No description available.

<p>Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, <i>Naturvetenskap</i> och <i>Teknik för Alla</i>, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan. För att lyckas med det måste lärare se utveckling och kunskapstörst som en livs-lång procedur. För att uppnå syftet med arbetet har intervjuer genomförts med lä-rare i ett arbetslag som sedan våren -02 deltagit i NTA-projektet. Bearbetning och analys har gjorts kvalitativt. Resultatet visar att lärare som deltar i projektet har hittat ett nytt sätt att arbeta i den naturvetenskapliga undervisningen. De har fått mer ämneskunskaper, de ser hur eleverna lär och de reflekterar på ett annat sätt över sin egen un-dervisning. De har också blivit starkare i sin roll som lärare och vågar mer, samt slipper leta efter materiel.</p>

<p>Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. </p><p><i>Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet </i></p><p><i>Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen </i></p><p><i>Grupparbete i NO för att läraren ”måste” </i></p><p><i>Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter </i></p><p>Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig. Dessa skillnader faller ut i våra kategorier. </p> / <p>This qualitative study investigates teacher´s experiences with and opinions of using collaboration in science education. A selected group of science teachers tutoring in compulsory school were interviewed in an open form using a set of pre-defined questions. The study resulted in four categories of teacher responses using a phenomenographical method of category sorting </p><p><i>Collaboration in Science to make it more approachable and understandable </i></p><p><i>Collaboration in Science to enrich the learning process </i></p><p><i>Collaboration in Science because the teacher “has to” </i></p><p><i>Collaboration in Science due to economical limitations </i></p><p>Our study shows that the respondents have different receptions about the term collaboration resulting in differences in the implementation of collaboration exercises. Our categories shed light on these differences.</p>

Detta är ett arbete som visar utvecklingen hos lärare i ett arbetslag som under två terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, är ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till läraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet är att undersöka vilka förändringar som sker inom ett arbetslag när ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lärare måste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en målstyrd läroplan. För att lyckas med det måste lärare se utveckling och kunskapstörst som en livs-lång procedur. För att uppnå syftet med arbetet har intervjuer genomförts med lä-rare i ett arbetslag som sedan våren -02 deltagit i NTA-projektet. Bearbetning och analys har gjorts kvalitativt. Resultatet visar att lärare som deltar i projektet har hittat ett nytt sätt att arbeta i den naturvetenskapliga undervisningen. De har fått mer ämneskunskaper, de ser hur eleverna lär och de reflekterar på ett annat sätt över sin egen un-dervisning. De har också blivit starkare i sin roll som lärare och vågar mer, samt slipper leta efter materiel.

Denna kvalitativa studie undersöker lärares erfarenheter av och uppfattningar om grupparbete i skolans naturvetenskapliga ämnen. Lärare, undervisande i NO och verksamma i skolår 1-9, har intervjuats med förutbestämda frågor i öppen form. Genom en fenomenografisk metod har studien resulterat i fyra kategorier av uppfattningar hos lärarna. Grupparbete i NO för att avdramatisera ämnet Grupparbete i NO för att berika lärandeprocessen Grupparbete i NO för att läraren ”måste” Grupparbete i NO ur ekonomiska aspekter Vår studie visar att informanterna har olika uppfattningar om begreppet grupparbete och därigenom skiljer sig också formen för hur grupparbetet kan te sig. Dessa skillnader faller ut i våra kategorier. / This qualitative study investigates teacher´s experiences with and opinions of using collaboration in science education. A selected group of science teachers tutoring in compulsory school were interviewed in an open form using a set of pre-defined questions. The study resulted in four categories of teacher responses using a phenomenographical method of category sorting Collaboration in Science to make it more approachable and understandable Collaboration in Science to enrich the learning process Collaboration in Science because the teacher “has to” Collaboration in Science due to economical limitations Our study shows that the respondents have different receptions about the term collaboration resulting in differences in the implementation of collaboration exercises. Our categories shed light on these differences.

La présente étude s’intéresse particulièrement aux différents concepts physiques relatifs à l’électricité et à l’enseignement de ces concepts au collège en Syrie. Ces concepts étant souvent difficiles à comprendre par les élèves, et à enseigner par les enseignants, ils sont introduits formellement dès la classe de 5ème = CM2 au collège en Syrie. L’objectif de cette recherche a été, dans un premier temps, l’étude des différentes modes de présentation des notions de l’électricité dans le savoir de référence. Pour ce faire, nous avons choisi trois ouvrages universitaires de l’électricité. Puis nous sommes partie regarder les choix pris par les institutions pour enseigner ces notions ; nous précisons que nous intéressons aux choix des contenus et également des méthodes dans le programme de l’enseignement pré-universitaire en Syrie. Par la suite nous sommes parties regarder également ces derniers choix dans les manuels scolaires des classes de 5ème, 6ème, 8ème, 9ème en Syrie qui sont équivalentes à CM2, 6ème, 4ème et 3ème en France. Dans un deuxième temps, l’objectif de cette recherche fut de savoir une idée sur le point de vu des enseignants comme acteurs principaux de cette rénovation. Pour cela, un échantillon de 30 enseignants de physique chimie au niveau collège en Syrie, ont répondu à un questionnaire écrit portant sur l’enseignement des différentes notions de l’électricité. Le but est d’étudier les conceptions et les représentations sur l’électricité chez leurs élèves et les difficultés rencontrée en enseignant tel notions, en particulier à l’égard des différents concepts didactiques recommandés pour enseigner ces notions au collège. Enfin, notre étude permet de constater que malgré le grand appui dans le programme et les manuels scolaire sur l’importance d’aborder les notions électricité avec une méthode expérimentale, le recours expérimentale et analogique dans l’enseignement de collège en Syrie reste minoré. Afin de connaître les conceptions pédagogiques et épistémologiques des enseignants sur leur manière d’aborder l’enseignement de l’électricité, nous avons construit les données au moyen d’une enquête par questionnaire auprès de 30 enseignants. Les réponses à ce questionnaire ont été analysées suivant deux perspectives, pédagogique et didactique. Pour l’analyse à caractère pédagogique, une grille a été construite autour des modes de représentation privilégiés par les maîtres et autour des rôles respectivement réservés au maître et à l’élève. En parallèle, nous avons vérifié leur niveau maîtrise des différents concepts en didactique des sciences. Pour introduire les concepts de l’électricité, les enseignants affirment qu’ils laissent une large place aux activités expérimentales quand les circonstances sont pertinentes. L’analyse effectuée sur les manuels scolaires a été faite à l’aide d’une grille d’analyse, les résultats d’analyse de ces manuels montrent que les propositions de mise en œuvre d’une démarche expérimentale avec un recours modélisé restent minorées dans ces derniers. De plus, il ressort de l’étude du questionnaire destiné aux enseignants que ce processus expérimentale en lien avec une démarche d’investigation en électricité a du mal à vivre dans les pratiques des enseignants. En rajoute que, la volonté de programme de développer la notion de la pensée scientifique en électricité en lien avec l’expérimentation et la modélisation n’ait été que peu prise en compte dans les manuels, et soit difficilement stable dans les pratique des enseignants. Le manque des outils de laboratoire et les classes surchargées pourraient être un argument pour supprimer les activités expérimentales dans la majorité des cours en électricité. / The current studies are interested in different physics concepts which are related to the electricity and teaching these concepts at schools in Syria. Sometimes, these concepts are difficult to understand by the students, moreover, to the teachers to teach. These concepts are formally being taught to fifth class at Syrian schools. In the beginning, the goal of this research was to study the different ways to present the notions of electricity in the knowledge of reference. Therefore, we have chosen three university works of the electricity for this research. Then we have examined the choice which was taken by the institution to teach this notion. We specify that we are interested in the content of choices and also in the methods of their teaching suggested in the program of pre-university education in Syria. Afterwards, we also have viewed the choices which are existed in textbooks of the 5th,6th, 7th, 8th,and 9th class in Syria which are equivalent to the 6th , 4th, 3th, and CM2 class in France. Moreover, the aim of this research is to figure out an idea about the opinions of teachers who are considered the key players in this renovation. For this, a sample of 30 physics teachers at schools in Syria have answered a written questionnaire about the teaching of different concepts of the electricity. The goal is to study the conceptions and the representations on the electricity for their students. Besides, the difficulties encountered such concept especially with regard to various didactic notions recommended to teach these concepts at schools. Finally, our study shows that despite the big support in the programs and the textbooks on the importance of addressing the concepts of electricity with an experimental method, the use of experimental and analogue in the teaching at schools remain minus in Syria. Thus, in order to know pedagogical and epistemological concepts of teachers in their approaches while teaching electricity, we have constructed the data by a questionnaire of 30 teachers. The answers to this questionnaire were analyzed by two perspectives, the pedagogic and didactics perspectives. As for the pedagogical feature analysis, a grid was built around privileged methods of representation by the masters and around the roles reserved for the teachers and the students. In parallel, we have checked their mastering level of the concepts in science education. So the teachers have said that to introduce the concepts of electricity they had specialized ample room for experimental activities when the circumstances are appropriate. The analysis carried on the textbooks was made by using analytical framework, the results of analysis of these manuals show that the implementation of proposals for an experimental approach with a modeled recourse remained under valuable in the latter. Moreover, the study of this questionnaire tells us that for teachers this experimental process in connection with an electricity investigative approach is hard to be applied in teacher practice. The program will develop the concept of scientific thought in electrical connection with experimentation and modeling have been a little consideration in textbooks and are hardly stable in teachers 'practice. There is no room for discussion that the lack of laboratory tools and the overcrowded classrooms could be an argument to weaken experimental activities in the majority of current electricity.