No description available.

Abstract I believe that everyone have the right to understand and be understood. It doesn´t matter if you are an immigrant, suffer from dyslexia or just don´t like to read. In this study I test the difference between a normal written and an easy-to-read routine. I want to know if there is a way to improve a routine in such a way that even people without pre-understanding can comprehend the content. Routines are an important part in many organisations. Staffroutines in nursinghomes don´t exist just to ensure that caretakers are being taken care of in the right way according to the rules and wishes of the organisation. They also exist to make the work with people who suffer from dementia easier for the staff. Routines are in other words very important. Today, routines are written in a very technical language with many words that are hard to understand. They are especially hard to understand for people who doesn´t have pre-understanding of the subject matter. And this is what I am aiming to improve, because everyone has the right to understand. / Abstrakt Jag anser att alla har rätt att förstå och förstås. Det spelar ingen roll om du är nysvensk, lider av dyslexi eller helt enkelt inte tycker om att läsa. I den här rapporten undersöker jag skillnaderna mellan en normalt skriven och en lättläst rutin. Jag vill ta reda på om man kan förbättra en rutin så att även människor utan förförståelse kan förstå dess innehåll. Rutiner är en viktig del i organisationer och företag. Personalrutiner på demensboenden existerar inte bara för att försäkra vårdtagarna om att de blir omhändertagna på rätt sätt enligt företagets regler och önskemål. De existerar också för att underlätta för personalen i arbetet med de dementa. Rutiner är med andra ord mycket viktiga. Idag är de skrivna på ett avancerat fackspråk och innehåller många ord som är svåra att förstå. Speciellt svåra är de för personer som inte har några förkunskaper i ämnet. Det är detta jag vill förbättra, för alla har rätt att förstå.

På ABB HVC i Karlskrona tillverkas högspänningskablar för både land och sjön. Det finns flera avdelningar på ABB HVC, men detta arbete handlar om investeringsavdelningen D. D-avdelningen sköter alla de stora investeringarna som görs på Karlskronafabriken och för projekten använder de projektmallen ”Project Method For Investments” (PMFI). Detta arbete handlar om förbättringsmöjligheterna för denna projektmall, samt hur mallen används och införs som rutin i organisationen. Frågeställningarna var: ”Hur kan PMFImodellen och användandet av den förbättras?”, ”Hur införs PMFI som en rutin i organisationen?” och ”Hur kan rutininförandet av PMFI förbättras?”. Arbetet har bedrivits som en fallstudie med bra insyn i det vardagliga arbetet på D-avdelningen. Parallellt med fallstudien har en handbok till PMFI-modellen tagits fram. Handboken har tagits fram i två olika versioner, en tryckt lightversion och en digital originalversion som syftar till att vara ett stöd för projektledare på D-avdelningen. Handböckerna är utformade för att användas som en rutin i investeringsprojekt. Slutsatserna blev att användandet av PMFI kan förbättras och detta görs lättast genom att PMFI införs som en rutin i organisationen. Under fallstudien framkom det att PMFI inte är en helt inarbetad rutin i organisationen. Införandet gjordes i samband med starten av Double Capacity och sedan dess har mycket glömts bort. För att förbättra rutininförandet kan flera olika förbättringar göras. Organisationen skulle kunna utse en ansvarig för PMFI och dess införande och utveckling. Att införa en ansvarig visar på hur viktigt organisationens processverktyg är. Förbättring av rutininförande kan också göras i form av ökad delaktighet och ökad kunskap om PMFI. Kunskap, förståelse och engagemang för PMFI som rutin är en förutsättning för ett lyckat rutininförande.

No description available.

<p>Rapporten beskriver ett projekt utfört på Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte är att identifiera de grundorsaker till varför den från början planerade monteringsplanen inte kan följas på företaget. Utifrån det resultat som inhämtats genom olika metoder är sedan målet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna använda, för att bättre kunna följa monteringsplanen.</p><p>I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att få en holistisk syn på varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkätundersökning, observationer och dokumentgenomgång. Med detta upplägg har objektiviteten kunnat höjas avsevärt eftersom problemet kunde studeras på avstånd i andra fasen. Från datainsamlingen kunde flera orsaker identifieras som direkt påverkar att monteringsplanen inte kan följas. Den störst bidragande orsaken är att saldot i företagets affärssystem inte stämmer överens med verkligheten. Anledningen till att saldot inte stämmer kan främst kopplas till fel inrapporteringar och att rutiner samt instruktioner inte efterlevs. En annan orsak som framkom var att körplanen för egentillverkade artiklar inte följs av operatörer och bidrar också till att monteringsplanen inte kan följas. Återupprepningar under lång tid av de ovan nämnda orsakerna har skapat den solidaritet som råder och de murar som finns inom företaget.</p><p>Rekommendationer som tillhandahålls företaget är att först och främst bygga in en robusthet i material- och informationsflödet. Detta görs genom att visualisera materialet, använda sig av Kanban och anpassa lastbärarna. För visualisering av material föreslås ett användande av supermarket där alla artiklar samlas på ett ställe och på så sätt kan bättre kontroll erhållas på materialet. Genom att använda sig av Kanban minimerar företaget risken att en viss artikel tar slut. Anpassade lastbärare gör det svårare för operatörerna att begå misstag och alla inblandade kan direkt se om lastbäraren innehåller rätt kvantitet eller inte. För att förbättra kulturen på företaget ges förslag om att öka medvetenheten hos operatörerna. Detta är en väldigt komplex uppgift och det är inget som åtgärdas över en natt. Det som företaget rekommenderas göra är att helhjärtat satsa på utbildningar bland medarbetarna som ska leda till att solidariteten höjs och murarna rivs.</p>

No description available.

Syftet med vårt examensarbete var att undersöka hur utredningar och bedömningar genomförs och på vilka grunder beslut om mottagande till grundsärskolan fattas. Antalet elever mottagna i grundsärskolan har under de senaste 10-15 åren ökat, invandringen har ökat och den medicinska forskningen har utvecklats. Detta har medfört att vi har fått nya elevgrupper i grundsärskolan. För att undersöka vårt syfte har vi genomfört intervjuer med rektorer/ särskolesamordnare i tre olika kommuner. Vi har sedan utifrån våra intervjuer jämfört dessa kommuners rutiner med de riktlinjer och rekommendationer som vi funnit. Därefter valde vi att fördjupa oss i en av dessa kommuner och intervjua de personer som i sin profession gör de bedömningar som ska/bör göras, pedagogisk, psykologisk, social och medicinsk bedömning, och som tillsammans ska klargöra om eleven är aktuell för att bli mottagen i grundsärskolan. Vi har i undersökningen kommit fram till att de rutiner som studiens kommuner har inför mottagande i grundsärskola ser olika ut och att de endast till viss del stämmer med de riktlinjer och rekommendationer som finns. Efter intervjuer med de professioner som genomför de bedömningar som ska ligga till grund för beslut om mottagande i grundsärskola, kan vi dra slutsatsen att samarbetet kring dessa bedömningar bör öka samt att flera informanter lyfter fram vikten av att bedömningen bör ske utifrån en helhetssyn av elevens förmågor.

Rapporten beskriver ett projekt utfört på Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte är att identifiera de grundorsaker till varför den från början planerade monteringsplanen inte kan följas på företaget. Utifrån det resultat som inhämtats genom olika metoder är sedan målet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna använda, för att bättre kunna följa monteringsplanen. I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att få en holistisk syn på varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkätundersökning, observationer och dokumentgenomgång. Med detta upplägg har objektiviteten kunnat höjas avsevärt eftersom problemet kunde studeras på avstånd i andra fasen. Från datainsamlingen kunde flera orsaker identifieras som direkt påverkar att monteringsplanen inte kan följas. Den störst bidragande orsaken är att saldot i företagets affärssystem inte stämmer överens med verkligheten. Anledningen till att saldot inte stämmer kan främst kopplas till fel inrapporteringar och att rutiner samt instruktioner inte efterlevs. En annan orsak som framkom var att körplanen för egentillverkade artiklar inte följs av operatörer och bidrar också till att monteringsplanen inte kan följas. Återupprepningar under lång tid av de ovan nämnda orsakerna har skapat den solidaritet som råder och de murar som finns inom företaget. Rekommendationer som tillhandahålls företaget är att först och främst bygga in en robusthet i material- och informationsflödet. Detta görs genom att visualisera materialet, använda sig av Kanban och anpassa lastbärarna. För visualisering av material föreslås ett användande av supermarket där alla artiklar samlas på ett ställe och på så sätt kan bättre kontroll erhållas på materialet. Genom att använda sig av Kanban minimerar företaget risken att en viss artikel tar slut. Anpassade lastbärare gör det svårare för operatörerna att begå misstag och alla inblandade kan direkt se om lastbäraren innehåller rätt kvantitet eller inte. För att förbättra kulturen på företaget ges förslag om att öka medvetenheten hos operatörerna. Detta är en väldigt komplex uppgift och det är inget som åtgärdas över en natt. Det som företaget rekommenderas göra är att helhjärtat satsa på utbildningar bland medarbetarna som ska leda till att solidariteten höjs och murarna rivs.

Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för hur enhetschefer inom äldreomsorgen beskriver hur de ser på och använder Lex Sarah, vilka kunskaper som finns i ämnet och hur de resonerar runt ordet missförhållande. Studien är kvalitativ och bygger på semistrukturerade intervjuer. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats eftersom jag ville veta vad mina respondenter hade för uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Sammanlagt var det sex enhetschefer inom äldreomsorgen som intervjuades. De beskriver vad de har för kunskaper, hur de använder Lex Sarah i verksamheterna och hur de ser på missförhållanden. Resultatet från studien visar på kunskapen inom ämnet Lex Sarah behöver bli bättre både bland enhetschefer och bland personal. Det behöver även förbättras inom området rapportering, det behöver bli en mer enhetlig syn på vad som är en påtaglig risk för ett missförhållande och när det ska rapporteras. Som det är i dag så klassificeras de olika händelserna fast det står i bestämmelserna att det inte ska göras. Respondenterna tycker att Lex Sarah är en bra och nödvändig del i det systematiska kvalitetsarbetet samtidigt så ser de det som ett skuldbeläggande. Studien har analyserats med hjälp av vetenskapliga teorier som organisationsteorier och ledarskapsteorier. / The aim of this study was to get abetter understanding of howunit managers in eldercare describe how they view and use the Lex Sarah, existing knowledge on the subject and how they reason around the word anomaly. The study is qualitative and based on semi-structured interviews. The study is based on a hermeneutic approach because I wanted to know my respondents ideas and experiences concerning Lex Sarah. Six unit managers were interviewed. The managers describe their knowledge, how they used the Lex Sarah in operations and how they see the ills. The result of the study shows that the knowledge of the subject Lex Sarah needs to be improved both among unit managers and among staff. It also needs to be improved in the area of ​​reporting, there is a need for a more uniform approach to what a substantial risk of an anomaly is and when it should be reported. Today it`s classified in many different ways though it says in the rules that it should not be done. Respondents think that Lex Sarah is a good and necessary part of the systematic quality work at the same time they see it as guilt. The study has been analyzed using scientific theories organizational theories and management theories.

Buller defnieras som oönskat ljud och är idag ett växande miljöproblem i Sverige. Vectura är ett teknikkonsultföretag inom infrastruktur. Bland deras tjänster ingår kartläggning och förebyggande av omgivningsbuller. I dagsläget är det inom Vectura ett tiotal konsulter som jobbar med att utreda buller. Dessa sitter utspridda i hela Sverige och har därför ingen enhetlig metod för att jobba med bullerfrågor. Syftet med detta examensarbete är att få en överblick över vilka avvikelser och problem som finns vid bullerutredningar samt att skapa ett förslag till arbetsrutin som utredarna kan följa. En problembilden över bullerutredningar togs fram genom att intervjua alla bullerut- redarna och sedan sammanställa deras svar så att en tydlig bild över avvikelserna erhölls. Detta ledde i sin tur till att eventuella lösningar på problem kunde samlas in och generaliseras för att ingå i en arbetsrutin. Det visade sig att det var svårt att få in all nödvändig information inför utredningar, kommunikationen mellan berörda parter var ineffektiv, bearbetning av data tog för lång tid och var svår, hantering av data från beräkningar på fastigheter behövdes förbättras, presentationen av resultat från utredningar var inte enhetlig, granskningen av utredningar var otillräcklig och det ofta var tidsbrist. En del av problemen löstes genom att det togs fram manualer och arbetsmetoder. För resterande problem togs det fram råd och förslag på hur de kan undvikas. Att det inte blev några direkta lösningar på alla problem beror på att de orsakas av utomstående faktorer eller inte kunde lösas inom tidsramen för examensarbetet. I rapporten ges det slutligen förslag på vidare åtgärder. / Noise pollution is de􏰀ned as disturbing noise and is a growing environmental pro- blem in Sweden. Vectura is a company in Sweden that runs consultancy operations in the field of transport infrastructure. Among their services they offer surveys and noise control engineering. For the time being there are about ten consultants that work with noise planning. They are located in dfferent offices across the country and have therefore not achieved a uniform work routine. This thesis aims to survey the problems encountered during noise control surveys and create a proposal for a uniform work routine. The problems encountered with noise surveys were found by interviewing the consultants. The interviews were compiled to give a clear picture of the problems, in turn this made any possible solutions to problems to be gathered and incorporated into a ready work routine. The survey showed that there were problems with gathering all the necessary information for a noise survey, communication between all involved parties, processing data since it took to much time and was complicated, handling data from calculations on properties, presenting results from the surveys, reviewing own or others projects and time constraints. Some problems where solved by ma- king manuals and work routines. To the rest of the problems there are advice and proposals so that they can be evaded. The reason for not having specifc solutions to these problems is that they either are caused by external factors or could not be solved within the timeframe of this thesis. Finally the reports contains proposals for later actions.