This essay is about the massive Iranian aid to Hezbollah and the Saudi Arabian, likewise, towards the Taliban. The main view is that the two countries aid respective aid to Hezbollah and the Taliban is/were not a gesture of goodwill but rather an economic method of getting influence and controlling the receiver. This view that is based on a theory called; economic statecraft. The economic statecraft theory is used in this paper to investigate why Iran’s influence towards Hezbollah has been successful while the Saudis ambitions with the Taliban have failed. In order to so, four different approaches towards economic statecraft are consumed. These four approaches are economic liberal theory (purely economic), the realist theory (political pressure), conditional approaches (international prestige) and domestic approaches. In both cases, all four approaches are relevant and explain the different development in the two cases. The main conclusion is that the Taliban were more finically independent than Hezbollah. The Taliban also had no loyalty with the Saudi government while Hezbollah has always been strongly linked to Iran. Both groups were indeed based on radical Islam. This radicalism goes with symbioses in the Iran/Hezbollah case while The Taliban could not agree with the Saudi friendship with USA. These are some of the reasons why Iran has managed to control Hezbollah with their economic statecraft and why the Saudis failed. At the end of this paper there is comparing discussion of the two cases.

Diss. Univ. Houston, 2002.

Den 6 mars avslöjade Ekot att Sverige har ett samarbete med Saudiarabien om att bygga en vapenindustri i landet. Efter avslöjandet följde en omfattande rapportering i medierna. I denna uppsats undersöks den rapportering som följde i Ekot, Svenska Dagbladet, Nerikes Allehanda och Norrländska Socialdemokraten veckorna efter avslöjandet. Idag arbetar medier med flera publiceringsplattformar och journalisterna jobbar mot en ständig deadline. När en stor politisk affär avslöjas vill alla medier skriva om händelsen men det finns ont om tid att producera eget material. Då händer det ofta att samma källor, personer som får komma till tals och gestaltningar används i flera medier. Enligt Stefan Wahlberg är detta mönster vad som kännetecknar ett så kallat mediedrev. Han uppmärksammar att vid politiska affärer saknas det journalister som vågar gå en egen väg, ”Kärringar mot strömmen”. Syftet med uppsatsen är att undersöka om rapporteringen kring den så kallade Vapenaffären liknar ett mediedrev. Detta har gjorts genom att undersöka vilka källor, personer som får komma till tals samt vilka gestaltningar som används i rapporteringen. Författarna har även undersökt om rapporteringen följer de två första punkterna i Svenska journalistförbundets ”Spelregler för press radio och tv” som behandlar vikten av en mångsidig journalistik och noggrann hantering av källor. Studiens teoretiska ram bygger på gestaltningsteorin och teorin om Priming samt mekanismerna för vad som kännetecknar ett mediedrev. Studien har genomförts med två olika metoder. Dels en kvantitativ innehållsanalys av allt material som publicerades i de utvalda medierna veckorna efter Ekots avslöjande (7 mars – 25 mars). Samt en kvalitativ analys av 11 utvalda nyhetsartiklar och fyra radiosändningar. Undersökningen visar att rapporteringen kring vapenaffären har varit ensidigt och var ett mediedrev under de undersökta veckorna. Under den valda perioden har det varit rundgång i rapporteringen då medierna hänvisar till varandra som källor och låtit samma personer få komma till tals. Även gestaltningarna har varit de samma eller liknat varandra. Författarnas slutsats är att Spelreglerna ambitioner inte alltid går att genomföra i det hektiska medieklimatet som råder. Och att rapporteringen kring vapenaffären i de utvalda medierna är ett mediedrev.

Bakgrund och problem: I dagens globaliserade värld tätnar konkurrensen och konsumenterna får allt fler alternativ att välja mellan. Avståndet mellan länder har blivit mindre tack vare bland annat utvecklad infrastruktur och effektivare transporter. Studien ämnar undersöka hur nödvändigt det är att ta hänsyn till olika kulturella aspekter när man vill expandera utomlands. Syfte: Att undersöka vilken roll kultur spelar när svenska företag etablerar sig på utländska marknader samt vilka etableringsstrategier de kan använda sig av. Avgränsning: För att göra problematiseringen mer konkret tittar vi på H&M som det svenska företaget, och tar hjälp av Exportrådet i USA, Kina och Saudiarabien. Metod: Kvalitativ metod med intervjuteknik är den metod som används som tillvägagångssätt för att få fram empirin. Resultat och slutsats: För att lyckas med en utlandsetablering krävs förståelse för kultur, samt att man till viss del anpassar organisationen och strategin därefter. Nyckeln är att hitta den gyllene medelvägen, vilket innebär att man hittar en balans i anpassningen mellan sin egen kultur och den kultur man vill etablera sig i.

<p>Avsikten med denna uppsats är att beskriva hur svenska företag arbetar inför en etablering på den saudiarabiska marknaden. Uppsatsen lägger fokus på planeringsstadiet och behandlar därför främst <em>marknadsanalysen</em>, som genomförs i ett tidigt skede i expansionsprocessen. Uppsatsen ämnar även beskriva de marknadsförhållanden som råder i landet samt klarlägga de specifika områden som svenska företag måste undersöka extra noggrant i begynnelsestadiet av en etablering i Saudiarabien. Undersökningen bygger på intervjuer med personer på företagen Midroc Europe (industriell konsultning), Max AB (hamburgerkedja) och organisationen Exportrådet. Samtliga respondenter har bidragit till att ge bättre förståelse för hur svenska företag utför en marknadsanalys inför etablering i Saudiarabien. Uppsatsen studerar marknadsanalysen med utgångspunkt i nationell, kulturell och branschbaserad fakta. Undersökningen visar att en utförlig marknadsanalys är avgörande för om ett företag kommer att lyckas med sin verksamhet i Saudiarabien. Resultaten visar även att den saudiarabiska marknaden öppnar upp för stora affärsmöjligheter om företagen är medvetna om och anpassar sig efter den rådande kulturen. De saudiarabiska myndigheterna efterfrågar internationellt företagande då de strävar efter att landet ska bli mer aktivt inom andra branscher än oljeindustrin. Bland det mest centrala som svenska företag bör ta hänsyn till ingår att välja rätt samarbetspartner, respektera religionen, utforma precisa avtal samt att vara flexibla vid förhandlingar. </p>

<p>Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken.</p><p>Enligt Uppsalamodellen (Johanson & Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.</p>

Avsikten med denna uppsats är att beskriva hur svenska företag arbetar inför en etablering på den saudiarabiska marknaden. Uppsatsen lägger fokus på planeringsstadiet och behandlar därför främst marknadsanalysen, som genomförs i ett tidigt skede i expansionsprocessen. Uppsatsen ämnar även beskriva de marknadsförhållanden som råder i landet samt klarlägga de specifika områden som svenska företag måste undersöka extra noggrant i begynnelsestadiet av en etablering i Saudiarabien. Undersökningen bygger på intervjuer med personer på företagen Midroc Europe (industriell konsultning), Max AB (hamburgerkedja) och organisationen Exportrådet. Samtliga respondenter har bidragit till att ge bättre förståelse för hur svenska företag utför en marknadsanalys inför etablering i Saudiarabien. Uppsatsen studerar marknadsanalysen med utgångspunkt i nationell, kulturell och branschbaserad fakta. Undersökningen visar att en utförlig marknadsanalys är avgörande för om ett företag kommer att lyckas med sin verksamhet i Saudiarabien. Resultaten visar även att den saudiarabiska marknaden öppnar upp för stora affärsmöjligheter om företagen är medvetna om och anpassar sig efter den rådande kulturen. De saudiarabiska myndigheterna efterfrågar internationellt företagande då de strävar efter att landet ska bli mer aktivt inom andra branscher än oljeindustrin. Bland det mest centrala som svenska företag bör ta hänsyn till ingår att välja rätt samarbetspartner, respektera religionen, utforma precisa avtal samt att vara flexibla vid förhandlingar.

Saudiarabien är en marknad med strikta regler för utländska företag. Detta skapar en speciell situation där de utländska företagen oftast måste använda sig av en samarbetspartner för att etablera sig på marknaden. Företagen ändrar därför deras ägarstrukturer genom att till exempel gå från att ha helägda dotterbolag till att franchisa sin verksamhet. Detta gör att förutsättningarna för att bli delaktiga i det saudiska företagsnätverket blir till en ny utmaning. Syftet med denna uppsats är således att undersöka om H&amp;M genom dess lokala samarbetspartner har blivit en del av det saudiarabiska företagsnätverket. Avsikten är även att undersöka hur H&amp;M:s samarbete med sin lokala partner har fungerat i praktiken. Enligt Uppsalamodellen (Johanson &amp; Vahlne, 2009), är det viktigt att företag blir en del av ett nätverk då de etablerar sig på nya marknader. Att bygga relationer och skapa förtroende är en förutsättning för att bli delaktig i det nya nätverket. I den empiriska undersökningen beskrivs det vad som krävs för att ta sig in i det saudiarabiska företagsnätverket genom en samarbetspartner. Till den empiriska delen har två intervjuer gjorts, dels med Exportrådet i Saudiarabien och dels med en anställd på H&amp;M som varit med och startat upp verksamheten i Saudiarabien. Resultatet från den empiriska undersökningen tyder på att det är avgörande att hitta en bra saudisk samarbetspartner för företag som nyetablerar sig genom franchising på den saudiska marknaden. Detta görs främst genom att skapa väletablerade relationer och ett ömsesidigt förtroende med den lokala samarbetspartnern. Resultatet tyder även på att H&amp;M är en del av sin samarbetspartners nätverk, men inte en del av det saudiska företagsnätverket.

Mer än 50 procent av Sveriges totala BNP är idag utlandsexport och svenska företags beslut på internationella marknader blir alltmer betydelsefulla för företagens framgång. En växande marknad för svensk utlandsexport är Mellanöstern där Saudiarabien utgör en stor del av regionen.   Studien ämnar undersöka hur och varför svenska företag träder in på den saudiarabiska marknaden, där uppkomna problem utgör en del i inträdesprocessen. Studien bygger på en kvalitativ undersökning med sex svenska tillverkningsföretag, vilken analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk baserat på internationaliseringsteorier. Det empiriska materialet och teoretiska ramverket analyserades därtill emot en kontext om Saudiarabien.   Undersökningen visar att det är många olika faktorer som påverkar företagens val, vilka grundas i såväl rationella beslutsprocesser som slumpvisa affärsmöjligheter. Saudiarabiens ekonomiska stabilitet samt stora marknad har utgjort en stor dragningskraft för företagen. Landets lagregleringar har påverkat företagens val av inträdesmetod och de kulturella skillnaderna har varit ett framstående problem under företagens arbete i landet.

No description available.