Bakgrund: Det råder brist på sjuksköterskor i dagens hälso- och sjukvård, vilket resulterar i att antalet erfarna sjuksköterskor minskar och det blir svårare för nyutexaminerade sjuksköterskor att få stöttning i sin nya profession. Övergången från student till ansvarig sjuksköterska beskrivs av många som utmanande och intensiv. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av mentors betydelse för nyutexaminerade sjuksköterskor under det första arbetsåret på en medicin- och geriatrikklinik. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie och en induktiv metod har använts. Vilket innebär att studien utgått från deltagarnas egna erfarenheter och upplevelser. Elva nyutexaminerade sjuksköterskor som arbetar på ett länsdelssjukhus i södra Sverige intervjuades. Resultat: Genom en kvalitativ innehållsanalys framkom tre teman med tillhörande underteman. Sjuksköterskans arbetssätt är första temat (sjuksköterskans förhållningssätt, tidspress och ansvar). Andra temat är säker vård (patientsäkerhet, kommunikation och vetenskaplig evidens) och tredje temat är samspel (struktur, tillgänglighet och support). Slutsats: Mentor är av betydelse och en trygghet för nyutbildade sjuksköterskor under första tiden som kliniskt verksamma. / Background: There is a lack of nurses in today's healthcare. Which results in the number of experienced nurses decreases and it becomes more difficult for newly graduated nurses to get support in their new profession. The transition from student to responsible nurse is described by many as challenging and intensive. Purpose: The purpose of the study was to describe the experience of mentors' importance for newly graduated nurses during the first year of work in a medicine and geriatric clinic. Method: Qualitative semi-structured interview study and an inductive method has been used. Which means that the study is based on the participants' own experiences. Eleven newly graduated nurses were interviewed who worked at a county hospital in southern Sweden. Result: Through a qualitative content analysis, three themes emerged with associated sub-themes. The nurse's way of working is the first theme (nurse´s approach, time pressure, responsibility). The second theme is safe care (patients’ safety, communication, scientific evidence) and the third theme is interaction (structure, availability, support). Conclusions: In the study we found that mentors are of importance and safety during new nurses the first time in the business.

Bakgrund: Säker vård är ett viktigt begrepp inom hälso- och sjukvården. Begreppet är ett av de sex kärnkompetenserna vilket innebär att sjuksköterskor ska ha rätt kunskap för att öka säkerheten och kvalitén inom vården. Genom att ha god kommunikation och att minska stressen inom akutkliniker upprätthålls säker vård.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av vad som påverkar säker vård inom akutsjukvård.  Metod: Genomförandet var en litteraturöversikt med kvalitativ metod och utformades med en induktiv ansats. Resultatet formades av tio kvalitativa artiklar. Resultat: Det finns yttre förutsättningar och inre upplevelser som spelar stor roll i sjuksköterskans arbete kring säker vård. De yttre förutsättningarna är beroende av kunskap och tidigare upplevelser, tydlig dokumentation och kommunikation och organisation och standardisering. De inre upplevelserna inriktar sig på att ha kontroll över en situation och att känna sig stressad.  Slutsats: Utifrån inre upplevelser och yttre förutsättningar påverkas patientens säkerhet, speciellt inom akutkliniker. För att uppnå en säker vård på en akutklinik krävs en god kommunikation. Andra nämnda områden är minskad stress, ökad bemanning och bra samarbete mellan sjuksköterskor för att främja säker vård. På akutkliniker är dessa upplevelser ett problem då sjuksköterskorna aldrig kan förutse dagens omvårdnadsåtgärder. Det leder i sin tur till att stressfaktor hos sjuksköterskor ökar som bidrar till brister i kommunikationen.

An increasing number of patients are in need of intravitreal injections which lead to a need of extending capacity at eye clinics. One of the essential core competencies in nursing care is safe care and the purpose of this study was to investigate ophthalmologic nurse´s experiences of promoting safe care in conjunction with intravitreal injections. The study was conducted as an interview study with descriptive qualitative design with inductive approach. Data was analyzed with qualitative manifest content analysis resulting in three main categories; “Well-functioning routines ”, “Continuityin the team” and “Promote patient-participation”. As the number of patients increases, ophthalmologic nurses ’ experience their ability taking care even more endanger patient safety. Ophthalmologic nurses experience that they provide safe care through continuity and a consolidated team. The patients feel safe when meeting the same healthcare staff when receiving the treatments. Worried patients may be at risk of healthcare injuries and therefore the nurses strive to inform and involve the patients ensuring that they feel co-responsible in their own care. The result also shows that well-functioning routines promote safe care. Further research may be performed in part of developing standardized care plans promoting safe care at eye clinics. / Allt fler patienter är i behov av intravitreala injektioner, vilket ställer höga krav på att ögonsjukvården utökar sin kapacitet. En av kärnkompetenserna som sjuksköterskan ska förhålla sig till, är säker vård och syftet med denna studie var att undersöka ögonsjuksköterskans upplevelse av att främja säker vård vid intravitreala injektioner. Studien utfördes som en intervjustudie med beskrivande kvalitativ design och induktiv ansats. Data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre huvudkategorier; Välfungerande rutiner”, ”Kontinuitet i team” samt ”Främja  patientdelaktighet”. Eftersom antalet patienter ökar, upplever ögonsjuksköterskorna att kapaciteten att ta hand om de stora volymerna riskerar att äventyra patientsäkerheten. Ögonsjuksköterskorna upplever att de genom kontinuitet skapar en säker vård genom att teamet är sammansvetsat och patienterna känner sig trygga med att träffa samma vårdpersonal vid behandlingarna. Oroliga patienter kan utgöra en risk för att en vårdskada uppstår och ögonsjuksköterskorna strävar efter att få patienterna delaktiga och välinformerade för att även de själva ska känna medansvar i den egna vården. Resultatet visar även på att välfungerade rutiner främjar säker vård. Vidare forskning kan bidra till att standardiserade vårdplaner kan arbetas fram och att den säkra vården kan bedrivas med hög kvalitet på alla ögonmottagningar.

Antalet besök till akutmottagningar runt om i Sverige ökar årligen. Ökat inflöde av patienter resulterar i ökad belastning, ”Overcrowding” och ”Exit-block” och influerar på patientens vänte- och vistelsetid på akutmottagningen. En tilltagande tillströmning av patienter kan påverka patientsäkerheten och medföra ökad risk för vårdskada. Simultant pågående arbetsprocesser gör akutmottagningens vårdmiljö särskilt utsatt för medicinska misstag. Säker vård är en essentiell kärnkompetens och en central del i sjuksköterskans arbete för att upprätthålla patientsäkerhet.  Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av patientsäkerhet på akutmottagning. Datainsamlingen genomfördes genom kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på en akutmottagning i Mellansverige. Åtta sjuksköterskor, med minst ett års yrkeserfarenhet på akutmottagningen, intervjuades. Insamlat material analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Genom analysen framkom att sjuksköterskorna upplevde att ökad belastning, patientens omvårdnadsbehov, akutmottagningens bemanning och arbetsmiljö påverkade patientsäkerheten på akutmottagningen. Tilltagande söktryck med förlängda vistelsetider på akutmottagningen med ”Overcrowding” och ”Exit-block” som följd, komplexa omvårdnadsbehov och tidsbrist påverkade förutsättningarna för säker vård och god omvårdnad. Två övergripande kategorier formulerades genom analysens förfarande: När vårdbehovet överstiger resurserna och Sjuksköterskans utmaningar i att upprätthålla patientsäkerheten. Resultaten i denna studie tyder på att sjuksköterskor på en akutmottagning upplever sitt omvårdnadsansvar som både utmanade och påfrestande vid ökad belastning vilket påverkar patientsäkerheten negativt. Omvårdnadsarbetet på akutmottagningen påverkas vid ökat inflöde av patienter, ”Overcrowding” och ”Exit-block” vilket utsätter patienten för risker. Vidare tyder resultatet på att akutmottagningens resurser ibland inte är tillräckliga för att uppfylla kraven för god omvårdnad, hög patientsäkerhet och säker vård. Studiens slutsats antyder att sjuksköterskorna upplever patientsäkerheten på akutmottagningen som bristfällig och att patientsäkerheten påverkas negativt av ”Overcrowding” och ”Exit-block”.

Bakgrund: En av hälso-och sjukvårdens största utmaningar idag är att leverera säker vård i takt med att mer avancerad vård finns att tillgå. Med avancerad vård ökar risker för patientsäkerheten. I takt med utvecklingen ställs högre krav på sjuksköterskans effektivitet, kliniska och praktiska kunskaper att hantera medicinsk teknik bedriva omvårdnad samt arbeta mot patientsäkerhet. Sjuksköterskans arbetsmiljö i relation till patientsäkerheten är därför av vikt att belysa. Syfte: Att, genom en litteraturöversikt, undersöka förhållandet mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet. Metod: Litteraturöversikt. Vetenskapliga studier har sökts i databaserna CINAHL och PubMed. Resultatet baserades på 12 vetenskapliga studier, fyra kvalitativa studier och åtta kvantitativa studier. Resultat: Resultatet genererade i fyra huvudområden: Integrerat arbete för förbättrad arbetsmiljö och patientsäkerhet: Kvaliteten på sjuksköterskans arbetsmiljö och patientsäkerhet har ett samband, bristande arbetsmiljö resulterade i bristande patientsäkerhet. Arbetsbelastning och patientsäkerhet: För högt patientantal per sjuksköterska ledde till ökad arbetsbelastning vilket äventyrade patientsäkerheten. Arbetsrelaterad stress bidrog inte till god och säker omvårdnad då sjuksköterskornas förmåga att bedriva patientsäker omvårdnad försämrades. Avvikelserapportering och patientsäkerhet: Bristfällig rapportering av avvikelser korrelerade med kvaliteten på arbetsmiljön, flertalet studier påvisade att underrapporteringen berodde på tidsbrist och att avvikelserna kunde hållas emot sjuksköterskorna. Kollegialt stöd och patientsäkerhet: Goda relationer över professionsgränserna och strukturerad handledning genererade i förbättrad arbetsmiljö och ökad patientsäkerhet. Slutsats: Litteraturöversikten styrker att det finns samband mellan arbetsmiljö och patientsäkerhet, förbättrad arbetsmiljö ger ökad kostnadseffektivitet och ökad kvalitet på omvårdnaden samt minskat antal vårdskador. / Background: One of healthcare's biggest challenges today is to deliver safe care as a progressive development. The more complex healthcare care is performed, more risks for patient safety follow. In line with development, higher demands are placed on the nurse's effectiveness, clinical and practical knowledge, medical technology, nursing and patient safety. Nursing's work environment in relation to patient safety is therefore important to highlight. Aim: To study, through a literature review, the relationship between the working environment and patient safety. Method: literature review. Scientific articles have been searched in the CINAHL and PubMed databases. The result was based on 12 scientific studies, four qualitative studies and eight quantitative studies. Result: The result generated in four main areas: Integrated work for improved work environment and patient safety: The quality of the nurse's work environment and patient safety has a connection, lack of working environment resulted in insufficient patient safety. Workload and patient safety: Too high patient number per nurse led to increased workload which endangered patient safety. Work-related stress did not contribute to good and safe nursing when the nurses' ability to perform patient-safe nursing was impaired. Deviation reporting and patient safety: Inadequate reporting of discrepancies correlated with the quality of the work environment, most studies showed that the under reporting was due to lack of time and that the abnormalities could be held against the nurses. Collegial support and patient safety: Good relations across professional boundaries and structured tutoring generated in an improved work environment and increased patient safety. Conclusion: The literature review confirms that there is a correlation between work environment and patient safety, improved work environment, increased cost-effectiveness and increased quality of care and reduced number of healthcare injuries.

Trycksår är en vårdskada som orsakas av flera faktorer och skapar lidande för patienter. Årligen medför trycksår 50 000 extra vårddagar i Sverige och förlänger de redan belastade vårdköerna. Upp till 90 % av alla trycksår kan förebyggas med preventiva åtgärder. Trots riktlinjer och preventiva åtgärder mot trycksår uppstår fortfarande vårdskadan trycksår. Säker vård kännetecknas av att minimera riskerna för vårdskador. Syftet var att undersöka vilka faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention inom slutenvården. En kvantitativ litteraturöversikt har utförts med 12 artiklar, varav 10 inhämtade från Cinahl och Medline och två från manuell sökning. Litteraturöversiktens resultat visar att flera faktorer påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention där kunskap var den största faktorn. Signifikanta skillnader sågs i att högre utbildning gav förbättrad trycksårsprevention och fördjupad kunskap medförde positiva attityder. Slutsatsen av litteraturöversikten ger en bild av hur kompetens, hög arbetsbelastning, organisationen och omvårdnadsarbetet påverkar sjuksköterskors följsamhet till trycksårsprevention. Studien ger en begränsad bild av hur dessa faktorer påverkar följsamheten, där kvalitativ forskning skulle kunna fastställa specifika problem sjuksköterskor upplever kring faktorerna mer djupgående. / Pressure ulcers is a care injury and is caused by several factors and cause patients suffering. Annually pressure ulcers entail 50 000 extra care days in Sweden and increases the already burdened care queues. Up to 90% of all pressure ulcers can be prevented with preventive measures. Despite guidelines and preventive measures the care injury pressure ulcers still occurs. Safe care is characterized by minimizing risks for care injuries. The aim was to examine factors that affect nurses’ compliance with pressure ulcer prevention in inpatient care. A quantitative literature review has been performed with 12 articles, 10 were collected from Cinahl and Medline and two with manual search. The result shows that several factors affected nurse’s compliance to pressure ulcer prevention where knowledge were the biggest factor. Significant differences were seen with that higher education gave better pressure ulcer prevention and higher education gave better attitude.  Conclusion of this literature review provides a picture of how competence, heavy workload, the organization and nursing work affects nurse's compliance with pressure ulcer prevention. This study provides a limited picture of how these factors affect compliance, where qualitative research could determine specific problems nurses experience around these factors more in depth.

Bakgrund: Akutmottagningen är den plats där personer med akuta skador tas emot och vårdas. Sjuksköterskans arbete på akutmottagningen styrs av lagar och riktlinjer. En av sjuksköterskans viktigaste uppgifter för att upprätthålla en säker vård är att bedöma, sortera och prioritera patienterna som inkommer till akutmottagningen. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av sin arbetsmiljö på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Sammanställningen är av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarna analyserades induktivt med hjälp av Fribergs modell i fem steg. Resultat: Analysen av resultatet gav sammanlagt tre huvudteman med totalt sex underteman. Huvudtemat “Hög arbetsbelastning” innehållande undertemana “Stort patientflöde” och “Bemanning och skiftarbete.  Huvudtemat “Individuella aspekter” innehållande undertemana “Personliga hälsan” och “Emotionella reaktioner” samt huvudtemat “Behovet av stöd” med undertemana “Funktionellt ledarskap” och “Kollegialt samarbete”. Slutsatser: Sjuksköterskans erfarenheter av arbetsmiljön påverkas av arbetsbelastningen, individuella aspekter samt av stödet från kollegor och chefer. Sjuksköterskorna upplever att arbetsmiljöfaktorerna som ovan nämnts påverkar omvårdnaden och deras möjlighet att ge säker vård. Nyckelord: Akutmottagning, arbetsmiljö, erfarenheter, sjuksköterskor, säker vård / Title: The nurses experience of the working environment at the emergency department -a literature review with a qualitative approach. Background: The emergency department is the place where patients with acute illness and injuries are taken in and taken care of. The nurses work in the emergency department is controlled by laws and guidelines. One of the nurses most important duty in maintaining safe care is to assess, sort and prioritize the patients who are admitted to the emergency department. Aim: The aim of the study was to describe nurses experience of their work environment in emergency departments. Method: A qualitative literature review with inductive approach. The compilation consists of ten scientific articles with qualitative design. The articles were inductively analysed using Friberg’s model in five steps. Results: Analysis of the result yielded a total of three main themes with six subthemes. “High workload” containing subthemes “Substantial patient flow” and “Staffing and shift work”. “Individual aspects” including subthemes “Personal health” and “Emotional reactions” and main theme “Need of support” containing subthemes “Functional leadership” and “Collegial cooperation”. Conclusion: The nurses experience of the work environment is affected by the workload, individual aspects and by support from colleagues and managers. Nurses felt that the work environment factors mentioned above affect their ability to provide safe care. Keywords: Emergency department, experiences, nurse, safe care, work environment

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den största folksjukdomen både i Sverige och internationellt. Det är flest män som insjuknar, trots det är det fler kvinnor som dör. En hjärtinfarkt uppstår när det syrerika blodet inte når fram till hjärtats kranskärl till följd av en blockering. Hjärtinfarkt kan delas in i två typer, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) och Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). Sjukdomen kan uppstå av både påverkbara och opåverkadbara orsaker.  Sjukdomstillståndet kan behandlas med kirurgisk och farmakologisk behandling. Litteraturöversiktens teoretiska ram var säker vård som är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Syfte: Att undersöka behandlingsinsatser vid hjärtinfarkt hos kvinnor.  Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ design har utförts för att undersöka kvinnors behandlingsinsatser vid en hjärtinfarkt i jämförelse med män. Resultatartiklarna har kvalitetsgranskats enligt kvalitetsprotokollet utfärdat av Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping och analyserats enligt Fribergs trestegsstruktur.  Resultat: Resultatet visar att kvinnorna får osäkrare vård av lägre kvalitet jämfört med männen. Kvinnor fick inte ett adekvat omhändertagande vid insjuknandet eller under vårdtiden. Fynden presenteras i fyra kategorier och tio underkategorier som innefattar Undersökning (fördröjd undersökning, utebliven undersökning), Tid till behandling (dörr-till-ballongtid, fördröjd behandling, sen diagnos), Kirurgisk behandling (PCI, reperfusionsterapi, kranskärlskirurgi) och Farmakologisk behandling (på sjukhus, vid utskrivning).  Slutsats: För att bidra till en mer jämställd och säker vård behöver kunskapen kring kvinnors behandling vid hjärtinfarkt öka. Vidare forskning krävs för att bidra till räddade liv, längre livslängd och ökat välbefinnande för drabbade kvinnor. / Background: Myocardial infarction is the largest widespread disease both in Sweden and in an international perspective. More men are affected, despite this more women die. Myocardial infarction occurs when the blood no longer reaches the coronary arteries because of a blockage. Myocardial infarction can be categorized in two types, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) and Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). The disease can occur from both influenceable and unaffected causes. Myocardial infarction can be treated with both surgical and pharmacological treatment. The literature reviews theoretical framework was safe care which is one of the nurses six core competences. Aim: To investigate the treatment interventions of myocardial infarction in women.  Method: A literature review with quantitative design has been performed to investigate women's treatment interventions when having a myocardial infarction compared with men. The quality of the articles has been ensured with a quality protocol developed by the Department of Nursing at The School of Health and Welfare in Jönköping. The three-step structure by Friberg has been used to analyse the result.  Results: The results show that women receive an insecure care with lower quality compared with men. Women did not receive an adequate care in either the acute stage or during the hospital stay. The findings are presented in four categories and ten subcategories that includes Examination (delayed examination, defaulted examination), Time to treatment (door-to-balloon time, delayed treatment, late diagnose), Surgical treatment (PCI, reperfusion therapy) and Pharmacological treatment (in hospital, at discharge).  Conclusion: To contribute to a more equal and safe care, knowledge about women's treatment for myocardial infarction needs to increase. Further research is needed to contribute to saved lives, longer life expectancy and increased well-being for affected women.

Bakgrund: Patientsäkerheten är en stor global utmaning och individer som vårdas på sjukhus hamnar i risk för att drabbas av vårdskada. Framsteg har gjorts kring säkerhetsåtgärder, samtidigt tyder forskning på att mänskliga misstag kvarstår. Sjuksköterskor har en viktig bidragande roll i arbetet mot säker vård för att motverka skada och lidande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av vad som påverkar det patientsäkra arbetet inom slutenvården.  Metod: Litteraturöversikten utgick från en kvalitativ metod baserat på en induktiv ansats. Totalt formade tretton vetenskapliga artiklar resultatet som kvalitetsgranskades och analyserades med Fribergs femstegsanalys.   Resultat: Resultatet presenteras i två teman följt av sex subteman. Arbetsmiljö; verksamhetens ansvar och patientens rättigheter, en stressad atmosfär, hög arbetsbelastning och brist på personal.  Teamsamverkan och ledarskap; Samarbete med andra professioner, samarbete med patient och närstående, sjuksköterskans ledarskap och kompetens.  Slutsatser: Sjuksköterskans roll är av vikt för att skapa säker vård. Faktorer som påverkar patientsäkerheten presenteras i följande huvudfynd; Stress, samarbete med andra professioner och sjuksköterskans kompetens. För att slutenvården ska kunna bistå med patientsäkerhet krävs en gynnsam arbetsmiljö, god kommunikation mellan kollegor och rätt kompetens hos sjuksköterskan. / Background: Patient safety is a major global challenge and individuals who are cared for in hospital run the risk of suffering a healthcare injury. Progress has been made on security measures, while research indicates that human error remains. Nurses have an important contributing role in the work towards safe care to counteract injury and suffering.  Purpose: To describe nurses' experience of what affects patient-safe work in inpatient care.  Method: The literature review was based on a qualitative method based on an inductive approach. A total of thirteen scientific articles shaped the results, which were quality reviewed and analyzed with Friberg's five-step analysis.  Results:  The result is presented in two themes followed by six subthemes. Working environment; the responsibility of the business and the patient's rights, a stressed atmosphere, high workload and lack of staff. Team collaboration and leadership; Collaboration with other professions, collaboration with patients and relatives, the nurse's leadership and competence.  Conclusions: The role of the nurse is important in creating safe care. Factors that affect patient safety are presented in the following main findings; Stress, collaboration with other professions and the nurse's skills. In order for inpatient care to be able to assist with patient safety, a favorable work environment, good communication between colleagues and the right competence of the nurse are required.

Bakgrund: Stroke är ett tidskritiskt tillstånd som kan medföra kommunikationssvårigheter. Stroke delas generellt in i två kategorier; blödning eller tromb. En blödning kan uppstå efter trauma eller att ett kärl spruckit av annan orsak. En tromb bildas någonstans i kroppen som sedan färdats med blodbanan för att slutligen fastna i ett av hjärnans blodkärl. Beroende på var i hjärnan blödningen eller tromben sitter uppvisas olika symptom. Kommunikationen med strokepatienter kan påverkas negativt av flertalet variabler. Vid stroke kan symptom som afasi, dysfasi och dysartri framträda och leda till svårigheter för ambulanspersonalen att förstå vad patienten vill förmedla. Förutom dessa faktorer påverkar även ambulanspersonalens kompetens, engagemang, den fysiska miljön och språkförbristningar kommunikationen med strokepatienter. Således är kunskap om dessa faktorer viktiga i arbetet för att kunna finna vägar för en god kommunikation. Syfte: Att belysa framgångsfaktorer och hinder för kommunikation mellan ambulanspersonal, sjukhuspersonal och strokepatienter. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med en systematisk metod och en integrerad analys genomfördes. Resultat: Resultatet visade att faktorer såsom personcentrerad kommunikation främjade kommunikationen mellan ambulanspersonal och strokepatienter. Digitalisering samt samarbete mellan ambulans och akutsjukhus främjade kommunikationen mellan ambulanspersonalen och sjukhuspersonalen. Tillika visade resultatet att digitalisering, akuta situationer och språkförbristningar kan inverka negativt på kommunikationen mellan ambulanspersonal, sjukhuspersonal och strokepatienter. Slutsats: Faktorerna som främjar kommunikationen mellan ambulanspersonal och strokepatienter är personcentrerad kommunikation, omvårdnad och säker vård. Digitaliserade kommunikationshjälpmedel, samarbete samt standardiserad och strukturerad kommunikation var framgångsfaktorer för kommunikation mellan ambulanspersonal och sjukhuspersonal. Dock kan digitalisering hindra omvårdnaden inom ambulanssjukvården och hindra kommunikationen mellan ambulanspersonal och sjukhuspersonal. När den tekniska utrustningen inte fungerat har det lett till längre behandlingstider och en längre tid till intervention. / Background: Stroke is a time-critical condition that can cause communication difficulties. Stroke is generally divided into two categories; bleeding or thrombus. Bleeding can occur after trauma or when a vessel has ruptured for another reason. A thrombus forms somewhere in the body which then travels with the bloodstream to finally get stuck in one of the brain's blood vessels. Depending on where in the brain the bleeding or thrombus is located, different symptoms are displayed. Communication with stroke patients can be negatively affected by several variables. In stroke, symptoms such as aphasia, dysphasia and dysarthria can appear and lead to difficulties for the ambulance personell to understand what the patient wants to convey. In addition to these factors, the competence of the ambulance personnel, commitment, the physical environment and language deficiencies also affect communication with stroke patients. Thus, knowledge of these factors is important in the work to be able to find ways for good communication. Purpose: The aim was to highlight factors that promote or hinder communication between ambulance personnel, hospital personnel and stroke patients. Method: A structured literature review with a systematic method and integrated analysis was conducted. Result: The results showed that factors such as person-centred communication promoted communication between ambulance personnel and stroke patients. Digitization and cooperation between ambulances and emergency hospitals promoted communication between the ambulance staff and the hospital staff. At the same time, the results showed that digitalisation, emergency situations and language deficiencies can have a negative impact on communication between ambulance personnel, hospital staff and stroke patients. Conclusion: The factors that promote communication between ambulance personnel and stroke patients are person-centred communication, nursing and safe care. Digitized communication aids, collaboration and standardized and structured communication were success factors for communication between ambulance personnel and hospital staff. However, digitization can hinder nursing in ambulance healthcare and hinder communication between ambulance- and hospital personnel. When the technical equipment did not work, it led to longer treatment times and a longer time to intervention.