Dans les milieux dits alternatifs ou undergrounden France, affiliés aux formes postmodernes de cultures fan geek et otaku, une pratique a émergé ces dernières années: le rôleplay. Ni tout à fait jeu de rôle, ni tout à fait théâtre, cette modalité d’échange basée sur une mise en scène de soi se pratique en groupe dans des espaces consacrés. Le présent travail est le résultat d’une ethnographie au sein de ces milieux. Il cherche à la fois à rendre compte de cette pratique et à analyser les enjeux qui lui sont liés. C’est une réflexion polyphonique qui lie les questionnements de l’identité, tant individuelle que collective et la performativité à travers, notamment, les travaux de Deleuze, Agamben et Butler. La forme éclatée dans laquelle interviennent différentes voix reprend l’idée de chaos carnavalesque,motif central dans la présente analyse. / In France, in alternative or underground circles characterized bypostmodern fandoms such as geek and otaku cultures, a new form of practice emerged these years defined by the French word rôleplay. It is neither role playing game nor theatre, but a way to exchange with other roleplayers, wearing a costume, in a dedicated area. This work is the result of ethnography in those milieu, and aims to give an account of this practice as much as to analyze the issues of rôleplay. This polyphonic essay links questions as identity (individual or collective) and performativity, through, notably, the work of Deleuze, Agamben and Butler. The splitted up form with several voices taking part recovers the carnivalschaos, central pattern in this analysis.

Costume play (i.e. cosplay) is a performance of fandom rife with rituals and communication practices. Cosplay roleplaying performances are cultural practices that reveal how cosplayers interact with one another and among non-cosplaying members of their fandoms. This study examines the expectations that cosplayers hold for roleplay, the forms of roleplay, and the ways in which roleplay can become an instigator of harassment. Through the lens of Face-Negotiation Theory, the author discusses how roleplay functions to maintain or threaten the public images of cosplayers and their audiences, and what strategies cosplayers implement to avoid the loss of face.

No description available.

Tolkens uppgift är att överföra budskapet från ett språk till ett annat på ett ekvivalent sätt. För att göra det måste tolken koordinera samtalet. Tolkens koordineringsarbete och tolkens förmåga att navigera mellan de olika modaliteterna där talad svenska och teckenspråk förekommer är avgörande för en funktionell tolkning. Den här uppsatsen har fokuserat på sekvenser där tolken i sitt koordineringsarbete ägnar sig åt att förflytta sig mellan olika samtalsramar. Detta kallas för change of footing (sv. tolkens fotombyte). I det filminspelade materialet har fyra kategorier av change of footing påträffats. Den första handlar om den förändrade deltagarstatusen som uppstår när tolken från väntläge går in i rollspelet. Den andra kategorin handlar om tolkens självpresentation som för teckenspråkstolkar innebär att hantera en oväntad direkt fråga. Den tredje kategorin handlar om när tolken själv tar initiativ till omfrågning för att försäkra sig om innehållet och/eller innebörden av det som yttrats. Den fjärde och sista kategorin handlar om den förändrade deltagarstatusen som tolken förflyttar sig till när rollspelet avslutas. Just avrundning av pågående samtal är ofta en process som kan pågå i flera minuter där både de primära parterna och tolken signalerar detta på en rad olika sätt. / The task of an interpreter is to convey the message from one language to another in an equivalent way. In order to do that the interpreter needs to coordinate the interaction. The coordination and the ability to navigate between the different modalities that spoken Swedish and Swedish sign language are part of is decisive to achieve a functional interpretation. This thesis has focused on sequences where the interpreter in her work moves between different interactional frames. This movement is called change of footing. In the film-recorded data, four different categories of change of footing have been found. The first one concerns the changes in participation status, which occur when the interpreter moves from a “waiting position” into the roleplay. The second category is about the interpreters’ self-presentation, which for sign language interpreters is an unexpected direct question to handle. The third category deals with an interpreter-initiated repair in order to make sure the meaning of an utterance or a word is correctly understood. The fourth and final category is about the changed participation status when the interpreter moves out of ongoing roleplay as it ends. Finishing an ongoing interaction is often a process that might go on for several minutes and that is signalled by both the primary parties and the interpreter in a number of different ways.

Världen omkring oss förändras snabbt varje dag på grund av olika saker som sker runt om oss. I skrivande stund härjar Coronaviruset i en utbredd pandemi, och vi har alla på vårt eget sätt fått lov att anpassa oss för att leva ett liv med större social distans, vilket för många innebär studier och arbete via digitala plattformar från hemmet, snarare än arbete i skolsalar och kontor. Med dessa förändringar som gör att vi tillbringar mer och mer tid i virtuella rum behövs en djupare förståelse för de virtuella rummen och det lärande som tar plats där.  Syftet med studien har varit att synliggöra de virtuella rummen som rum för lärande, och de frågeställningar studien sökt svar på är: Vilket lärande och meningsskapande framträder i de virtuella rum som undersöks, FiveM och Discord? Hur möjliggörs detta lärande i dessa sammanhang?  Jag har genom att genomföra en deltagande observation, då jag själv spelat det digitala rollspelet FiveM, försökt svara på ovanstående frågeställningar. Det empiriska materialet har bestått av fältanteckningar, screenshots från FiveM, inspelade videosessioner från FiveM, samt screenshots från applikationen Discord. De teorier jag har använt för att tolka materialet har varit ​Design för lärande, och John  Deweys ​Learning by doing. Jag har också använt mig av begreppet “läckage” som ett verktyg för att tolka mitt material. Studien visade att det är ett mångfacetterat lärande och meningsskapande som tar plats i de virtuella rummen. Genom den typ av spel som studerats, digitalt rollspel i datorspelet FiveM, gör spelarna erfarenheter som genererar kunskaper och skapar mening. Spelarna får möjlighet att öva sig i olika färdigheter såsom exempelvis sociala interaktioner,  kommunikation och samarbete. Studien pekade också på att det finns ett läckage mellan det  virtuella rummet och den verkliga världen utanför. Det som sker i rollspelet i det virtuella rummet får ontologiska konsekvenser och påverkar livet i den verkliga världen.

This thesis concentrates on contexts and view-points, that should determinate the character of activities designed for gifted children in foreign languages classes. This work proposes some methods and ways that are convenient for gifted learners. It deals also with the characteristics of the teacher, who is able to conduct the gifted and the characteristics of the gifted in order to devise such activities that satisfy their special cognitive, emotional and social needs.

Preferences for sexual arousal by overstated dominance and submission in sex is categorized as F65.5, sadomasochism, according to ICD, but this behaviour is called BDSM among the general public. The ground of these preferences could be ultimately biological. These preferences reflect behavioural strategy which enables to gain higher reproductive success. Men and women who were sexually aroused by a submissive partner had more male relatives than men and women with other preferences. Contrary to the women, the dominant men reported themselves as more attractive. Women who were aroused by a higher-ranking partner considered themselves more attractive. Sons of couples in which was hierarchical disparity had more siblings than sons of "equal" couples or couples with no hierarchical disparity. Daughters of hierarchically disparate couples had more brothers than daughters of "both dominant" partners. Concurrently, number and gender of offspring as well as self- reported attractiveness are likely to be criteria of the reproductive success in humans. It is also interesting that hierarchically disparate couples, without regard to gender of higher-ranking partner, reached higher reproductive success than "equal" couples. Individuals who preferred higher- or lower-ranking partner were also aroused by...

Preferences for sexual arousal by overstated dominance and submission in sex is categorized as F65.5, sadomasochism, according to ICD, but this behaviour is called BDSM among the general public. The ground of these preferences could be ultimately biological. These preferences reflect behavioural strategy which enables to gain higher reproductive success. Men and women who were sexually aroused by a submissive partner had more male relatives than men and women with other preferences. Contrary to the women, the dominant men reported themselves as more attractive. Women who were aroused by a higher-ranking partner considered themselves more attractive. Sons of couples in which was hierarchical disparity had more siblings than sons of "equal" couples or couples with no hierarchical disparity. Daughters of hierarchically disparate couples had more brothers than daughters of "both dominant" partners. Concurrently, number and gender of offspring as well as self- reported attractiveness are likely to be criteria of the reproductive success in humans. It is also interesting that hierarchically disparate couples, without regard to gender of higher-ranking partner, reached higher reproductive success than "equal" couples. Individuals who preferred higher- or lower-ranking partner were also aroused by...