<p>Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst. I denna uppsats genomförs en studie av tre doktriner/handböckerna avseende underrättelsetjänst. Dessa undersöks utifrån de tre perspektiven Ledning, Adaptivitet och Samarbete. Syftet med detta är att finna vad dessa dokument framhåller som viktigt för underrättelsetjänstens utövande. Dessa viktiga punkter används därefter för att konstruera ett analysverktyg som kan undersöka huruvida dessa doktriner är implementerade inom en för närvarande högaktuell doktrin, FM 3-24 Counterinsurgency. Utifrån de doktriner och handböcker som denna undersökning har baserats på finns tydliga samband mellan hur underrättelsetjänst utövas mellan Sverige, USA och NATO. Detta trots det faktum att vissa variationer kring begrepp och upplägg förekommer mellan styrdokument. Samarbete utgör ett centralt begrepp mellan samtliga underrättelsedokument och förefaller även vara viktigt inom FM 3-24. Vikten av interoperabilitet inom underrättelsetjänsten, som samtliga underrättelsedokument betonar, tycks inte vara implementerad inom FM 3-24.</p> / <p>Within the academic field of intelligence studies, there is no established theory. Theories regardingwhat intelligence is and how it should be conducted vary, and national interests have a major impact in the design of these. Within the military context, the situation is different in certain aspects. Today's multinational operations require cooperation in a variety of areas, including intelligence. In this essay a study of three doctrine/manuals is presented. These are examined from three perspectives, Control, Adaptivity, and Cooperation. The purpose of this is to find what these documents present as important for intelligence exercise. These important points are then used to construct an analysis tool that examine whether these doctrines are implemented in a currently highly topical doctrine, FM 3-24 Counterinsurgency. This study shows a clear link between how intelligence services are organized in Sweden, the United States and NATO. This despite the fact that some variation around concepts and structures exists between their regulatory documents. Cooperation is a central concept among all intelligence documents and appears to be important in FM 3-24. The importance of interoperability within the Intelligence Service, as all intelligence document stresses, does not seem to be implemented in FM 3-24.</p>

<p>Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.</p><p>Huvudfrågorna i uppsatsen är:</p><ol><li>Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?</li><li>Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur?</li></ol><p>För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt:</p><p>För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops. För min slutledning har jag använt mig av deduktion.</p><p>Det centrala i likheterna mellan SIS och Info Ops är att båda använde/använder data och information för att påverka ett agerande hos människor. Genom att påverka agerandet hos människorna i konflikten (kriget), kan man påverka utgången av konflikten (kriget).</p>

Inom det akademiska studieområdet som berör underrättelseverksamhet finns inte någon vedertagen teori. Teorier avseende vad underrättelsetjänst är och hur den skall bedrivas varierar. Vidare har nationella särintressen stor inverkan vid utformningen av dessa. Inom den militära kontexten är läget i vissa stycken annorlunda. Dagens multinationella operationer kräver samarbete inom en rad olika områden inklusive underrättelsetjänst. I denna uppsats genomförs en studie av tre doktriner/handböckerna avseende underrättelsetjänst. Dessa undersöks utifrån de tre perspektiven Ledning, Adaptivitet och Samarbete. Syftet med detta är att finna vad dessa dokument framhåller som viktigt för underrättelsetjänstens utövande. Dessa viktiga punkter används därefter för att konstruera ett analysverktyg som kan undersöka huruvida dessa doktriner är implementerade inom en för närvarande högaktuell doktrin, FM 3-24 Counterinsurgency. Utifrån de doktriner och handböcker som denna undersökning har baserats på finns tydliga samband mellan hur underrättelsetjänst utövas mellan Sverige, USA och NATO. Detta trots det faktum att vissa variationer kring begrepp och upplägg förekommer mellan styrdokument. Samarbete utgör ett centralt begrepp mellan samtliga underrättelsedokument och förefaller även vara viktigt inom FM 3-24. Vikten av interoperabilitet inom underrättelsetjänsten, som samtliga underrättelsedokument betonar, tycks inte vara implementerad inom FM 3-24. / Within the academic field of intelligence studies, there is no established theory. Theories regardingwhat intelligence is and how it should be conducted vary, and national interests have a major impact in the design of these. Within the military context, the situation is different in certain aspects. Today's multinational operations require cooperation in a variety of areas, including intelligence. In this essay a study of three doctrine/manuals is presented. These are examined from three perspectives, Control, Adaptivity, and Cooperation. The purpose of this is to find what these documents present as important for intelligence exercise. These important points are then used to construct an analysis tool that examine whether these doctrines are implemented in a currently highly topical doctrine, FM 3-24 Counterinsurgency. This study shows a clear link between how intelligence services are organized in Sweden, the United States and NATO. This despite the fact that some variation around concepts and structures exists between their regulatory documents. Cooperation is a central concept among all intelligence documents and appears to be important in FM 3-24. The importance of interoperability within the Intelligence Service, as all intelligence document stresses, does not seem to be implemented in FM 3-24.

Uppsatsen gör en första ansats till redogörelse för smygteknikens taktiska implikationer. Vilka möjligheter finns med smygtekniken mot en kvalificerad motståndare under väpnad strid? Detta koncentreras till tre olika områden: duellstrid, underrättelseinhämtning och vilseledning. Med avstamp i flottans gamla reglemente, TRFL, via litteratur i ämnet, och slutligen med intervjuer dras slutsatser på huruvida sjötaktiken påverkats, eller kan påverkas av signaturanpassningen. Slutsatserna är, förutom att fortsatt forskning behövs på området, att det är av största vikt att fartygschef har adekvata beslutsunderlag angående fartygets signaturer, och att signaturanpassningen, rätt nyttjad, ger taktiska fördelar. / This study examines how stealth technology affects Swedish tactics in the naval arena. Could stealth technology improve the chances of successful naval warfare? This puts focus on three underlying questions: how stealth technology affects your odds, in a duel, in deceptive action, and during reconnaissance/information gathering? This requires a description of stealth technology, benefits and disadvantages, and a thorough picture of Swedish naval tactics. With this in mind, an analysis is conducted where the benefits of stealth technology are compared with Swedish naval tactics. The main results of this study shows that, firstly, the subject needs more careful research, secondly that stealth technology gives, if properly used, a tactical advantage.

Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur. Huvudfrågorna i uppsatsen är: Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer? Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur? För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt: För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops. För min slutledning har jag använt mig av deduktion. Det centrala i likheterna mellan SIS och Info Ops är att båda använde/använder data och information för att påverka ett agerande hos människor. Genom att påverka agerandet hos människorna i konflikten (kriget), kan man påverka utgången av konflikten (kriget).

Uppsatsen tar sitt avstamp i ämnet krigsvetenskap och den förändring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot är krigföringens grundprinciper och tillämpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstått gällande krigföringens grundprinciper. Genom att avgränsa området till taktisk och operativ nivå, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frågeställning definieras till:  Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen? En kvalitativ metod, där litteraturstudier och intervjuer används som forskningstekniker, fastställs som lämplig metod för uppsatsen. Därefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt källorna ur en kritisk synvinkel. Följande kapitel förklarar den teori som krigföringens grundprinciper innefattar. Grundprinciperna; sätt upp ett mål och håll fast vid det, god anda, offensivt handlande, säkerhet, överraskning, samordning, kraftsamling, stridsekonomi, taktikanpassning och lämplig organisation avhandlas separat för att skapa den teoretiska grunden. Därefter exemplifieras grundprinciperna och den insamlade empirin sammanställs. Slutligen diskuteras uppkommen problematik för varje princip. Till sist sammanställs de slutsatser som komparationen mellan teori och empiri har lett till. Fem av tio grundprinciper visade sig ha en skillnad mellan teori och praktik på olika vis. Slutligen föreslås vidare studier på ämnet som helhet och på de särskiljande fem i synnerhet. / This essay starts out in the problems that have risen involving military science and modern warfare. The principles of war were selected as the topic of research and through a discussion the thesis question was set out to be: Which differences can be found between the theoretical explanations of the principles of war and the application that is made within the Swedish surface warfare system today?  Limitations were set to be the Swedish surface warfare system, peacekeeping operations, and the operational and tactical levels of warfare. Since academics argue which the “real” principles of war are, this essay defined them as the ones found in the Swedish Maritime Operational Doctrine. These principles are: define an objective and stand true to it, good morale, offensive action, security, surprise, organization, concentration of forces, economy of force, tactical adaptation and organisation. Through a qualitative method, including the techniques interviews and literature studies, the essay formed a basis for theory and empirics. A critical discussion concerning sources, as well as the terms validity and generalisability, concluded the method chapter. The theory chapter presented the theoretical picture of the selected principles from the selected literature. Following chapter provided a historical example and the modern views of each principle. Through a discussion, five of the ten principles were accepted as applicable today. The other five, define an objective and stand true to it, offensive action, concentration of force, surprise, and security were determined to differ, each in its own way, from theory. Hence, a further study upon the subject was suggested to investigate the same topic on alternate arena as well as a closer look upon the four differing principles.

<p>Denna uppsats undersöker om det kan finnas behov att ändra något i grundutbildningen för att de värnpliktiga i svenska flottan skall vara bättre förberedda för att rekryteras till de marina insatsstyrkorna. Det undersöks också huruvida det finns behov att förändra sättet att rekrytera personal till de marina insatsstyrkorna. För att belysa hur väl systemet fungerar som det ser ut idag har en fallstudie på den svenska marina missionen ML i Libanon år 2006-2007 gjorts. Där presenteras erfarenheter från missionen som sedan analyseras med hjälp av delar av det undervisningsmaterial som används under grundutbildningen, GU.</p><p>Av undersökningen har det framkommit att förändringar kan göras i grundutbildningen för att förbereda de värnpliktiga bättre. Ett exempel på förslag som kommit fram är att i större utsträckning implementera internationella reglementen och tillvägagångssätt under grundutbildningen. Förslag på förändringar som kan göras i sättet att rekrytera har också framkommit. Ett exempel på ett sådant förslag är att vid rekrytering testa individens fysiologiska lämplighet likt det sätt som flygvapnet testar sina blivande flygförare.</p> / <p>Basic training to be recruited to the naval rapid reaction forces.</p><p>This paper examines if there might be a need of change in the basic training so that the conscripts in the Swedish navy will be better prepared to be recruited to the naval rapid reaction forces. It also examines if the way to recruit personnel to the naval rapid reaction forces needs to be changed. To show how well the system, as it is today, works, a case study have been made on the Swedish naval mission, ML, in Lebanon during 2006-2007. It presents experiences from the mission that later has been analyzed with the help of parts of the educational material that is used in the basic training.</p><p>By this research it has emerged that changes could be made in the basic training to better prepare the conscripts. One example of the suggestions that has evolved is that to a greater extent involve international regulations and procedures in the basic training. Suggestions to change the way of recruiting personnel has also evolved and one example of such a suggestion is that the recruiting process could include a test where the person’s physiological suitability is being tested. A test similar to the one the Air force let’s you do before becoming a pilot.</p>

<p>Kvinnor har sedan 1980 fått tjänstgöra som officer i Sveriges försvarsmakt. Trots detta är fortfarande de kvinnliga officerarna och soldaterna i klar minoritet i organisationen. FN:s säkerhetsråd har arbetat fram två resolutioner som båda strävar efter att involvera kvinnor i större omfattning när det gäller arbeten vid kris, krig och konflikter. Inte enbart att öka andelen kvinnor i hjälpande trupper, utan även involvera lokalbefolkningen. Hur ser då verkligheten ut vid de internationella insatserna? I detta arbete presenteras en fallstudie om MOT Juliette, ett kvinnligt observationsteam som under sju månader tjänstgjorde i Afghanistan. Målet med detta team var att effektivisera underrättelseinhämtningen i insatsområdet.</p><p>Arbetet syftar till att undersöka vilka för- respektive nackdelar kvinnor kan föra med sig vid internationella insatser. Resultatet visar att kvinnor har flera möjliga fördelar att tillföra till insatserna, bland annat att underlätta underrättelsearbetet samt att verka som förebilder för de lokala kvinnorna. Även att förbandet uppnår jämställdhet kan vara en fördel.</p> / <p>The purpose of this study is to find out if deployment of women improves an operation’s chances of success. Since 1980 traditionally male roles within the Swedish Armed Forces have been avalible for women. In spite of this fact, deployment of women in international military operations are not very common.</p><p>The method used in this essay is a case study. The author has studied a Swedish operation in Afghanistan in 2006, where the commander decided to form a MOT (military observation team) only with women. The main purpose with this team was to gather intelligence from the local population. Earlier operations in the country clearly showed that male soldiers were experiencing difficulties in interacting with local women. During seven months the team, MOT Juliette, worked in the area and found out that the presence of women considerably contributed to the success of the operation.</p><p>To acknowledge the need to increase the proportion of women in the work of war and conflict, the UN Security Council has adopted a number of resolutions where the two most important are 1325 and 1820.</p><p>The results of the study show that women have an important role in international operations. Not just to gather intelligence, but also to act as role models for the women in the country.</p>

<p>I Estland 2007 utbröt vad som kommit att kallas ”Cyberwar I”, vari ett stort antal centrala myndigheters, tillika finansiella institutioners servrar attackerades av massiva så kallade Computer Network Attacks (CNA), utfört av framförallt ryska aktörer. Estland protesterade högljutt, men frågan huruvida CNA är att beteckna som olovligt är allt annat än klar. Prövningen sker mot den folkrättsliga regimen <em>Jus ad Bellum, </em>och huruvida metoden uppfyller vissa centrala begrepp. Men hur skall denna regim<em> </em>appliceras CNA?</p><p>De frågeställningar som avses besvaras är: hur kan CNA utgöra <em>våld </em>eller <em>hot om våld</em> i enlighet med FN-stadgans artikel 2(4) samt hur kan CNA utgöra <em>väpnat angrepp</em> i enlighet med FN-stadgans artikel 51? Detta avses göras genom en studie inbegripande flertalet folkrättsliga experters teorier på området CNA och våldsanvändning, samt applicering av desamma på en fallstudie av händelserna i Estland 2007.</p><p>Sammanfattningsvis konstateras att flertalet variabler har bärighet i hur CNA kan uppfylla artiklarnas centrala begrepp, vari frågan om <em>association, effekt, aktör </em>och <em>mål</em> tydligast faller ut. I en efterföljande diskussion påvisas dock hur variablerna endast är att betrakta som indicier på hur CNA kan klassas så som olovligt, varvid endast statspraxis kan ge den slutgiltiga bedömningen.</p>

<p>Högkvarteret beslutade 2004 att interoperabilitet med Natos metoder har högsta prioritet i Försvarsmakten. Därför är underrättelsemetoden Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB) vägledande för svensk underrättelsetjänsts framtagande av beslutsunderlag. Försvarsmaktens underrättelsehandbok betraktar dock IPB som en inte ”i alla avseenden tydlig” metod. Eftersom krigföring inom mark-, luft- och den maritima arenan karaktäriseras av olika faktorer, vilka ej framgår i IPB, existerar här ett problemområde. Uppsatsen behandlar problemområdet inom den maritima arenan på taktisk nivå. Syftet är att undersöka IPB-metodens genomförande och innehåll då den genomförs för att tillgodose ett ytstridsförbands taktiska underrättelsebehov. Uppsatsens frågeställningar söker svar på hur den maritima arenan respektive sjökrigföring generellt påverkar innehållet i, samt genomförandet av, IPB-metoden.</p><p>Studiens teoretiska grund utgörs av IPB-metoden, vilken främst används till att strukturera undersökningen. Uppsatsen genomförs med kvalitativ innehållsanalys av svensk marin doktrin, reglementen, handböcker samt modern litteratur om sjökrigföring på taktisk nivå. Dessa källor skall ge perspektiv på IPB-metoden och dess respektive steg.</p><p>En allmängiltig grundsats gällande sjökrigföring är att den som anfaller effektivt först vinner striden. Uppsatsen har funnit att IPB-metoden, vilken syftar till bedömning av motståndarens farligaste respektive troligaste handlingsvägar, speglar detta axiom bristfälligt. Om IPB, då den genomförs i en marin kontext, istället koncentreras mot den duellsituation som är karaktäristisk för sjökrigföring, skapas ett beslutsunderlag som bättre överensstämmer med vad litteraturen förordar. En sådan förändring i fokus för IPB förändrar hela metoden i grunden.</p> / <p>The purpose of the study is to examine the use of the NATO method known as Intelligence Preparation of the Battlespace (IPB), since the Swedish Armed Forces Headquarters in 2004 decided that interoperability with NATO methods is of high priority.</p><p>Combat on the ground, in the air and at sea is characterized by different factors. This circumstance is however not very clear in the Swedish interpretation of IPB. This shortcoming constitutes the problem that this study has looked into. IPB will be examined from a naval point of view at a tactical level. The question that has been asked is how naval tactical combat and the maritime environment influence the use of IPB.</p><p>The study uses the IPB-method itself as theoretical framework. Swedish doctrine, naval regulations and handbooks as well as modern literature on naval combat have been analysed in order to give perspectives on IPB. </p><p>It is common knowledge today that the essence of success in naval combat at a tactical level is to <em>attack effectively first</em>. The main conclusion is, however, that IPB, which focuses on estimates of the adversary’s courses of action, reflects this maxim poorly. The results of the study show that the intelligence output would be more adequate if IPB, when used in a naval tactical context, was concentrated on an analysis of the duel between ships.</p>