Den 1 juli 2011 grips den svenska frilansjournalisten Martin Schibbye och frilansfotografen Johan Persson efter att olovligt tagit sig in i Ogaden, Etiopien tillsammans med gerillarörelsen Ogadens nationella befrielsefront (ONLF). De blir dömda för terrorbrott och för att olovligt tagit sig in i landet och de dömdes till11 års fängelse. Den 10 september 2012 benådas de och den 11 september är de tillbaka i Sverige och möts på ABF i Stockholm av jubel från journalisterna som samlats. Under den här perioden så har de gått från förövare men främst offer till att bli hjältar för det svenska folket. Den här C-uppsatsen utgår ifrån tesen att Schibbye och Persson blev hjältar på grund av mediernas rapportering av de båda samt att det fanns en process som omvandlade Schibbye och Persson från främst offer till hjältar. Genom en analys av texter från Aftonbladet och Dagens Nyheter kan man se vad det var som gjorde att de båda frilansjournalisterna framställdes som offer respektive hjältar samt när de började omvandlas från offer till hjälte. Studien visar på att det sker en förändring desto längre in i rapporteringen man kommer och desto mer man får fram fakta och man ”lär känna” Schibbye och Persson och förstår deras gärning. Anhöriga har också en stor inverkan i att de till slut blir hjältar då de skapar en emotionaliserande bild av Schibbye och Persson. Studien använder sig främst av två olika teorier inom medie- och kommunikationsvetenskap nämligen medielogik och framing. Genom att applicera de här två teorierna på rapporteringen om Schibbye och Persson kan vi förstå varför det blev som det blev. Studien är också en kvantitativ innehållsanalys, vilket innebär att ett större antal artiklar från fyra olika perioder (gripandet, rättegången, frigivningen och efter frigivningen) har kodats efter olika kategorier såsom vem som kommer till tals, hur man laddar texterna, vilken fas de båda frilansjournalisterna återfinns i samt vilket medielogiskt grepp som används. Dessa kategorier kodas då de spelar roll för hur rapporteringen av Schibbye och Persson tolkades.

The purpose of this essay is to analyze the media coverage of the case with Martin Schibbye and Johan Persson in the four biggest newspapers in Sweden in order to see how social constructions is created through the use of language. It is also of interest to see how nationality is represented in the material.  The theory is based on Edward Said’s theory of post colonialism and the prejudices that has developed from the western way of viewing ”The orient”. It is also based on Richard Dyers theory on whiteness and binary oppositions, which shows how ”whiteness” is viewed as the norm and is also never questioned. The method is critical linguistics and based on Norman Fairclough and Michael Halliday. The results from the method in critical linguistics shows how power is used in the media coverage of Martin Schibbye and Johan Persson. It shows how Schibbye and Persson are presented as human beings and as individuals and the other parts as foreign and unknown parts in the conflict.

Det som studeras i denna undersökning är hur morgontidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet beskrev utrikesminister Carl Bildt kopplat till de fängslade journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Syftet med undersökningen är att identifiera morgontidningarnas diskurs om Carl Bildt i de olika faserna av rapporteringen kring de fängslade svenskarna journalisterna Martin Schibbye och Johan Persson. Detta kommer att undersökas via en kritisk diskursanalys där vi kronologiskt går igenom morgontidningarnas rapportering av Bildt kopplat till Schibbye och Persson från att de fängslades till tiden efter då de var fria. Som delsyfte vill vi granska och diskutera de resultat vi kommer fram till i diskursanalysen. Detta görs för att kunna presentera och kartlägga hur de eventuellt olika diskurserna skiljer sig. Utifrån syftet och delsyftet kommer vi undersöka följande frågeställningar: Hur såg den dominerande bilden och rapporteringen om Bildt ut före respektive efter journalisternas frigivning? Samt: Skiljde sig morgontidningarnas rapportering om Bildt före respektive journalisternas frigivning, i så fall hur?Det vi kom fram till i undersökningen var att diskursen om Bildt vände i samma stund som förutsättningarna för Schibbye och Persson vände då de frigavs. Diskursen gick från negativ till positiv när fakta om Bildt och hans insats kunde utvärderas i retrospekt. Vår huvudsakliga slutsats är att Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet i detta fall fokuserade mer på det sensationella och skandalösa nyheterna om Bildt, snarare än att vara en neutral och objektiv informationskälla. / This study is covering the reports on the Swedish minister of foreign affairs Carl Bildt in the Swedish morning newspaper Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet regarding the imprisoned journalists Martin Schibbye and Johan Persson. The purpose with this thesis is to identify the discourse in these two morning newspapers about Carl Bildt in the different phases of the reports regarding the journalists Martin Schibbye and Johan Persson. This will be studied throughout a critical discourse analysis. We will cover the reports in chronological order from the date the journalists were caught to when they were free. An extension of the purpose in this study is to inspect and discuss our results. This will be done in order to see and clarify how the discourse found in the results is different from each other. This purpose is leading us to the questions: What was the dominant picture in the reporting about Carl Bildt in the different phases of the case with the imprisoned journalists? And: Did the reporting on Bildt differ from the phase before the journalists release to the phase after the release, in that case how?The main result of this study is that the discourse regarding Bildt changed the same time the conditions of Schibbye and Persson changed. The discourse went from negative to positive when facts about Bildt and his mission came to light. Our main conclusion is that these two morning newspapers in this case was focusing on the sensational and scandalous news about Bildt rather than being a neutral and objective source of information.

Through an older study auspices, awakened an interest to study how the statesmen manage the world order. The answer has its starting point in diplomacy. This paper will focus on the most criticized and controversial branch of diplomacy: the quiet diplomacy. The quiet diplomacy is a deemed confidential and flexible method that is adopted for particularly sensitive conflict resolutions, which takes place at an intergovernmental level. The main purpose of this paper is to examine the diplomatic process in three journalistic cases. Although, these cases are different in one significant standing, one resemblance may be noticed. All cases encompass a quiet diplomacy. Have the quiet diplomacy developed opportunities or obstacles in the various mediation activities? Theories in the form of analysis dimensions serve as the framework in this paper and are tasked to derive the concept through the respective cases.

The idea to this bachelor thesis was born after carefully following the coverage of Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media during their imprisonment in Ethiopia from June 2011 to September 2012.   Based on our interest we designed two questions to answer throughout the thesis. These are: (1) How are Johan Persson and Martin Schibbye portrayed as journalists in the discussion about them that has taken place in Swedish media? (2) How is the journalistic profession described in the discussion about Johan Persson and Martin Schibbye in Swedish media?   To answer these questions we decided to analyse texts that can be defined as the genre of opinion journalism, which all came from Swedish printed media. We have chosen 16 texts to analyse which show the variety of ways to write about Persson and Schibbye in the chosen genre during the chosen period of time. Opinion journalism is what newspapers use to attract readers, as they want to supplement the news coverage with comments and analysis from “experts”.   Persson and Schibbye were imprisoned in Ethiopia in June of 2011, and weren’t released until 15 months later, in September of 2012.   To analyse our material we have amongst others used theories regarding social constructionism, representation, discourse, the journalistic identity and the journalistic ideals that exist in Swedish society. The method chosen to carry through our analysis is a critical discourse analysis, according to Norman Faircloughs theory and his three dimensional model concerning text, the discourse practice and the social practice.   The results that came from our analysis is that Persson and Schibbye is portrayed in three ways; as journalistic heroes, victims and/or crooks. In those examples that portray Persson and Schibbye as heroes, it is not only them that are praised, but also journalism as a profession and the journalistic assignment. This is also true regarding the texts that portay Schibbye as a crook, since it is Schibbyes earlier engagement in communistic politics that is criticised, not the journalistic profession itself. Persson and Schibbye are also portrayed as victims of the Ethiopian government and abuse of power.

Syftet med denna studie är att jämföra hur Dagens Nyheter respektive Aftonbladet rapporterade om de fängslade svenska journalisterna i Etiopien. Martin Schibbye och Johan Persson greps den 1 juli 2011 i Ogadenregionen i östra Etiopien efter att illegalt ha tagit sig in i landet med hjälp av den terrorstämplade gerillan ONLF. Händelsen fick stor uppmärksamhet i svenska medier.  Vi ville med vår undersökning studera om morgontidningar, i vårt fall Dagens Nyheter, tar efter kvällstidningarnas sätt att rapportera om stora händelser. Vi valde ut åtta artikelsidor eller uppslag ur de båda tidningar att analysera och formulerade följande frågeställningar: Hur presenterades nyheterna kring Johan Persson och Martin Schibbyes tillfångatagande, rättegång, dom och frigivning i Dagens Nyheter respektive Aftonbladet, i de artikelsidor och uppslag som vi valde ut? Vad finns det för likheter och skillnader i de artikelsidor och uppslag vi valt ut från Dagens Nyheter respektive Aftonbladet gällande tabloidisering? Utifrån dessa frågeställningar konstruerade vi en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag där vi ställde vi frågor till texterna som vi hade formulerat utifrån begreppet tabloidisering, för att undersöka om texterna var tabloidiserade. Resultatet visade att det fanns klara tendenser till tabloidsering i de sidor och uppslag vi analyserade i Dagens Nyheter. Detta resultat förklarade vi främst med tidningsbranschens ekonomiska situation. Vi fann även att det fanns stora likheter, både text- och bildmässigt i de undersökta tidningarna. Detta resultat förklarade vi huvudsakligen med medielogiken.