Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare använder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar på vilka goda respektive dåliga förutsättningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång, två lärarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder samtalet som arbetsmetod på ett professionellt och framgångsrikt sätt i linje med den metodik som litteraturen förespråkar. Det som främst sätter gränser eller vidgar möjligheter för samtalande i klassrummet är läraren själv, genom den kunskapssyn och elevsyn hon har. Eleverna bekräftar att de upplever samtalsmiljön som positiv och tillåtande, även om de är medvetna om de samtalsnormer som skolan har och som de måste följa.

<p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare använder samtalet som arbetsmetod i klassrummet. Vidare söker uppsatsen svar på vilka goda respektive dåliga förutsättningar som dikterar villkoren för samtalsmiljön i klassrummet. Uppsatsen syftar också till att ta reda på hur eleverna upplever samtalsmiljön i klassrummet. Arbetet bygger på en litteraturgenomgång, två lärarintervjuer, fyra elevintervjuer och fyra lektionsobservationer. Resultatet visar att de intervjuade lärarna använder samtalet som arbetsmetod på ett professionellt och framgångsrikt sätt i linje med den metodik som litteraturen förespråkar. Det som främst sätter gränser eller vidgar möjligheter för samtalande i klassrummet är läraren själv, genom den kunskapssyn och elevsyn hon har. Eleverna bekräftar att de upplever samtalsmiljön som positiv och tillåtande, även om de är medvetna om de samtalsnormer som skolan har och som de måste följa.</p>

Studiens syfte är att undersöka några lärares motivering att främja språkutveckling hos yngre elever via användandet av kooperativt lärande i svenskundervisningen. Vidare är syftet att få en djupare förståelse för hur kooperativt lärande konkret används i svenskundervisningen. Kooperativt lärande är en arbetsmetod som bygger på social interaktion och samarbete mellan elever för att främja lärande och språkutveckling. Metoden grundar sig på det sociokulturella perspektivet, vilket är anledningen till att vi valde att utgå från denna teori i vår studie. Studien bygger på kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts med fem verksamma lågstadielärare från två olika kommuner. Resultatet visar att lärarna anser att kooperativt lärande är språkutvecklande eftersom arbetsmetoden utgår från social interaktion och tillåter eleverna att dela med sig och ta del av andras språkkunskaper. Dessutom gynnas eleverna genom användningen av kooperativa strukturer, samtal och kommunikation, stöttning och delaktighet. Det framgår också av resultaten att lärarna uppfattar att kooperativt lärande har en positiv påverkan på klassrumsmiljön på grund av ökat samarbete och förbättrad gruppsammanhållning. Samtidigt lyfter lärarna upp utmaningar med kooperativt lärande, som att få till fungerande grupper, bedömning av enskilda elevers prestationer och tidsbrist.