gångerna analyserade och jämförde min sång med originalframförandet och spelade in egna inspelningar med hjälp av backing tracks för att hitta ytterligare verktyg. Den sångmässiga progressionen och användandet av olika sångtekniska verktyg presenteras både i form av ljudinspelningar och diverse notbilder. Undersökningen visade att de främsta verktygen för att uppnå detta var mörk klangfärg, effekter, utbyte av toner eller melodier, släppa kontrollbehovet, funktionen overdrive, energi, envishet, att inte glömma hur viktig fraseringen är och att komma ihåg att lyssna vad allt som finns under effekterna. Genom att applicera dessa verktyg kan en kvinnlig sångare uppnå ett resultat som är nära originalsångens karaktär även fast originalsångaren är en man. Med detta arbete hoppas jag kunna inspirera andra sångare att våga ta sig an låtar som inte ligger i deras bekvämlighetszon samt ge mig själv och andra verktyg att använda sig av vid sådana situationer.

Syftet med det här projektet var att jag skulle utöka mina kunskaper och färdigheter i sång och lära mig att dista rösten, för att sedan använda denna sångteknik i en låt som jag har skrivit. Detta innefattade att undersöka vilka tekniker som behövs för att sjunga distat, hur en lär sig sjunga distat på ett hälsosamt sätt, samt reflektera över på vilket sätt jag ville använda dist i min låt. Min metod för att utföra detta var att ta sånglektioner, lära mig från andra källor såsom böcker, internet och youtube, och framförallt genom att öva oerhört mycket. Arbetet har gett mig förmågan att använda sångtekniker som jag tidigare inte behärskade, och gett mig en ny förståelse för hur sång kan användas på olika sätt i låtskrivning.

Extremsång handlar om att uttrycka känslor, och då framförallt de aggressiva känslorna som man ofta hittar i olika sorters metalmusik. Min undersökning kretsar kring hur en vokalist kan göra för att lära sig extremsång på ett så skonsamt sätt som möjligt. Jag använde mig av de texter och beskrivningar som jag kunde hitta, och pratade med sångpedagoger som har erfarenhet av att arbeta med extremsång. Trots att informationen är knapphändig så är min källor motsägelsefulla. Min förhoppning är att denna text ska lägga grunden för mitt framtida arbete som sångpedagog. Min målsättning med denna uppsats är att göra teknikerna tillgängliga för alla som vill lära sig, samt ge andra blivande och aktiva sångpedagoger en inblick i hantverket.

Hur kan vi veta vad det är för slags musik vi hör? Vad är det som är det typiska i varje genre och som gör dem så unika? Hur kan vi veta hur vi ska sjunga i olika genrer för att få den speciella fraseringen, utsmyckningarna, vokalljudet och svänget? Denna studie undersöker vokal genrespecifik uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång, samt hur sångpedagoger uppfattar sig arbeta med sångelever inom respektive genre. Intervjuer med verksamma sångpedagoger har genomförts. I resultatet av studien framträder ett antal parametrar för vad som är vokal genrespecifikt uppförandepraxis i folksång, klassisk sång och rocksång. Resultatet förde också bland annat med sig en modell som visar en genrers uppbyggnad. Genrerna kan inte jämföras sinsemellan under samma premisser då de verkar under olika verksamhetssystem. Undersökningen visar hur pedagoger uppfattar sig undervisa genrespecifikt samt vilka redskap och begrepp dessa använder i undervisningen. Resultatet i denna studie kan ha betydelse för sångare och sångpedagoger som vill närma sig en, för dem, ny genre men också få verktyg att kartlägga en redan bekant musikalisk stil.