Syftet med undersökningen var att studera pedagogers upplevelser av barns motorik i förskolemiljö. För att fördjupa samt tydligare beskriva syftet valdes några frågeställningar ut: Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i det sociala samspelet? Hur upplever pedagogerna motorikens betydelse i lärandet? Vad kan pedagogerna göra för att hjälpa barn med den motoriskautvecklingen? För att undersöka studiens syfte användes kvalitativa intervjuer, som genomfördes med fem stycken verksamma pedagoger i två förskolor. Resultatet visade att pedagogerna har olika erfarenheter och upplevelser av begreppet motorik, men att pedagogerna gemensamt lyfter vikten av motorikens betydelse för barns utveckling. Studiens slutsats är att pedagogerna samt tidigare forskning och litteratur lyfter motorikens betydelse för barns fortsatta utveckling. Den har en betydande roll i det sociala samspelet och lärandet, samt att pedagogerna har en viktig roll i barns motoriska utveckling genom att finnas med och stötta, uppmuntra och utmana. / The aim of this study was to examine how educators in preschool experience preeschool children’s motor skills. In order to deepen as well as more clearly describe the purpose of the study, a few main questions were chosen: How do the educators experience the significance of motor skills for social interaction? How do educators experience the significance of motor skills for learning? What can educators do to help with motor skill development? To examine the purpose of the study qualitative interviews were used, which were conducted with five pedagogues at two preschools. The result showed that educators have different experiences and perceptions of the concept of motor skills, but that the educators together highlight the importance of motor skills for child development. The conclusion of the study was that the educators as well as previous research and literature highlight the significance of motor skills for children’s future development. It has a significant role in social interaction and learning, and the educators have an important role in children’s motor skill development by being supporting, encouraging and challenging.

Den här studien syftar till att ta reda på om elevers läsutveckling genom samlärande elever emellan kan likställas med lästräning med speciallärare. Genom en läsintervention som bygger på repetitionsläsning med läslistor och interaktiv bokläsning i grupp kommer resultaten jämföras mellan de två grupperna som ingår i interventionen. Den ena gruppen arbetar med förberett strukturerat material utan speciallärares närvaro. Den andra gruppen arbetar med samma material men de har en speciallärare med sig vid lästräningstillfällena. Båda grupperna läs- tränar tidsmässigt lika mycket. För- och eftertester görs innan och efter interventionen av alla i studien deltagande elever. För att få reda på hur interventionen upplevs av de deltagande eleverna och deras lärare görs även en kvalitativ studie i form av intervjuer. En kontrollgrupps resultat med elever som inte befinner sig i lässvårigheter kommer även att mätas före och efter interventionen. Syftet med det är att kunna genomföra fortsatt forskning i framtiden. Genom att jämföra alla deltagande elevernas resultat från årskurs fyra med framtida resultat kan studien svara på om de svaga läsarna kommer ifatt, om de starka läsarna håller sig starka hela skoltiden ut eller om något förändras. Även val av fortsatt utbildning och sysselsättning samt social status och allmänt mående kan i framtiden jämföras deltagarna emellan. Hur pass mycket påverkas elevers framtid av hur starka läsare de är i årskurs fyra?

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av barns fria lek och deras egen roll i leken. Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och har en fenomenografisk ansats. En kvalitativ forskningsmetod har använts med intervjuer av sex förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar barns fria lek som viktig och att den bör ha en central roll i förskolan, men på grund av exempelvis tidsbrist kan den ibland bortprioriteras. Resultatet visar också att förskollärarnas uppfattningar är att de intar olika roller i den fria leken. En annan uppfattning är att samspelet i den fria leken mellan barn/barn och barn/förskollärare främjar barnets proximala utvecklingszon. Förskollärarna lyfter betydelsen av att ha en liknande syn på den fria leken för att skapa uppmuntrande och tillåtande miljö.

Studien syftar till att undersöka lärares och elevers uppfattningar om lärandesituationen i skolämnen och det sociala samspelet i åldersintegrerade respektive åldershomogena klasser. Studien är inte jämförande för att finna vilken skolform som är mest fördelaktig utan vi vill se svårigheter och möjligheter i båda skolformerna. Tidigare forskning visar på delade meningar gällande möjligheter och svårigheter i det sociala samspelet och lärande i skolämnen i framförallt åldersintegrerade klasser. Vi har intervjuat sammanlagt åtta personer, varav två lärare från en åldersintegrerad skola och två lärare från en åldershomogen skola. Övriga personer är fyra elever med erfarenhet från både åldershomogen och åldersintegrerad klass. Resultaten tyder på att det finns likartade möjligheter och svårigheter med den skillnaden att spridningen på nivån i mognad och lärande är större i en åldersintegrerad skolklass, vilket tyder på att det finns störst möjligheter gällande det sociala samspelet i den åldersintegrerade skolformen. Således tyder det också på att det finns störst möjligheter gällande lärande i skolämnen i den åldershomogena skolformen. I vår studie kom vi fram till att båda skolformerna har liknande arbetssätt med smärre skillnader som snarare beror på lärarnas egna synsätt på lärande och inte på skolformen i sig. Vår slutsats är att det är lärarnas syn på lärande och vad de gör av dessa möjligheter och svårigheter som avgör hur saker och ting ser ut i en klass.

Denna studie använder Antonovskys teori om känslan av sammanhang och Bronfenbrenners ekologiska systemteori för att utforska förälder-tonåring-relationen. Genom intervjuer med tio ungdomar, 17-19 år, utvalda via bekvämlighets- och snöbollsurval, undersöktes föräldrarnas engagemang och dess inverkan på ungdomars välbefinnande. Tematisk analys identifierar fyra huvudteman: socialt stöd och engagemang, brist på föräldrastöd, gemensam tid och den generella relationen med föräldrarna. Resultaten betonar betydelsen av föräldrars interaktion och stöd. Trots uppfattningar om otillräcklighet eller överkontroll, präglas en stark förälder-tonåring-relation av närvaro, stöd och öppen kommunikation. Studiens överensstämmelse med tidigare forskning förstärker trovärdigheten och tillförlitligheten i dess slutsatser om förälder-tonåring-dynamiken.

Syfte: Studien tar sin utgångspunkt i hur elever på Hippologigymnasiet ser på hästen som moti-verande faktor i deras lärande. Syftet med denna undersökning är att beskriva och försöka skapa bättre förståelse för på vilket sätt hästen direkt eller indirekt betyder för motivationen till lärande. Med utgångspunkt i Antonovskys (2007) teori om KASAM, känsla av sammanhang, kopplat till stallets sociala arena, samspelet med hästen och målinriktning studeras faktorer som har betydelse för elevernas motivation till lärande. Metod: Studien baseras på kvantitativ och kvalitativ data från 49 enkäter (svarsfrekvens 74 %) samt på en gruppintervju med fyra elever. Resultat: Studien visar att egenskaper som disciplin, ansvar, handlingsförmåga och ledarskap utvecklas i stallmiljön. Regler och normer i stallet utgör en fostrande social arena som präglar de som vistas där sedan tidig ålder, av betydelse för den egna motivationen till lärande. Motivation-en till lärande stärks då eleverna känner ett sammanhang när egna erfarenheter tillsammans med nya kunskaper gör att de klarar av utmaningar man ofta ställs inför i stallmiljön i samspelet med hästen. Detta skapar meningsfullhet som ökar graden av elevers känsla av sammanhang, KASAM, och därmed en viktig faktor för motivationen till lärande. Studien visar även på samband mellan målsättning och motivation med hästen som utgångspunkt, eleverna är mycket målinriktade och redan i samband med val av skola vet majoriteten (92 %) inom vilket område de studera efter avslutat gymnasium. Dessutom visar resultatet att de som har egen häst planerar sin studietid i högre grad än de som inte har egen häst. Slutsats; Hästen är en betydelsefull faktor för motivationen till lärande direkt eller indirekt.

Syftet med studien var att undersöka samspelet mellan förskollärare och specialpedagog. Hur specialpedagogen ger stöd i undervisningsarbetet för att inkludera barn i behov av särskilt stöd. Forskningsfrågorna var:   Hur skapar förskollärarna och specialpedagogen tillsammans en inkluderande undervisning för barn i behov av särskilt stöd?  Vad kan specialpedagoger bidra med till förskollärarnas undervisningsarbete med barn i behov av särskilt stöd? Studien har utgått ifrån semistrukturerad kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. I resultatet framkom det att samspelet mellan förskollärare och specialpedagoger var en viktig del för att kunna inkludera barn i behov av särskilt stöd i undervisningen. Även samspelet med andra aktörer såsom BHT och vårdnadshavare var en viktig del i arbetet då förskollärarna menade att undervisningsarbetet gynnades genom att de fick in andras tankar och idéer. I analysen kopplas det sociokulturella perspektivet in för att sätta resultatet till en teori.

Fördröjningar till följd av icke optimerade samarbeten mellan olika teknikområden kan föranleda stora ekonomiska förluster och även stor påverkan på produktionsresultat, detta är ett problem som lyfts fram i denna studie och därför anses mitt studie vara viktigt. SyfteSyftet är att presentera en referensvara som lyfter upp ett arbetssätt för optimering av samspelet mellan arkitektur och konstruktion. MetodStudien involverade informella intervjuer med erfarna konstruktörer och arkitekter för att få insikter om samarbete i projekteringsprocessen. En litteraturgenomgång genomfördes för att få en bredare förståelse baserat på forskningsartiklar och böcker inom arkitektur och byggteknik. Designprocessen i ett byggprojekt beskrevs, där samverkan och kommunikation mellan olika yrkesgrupper är avgörande för att uppnå målen. Dimensioneringskontroll och extern granskning användes för att säkerställa att säkerhets- och hållfasthetskraven uppfylls. ResultatArkitekts- och konstruktionsresultat representeras samtidigt som ritningar och dimensioneringar av de bärande delar redovisas i detaljer med utförliga beräkningar, planlösningar och diagram. SlutsatsGenom en effektiv och välorganiserad samverkan mellan arkitekten och konstruktören kan konflikter minimeras och potentiella problemlösas tidigt i projekteringsprocessen. / Delays caused by non-optimized collaboration between different technical areas can lead to significant economic losses and have a major impact on production results, which is a problem highlighted in this study and therefore our study is considered important. The purpose is to present a reference document that highlights an approach for optimizing the interaction between architecture and construction. The study involved informal interviews with experienced designers and architects to gain insights into collaboration in the design process. Aliterature review was conducted to provide a broader understanding based on research articles and books in the fields of architecture and construction engineering. The design process in a construction project was described, highlighting the crucial role of collaboration and communication among different professional groups in achieving project goals. Dimension control and external review were utilized to ensure compliance with safety and structural integrity requirements. Architectural and structural outcomes are represented simultaneously, while drawings and dimensioning of the load-bearing components are presented in detail with comprehensive calculations, floor plans, and diagrams. Through effective and well-organized collaboration between the architect and the structural engineer, conflicts can be minimized, and potential issues can be resolved early in the design process. / <p>2023-06-29</p>