The Sami people of Northern Europe live in a cultural region (Sápmi), which stretches across the northern parts of Norway, Sweden, Finland and Russia. An authorized heritage discourse in these countries interpret Sami cultural heritage from a Westernized point-of-view. Higher cultural institutions use today definitions which are based on a prevailing authorized heritage discourse, while others avoid or feel no need to use the term “cultural heritage”. Some Sami institutions have recently begun to use definitions of cultural heritage that agree with a Westernized point-of-view. However, there are a few published definitions by the Sami-people of their own culture in official homepages and regional organizations that present a different discourse. With this study I hope to be able to shed some light upon at least two discourses: 1. that of the ruling-state and 2. the Sami people’s own.

I takt med att det säkerhetspolitiska läget i världen förvärras och Sveriges inträde i NATO, kommer Försvarsmaktens markområden i Västerbotten och Norrbotten bli av yttersta vikt att skydda och bevara. Även mark som sålts av Försvarsmakten kan komma att köpas tillbaka. Lägg då till flera redan befintliga och kommande industrietableringar som placeras i norra Norrland. Samtidigt tillhör Västerbotten och Norrbotten det samiska landet Sapmi, som är en viktig plats för samernas ursprung och historia. Området är viktigt för bevarandet av deras kulturarv och i synnerhet för rennäringen. Allt detta kommer skapa en stor konkurrens om marken. Försvarsmakten och rennäringen är också riksintressen som tar väldigt stora ytor till förfogande. Det kommer leda till svåra beslut och avvägningar för de offentliga organisationerna i Västerbotten och Norrbotten. Studien syftar till att undersöka hur de utvalda offentliga organisationerna i Västerbotten och Norrbotten arbetar med att hantera riksintressen, samt hur samverkan och dialog fungerar mellan de olika parterna. Uppsatsen kopplar samman syftet som beskrivs ovan till teorier om wicked problems, markanvändningskonflikter, samverkan och makt-och maktdynamik.   Metoderna som använts i studien är semistrukturerade intervjuer och dokumentanalyser. Resultatet visar att wicked problems, som saknar tydliga lösningar och är unika, är relevanta för hanteringen av riksintressen i Västerbotten och Norrbotten. Dessa intressen, inklusive rennäringen och Försvarsmakten konkurrerar om stora ytor och påverkas av världsläget och klimatförändringar. Lösningar kräver kreativitet och dialog mellan kommuner, regioner och länsstyrelser. Samverkan och tydlig kommunikation är avgörande för att lösa konflikter och nå kompromisser, särskilt då Försvarsmaktens intressen ofta prioriteras högst. / As the geopolitical situation worsens and Sweden's entry into NATO, the armed forces´ land areas in Västerbotten and Norrbotten will become of utmost importance to protect and retain. Even land sold by the Armed forces may also be repurchased. Adding to this are several existing and upcoming industrial establishments located in Northern Norrland. At the same time, Västerbotten and Norrbotten belong to Sami land of Sapmi, which is an important place for the origin and history of reindeer husbandry. All of this will create significant competition for land, as both the Armed forces and reindeer husbandry are national interests that require vast areas. This will lead to difficult decisions and trade-offs for the public organizations in Västerbotten and Norrbotten. The study aims to investigate how the selected public organizations in Västerbotten and Norrbotten manage the selected national interest, as well as how cooperation and dialogue functions between the various parties. The paper connects the above-described purpose to theories of wicked problems, land use conflicts, collaboration, and power dynamics.   The methods used in the study are semi- structured interviews and document analysis. The results show that wicked problems, which lack clear solutions and are unique, are relevant for handling national interest in Västerbotten and Norrbotten. These interests, including reindeer husbandry and the Armed Forces, compete for vast areas and are influenced by the global situation and climate change. Solutions require creativity and dialogue between municipalities, regions and county administrative boards. Collaboration and clear communication are crucial for resolving conflicts and reaching compromises, especially since the Armed Forces´ interests are often given top priority.

Syftet med denna studie var att undersöka hur diskursen kring den gröna omställningen framstår i dokument producerade av Sametinget. Sametinget är både en statlig myndighet och ett folkvalt samiskt parlament med uppdraget att verka för samisk kultur och har som uppgift att lyfta de samiska rösterna. Detta dokument har valts då jag har velat lyfta det samiska perspektivet inom den gröna omställningen. För att få en djupare förståelse kring innebörden av den samiska natursynen används miljörättvisa som teoretiskt ramverk. Det kan ge en förklaring till de konflikter som uppstår gentemot majoritetssamhällets syn på den gröna omställningen. Tidigare forskning rapporterar att olika urfolks grupper har krav på miljörättvisa som grundar sig i behovet av erkännande av det relationella synsättet på omgivningen och dess koppling till deras kultur och traditionella levnadssätt ur ett holistiskt perspektiv (Scholesberg & Carruthers, 2010, s.18). Samerna som urfolk har samma utgångspunkt och menar att den icke-mänskliga naturen och landskapet hänger samman och genomsyrar varandra i stort, vilket därför kräver ett erkännande av samiska värden och behov. Studiens resultat visar att diskursen kring den gröna omställningen framstår i dokumenten i form av ett behov av ett erkännande av deras natursyn, på de icke-mänskliga och mänskliga som en helhet och ett ökat inflytande i de olika beslutsfattandeprocesser som berör deras markanvändning.Utifrån analysarbetet av det utvalda materialet har jag i undersökningen kommit fram till att en ökad medvetenhet om samernas natursyn och hur landskap och människa förhåller sig till varandra kan bidra till att förstå den påverkan den gröna omställningen har på samerna. Ett utbyte av socialt kapital och förstående av deras värderingar och tillvägagångsätt kan leda till andra strategier inom den gröna omställningen.

This study aims to unfold and explain the historical Swedish view upon the Samic people. The fundamental question asked is: ”In which manner, or manners, are the Samic people in the so called Lappmarkerna portrayed by Swedish missionaries during the 17th century? The study makes use of five Swedish missionaries’ written accounts of their travels in Lappmarkerna during the 17th century. The primary sources are examined through a hermeneutic method and the results are analyzed from a postcolonial theoretical framework based mostly on Edward Said’s Orientalism and Ania Loomba’s Colonialism/postcolonialism. The results unfold a view of the Samic people as indeed something other than the rest of the Swedes. The Samic people were described as cowardly, lazy, small in stature, not particularly strong, vigorous, fairly intelligent, disgraceful in the context of trade and very skilled with a bow and at hunting in general, but lacking any inclination towards war. The view of the Samic people as the other is however mostly not based on a suggestion that there were any ontological differences between the Samic people and the Swedes. On the contrary, the described differences were mostly ascribed to historical and cultural causes. It’s plausible that the explanation for the limited claims about any fundamental differences is found in the Swedish missionaries’ purpose of producing accounts of their travels. The Swedish missionaries were probably inclined to emphasize the basic similiarities in order to establish that the Samic people were possible to convert to Christianity as well as foster into becoming proper Swedish subjects.

The purpose of this essay is to analyse how Samí history is portrayed in six digital teaching materials. The six teaching materials are intended for both primary school and secondary school. This comparative study aims to investigate whether Samí history is portrayed, and as well to present differences and similarities between the presentations of what that mainly represent Samí history. Therefore, a qualitative content analysis has been used to achieve the purpose of the study. The information regarding Samí history in the digital teaching materials has been divided into three categories, History, Politics and community, and Identity. Thereafter, the categories have been analysed one by one, through six converted theoretical perspectives of orientalistic stereotypifications. The study shows that the stereotypification of Samí history is mostly portrayed as ‘passive’ and ‘undeveloped/outdated’. That means, for example, that only two publishers of the teaching materials present facts about the minority group, as a resisting group to the colonization. The same number of publishers portray Samí history as ‘undeveloped/outdated’. The result is based on that the Samí perspective is mainly reduced and instead is the Swedish state, colonizers, the normative perspective.  The study also shows that the teaching materials have a similar way of generalizing the content, especially regarding the how Samí people wore affected of the colonization. The difference though is the approach angle, and the unequal variety of supplying the readers with further detailed facts of certain historical decisions or events in Samí history.

Climate colonialism is a form of neo-colonialism that turns climate actions into colonial behaviour, this is especially true when the focus is on indigenous peoples. The republic of Marshall Islands is under threat of disappearing because of climate change and even though they want to fight it the United States prefer that they be removed from their homelands. In the Oaxaca region of Mexico, the native population are manipulated or forced to move from their lands because of the growing wind power industry and in Sweden the state has given a questionable greenlight to a company to start building a mine in the middle of the sami-landscape. This thesis argues that all these situations are a form of climate colonialism and follows the theory of neo-colonialism to understand how climate colonialism functions.