Under min verksamhetsförlagda utbildningstid (hädanefter förkortat vfu) observerade jag många elever som alla kämpar på sitt eget sätt med sin läsning, och jag intresserade mig snabbt för hur lärare och skola kan hjälpa dessa elever med sina svårigheter och blev på så sätt introducerad för en metod som heter Rydaholmsmetoden. Rydaholmsmetoden är en metod som ska hjälpa eleverna att träna upp sin läshastighet och sin ordkunskap, och trots att metoden ej har en forskningsgrund så används den flitigt vid min VFU-skola där eleverna träffar en speciallärare två till tre gånger i veckan i 20 minuters pass där de tränar på att förbättra sin läsning genom arbete med just Rydaholmsmetoden.   Syftet var att undersöka om Rydaholmsmetoden kunde vara en fungerande metod för elever med läs- och skrivsvårigheter, samt om dessa elever även kunde göra framsteg i Läsutvecklingsschemat (LUS) i och med arbete i Rydaholmsmetoden.   För att genomföra denna studie valdes ett antal av sex elever ut som alla fick undervisning i Rydaholmsmetoden. Dessa elever testades med ett av metodens standardtest (H4-test) och utvärderades sedan i LUS. Denna procedur upprepades efter åtta veckor för att se om arbetet med Rydaholmsmetoden givit någon effekt på elevernas resultat i LUS.   Resultaten som framkom var att fem av de sex eleverna som deltog i studien hade gjort framsteg i LUS under studiens tid, men resultatet kan ifrågasättas då eleverna samtidigt fick undervisning i såkallad parläsning, högläsning och tystläsning som alla kan ha påverkat elevernas resultat likväl som Rydaholmsmetoden.

Syftet med studien är att undersöka hur Läsutveckling i Varberg, LiV, praktiseras på kommunens olika skolor samt att undersöka hur LiV-handledare arbetar för att träna elevers avkodningsförmåga. Studien syftar också till att undersöka om Läsutveckling i Varberg, LiV, bidrar till en mer likvärdig utbildning. Läsutveckling i Varberg, LiV, är ett långsiktigt utvecklingsarbete som startade år 2010. LiV syftar till att alla elever ska ges förutsättningar att utveckla en god läsförmåga i grundskolans årskurs 2, där fokus speciellt är riktat på avkodningsförmågan. Studiens tre grundläggande frågeställningar är ”Vilka förutsättningar har LiV-handledare för att föra vidare sin kunskap om läsutveckling till kollegiet?”, ”Hur ser språk-, läs- och skrivutvecklarna samt LiV-handledarna på de metoder som förespråkas och används för att öka elevers läsutveckling?” och ”Vilka konsekvenser får en kommunstyrd satsning som LiV på elevers läsutveckling?”. Studien är utformad utefter en kvalitativ metod där totalt sex informanter har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av fyra verksamma lärare från olika skolor i Varbergs kommun samt kommunens två språk-, läs- och skrivutvecklare. Strukturen för analysen i studien följer ett fenomenografiskt tillvägagångssätt som syftar till att undersöka och beskriva informanternas uppfattningar och erfarenheter av läsutvecklingsarbetet LiV. Resultatet visar att lästräning, med Rydaholmsmetoden, under korta och intensiva arbetspass, främjar elevernas läsutveckling. Det framkommer att läsutvecklingsarbetet LiV är beroende av rektorerna som är viktiga nyckelpersoner för att föra arbetet vidare på respektive skola. Resultatet visar att fortbildningen som ges är värdefull men att LiV-handledarna ser det som problematiskt att finna tid till att handleda övriga kollegor. Studien visar också att läsutvecklingsarbetet LiV bidrar till positiva erfarenheter och upplevelser för lärare i Varbergs kommun. Genom resultatet går det också att utläsa att LiV är effektfullt och att det har genererat i goda resultat för elever i årskurs 2. Det framkommer också att resultatet påverkas av olika faktorer. Sådana faktorer kan vara upptagningsområde, lärmiljöer, rektorbyten, lärarbyten samt socioekonomiska faktorer vilket är viktigt att ha i beaktning.

Syftet med uppsatsen var att söka svar på om elever med svenska som andraspråk förbättrade sin avkodning och läshastighet med Rydaholmsmetoden samt deras upplevelse av metoden. Den intensiva lästräningen bedrevs under en begränsad tid och jämfördes med elever som endast hade ordinarie undervisning. Urvalet av elever skedde slumpmässigt mellan könen där sex flickor och sex pojkar aktivt deltog i studien. Kontrollgruppen bestod av sex flickor och två pojkar. För att besvara forskningsfrågorna användes en mixad metod.  Vi inledde med en kvantitativ studie där eleverna fick lästräna enligt metoden. Båda elevgrupperna genomförde ett inledande och ett efterföljande läshastighetstest samt att de aktiva eleverna genomförde ett kompletterande test. Vid analys av testresultaten framgick det tydligt att samtliga elever som aktivt deltog i studien hade ökat läshastigheten samt avkodningen. Endast tre av åtta elever i kontrollgruppen hade ökat läshastigheten. Efter avslutad intervention genomfördes en kvalitativ fokusgruppsintervju med samtliga aktiva deltagare. Det uttrycktes att de kände mer kontroll på bokstavsljuden och att de läste bättre. Vår slutsats var att Rydaholmsmetoden var en uppskattad metod vilken gav snabba synliga resultat på avkodningen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka om man kan förbättra avkodningen och därmed öka läshastigheten hos långsamma läsare på gymnasiet genom intervention medRydaholmsmetoden. Syftet är också att undersöka dess användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter. Undersökningsmetoden är kvantitativ. Vi har genomfört en intervention i en experimentgrupp i upp till tolv veckor. Experimentgruppens utveckling har därefter jämförts med utvecklingen i en kontrollgrupp. Resultatet visar attinterventionen haft en statistiskt säkerhetsställd inverkan. Antalet elever i intervention är dock för litet för att resultatet ska kunna generaliseras. För analysen av Rydaholmsmetodens användbarhet vid olika typer av läs- och skrivsvårigheter har Gough och Tunmers (1986) formel Läsning = Avkodning × Förståelse varit viktig.Analysen visar att olika problembilder kräver olika typer av intervention.Rydaholmsmetoden kan användas med framgång på gymnasieelever med avkodningsproblematik. Metoden kan också användas som en del i ett åtgärdspaket tillsammans med andra insatser. I andra fall är fokus på renodlad förståelseträning att föredra. Elever utan djupare språkliga problem men med svag läsförståelse tycks vinna mer på att först och främst öka sitt ordförråd. / Intervention with the Rydaholm Method at Upper Secondary School - Results and Pedagogical Consequences

Syftet med studien var att undersöka didaktiska val och kompensation kring elever på högstadiet med läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Jag ville skapa mig en bild av hur det fungerar ute i skolan idag då 20 % som slutar nian inte har tillägnat sig funktionellt tillräckligt goda läs- och skrivfärdigheter. Läs- och skrivkompetens är ett villkor för att människan ska fungera bra ute i samhället samt skolkulturen bygger på att vi läser och skriver för att lära. Metoden bestod av intervjuer med fyra specialpedagoger på olika skolor. Skolorna ligger i södra Sverige samt i olika miljöer som storstad, mindre stad och villasamhälle. Detta för att få information om undervisningen med elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I intervjusituationerna följdes en utarbetad intervjuguide med diktafoninspelning. Resultatet av sammanställningen visade att arbete med elever med läs- och skrivnedsättning/dyslexi varierar stort beroende på nivå och den omfattning som svårigheterna innebär för individen. Specialpedagogerna och i vissa fall de övriga ämneslärare arbetade målinriktat. De kompensatoriska hjälpmedlen är till stor hjälp för dessa elever. Skolledningen prioriterar inköp av de kompensatoriska hjälpmedlen men försummar utbildning av personalen.