Det har funnits problem med systemutvecklingsprojekt som använder agila utvecklingsmetoder, vilka har misslyckats genom att exempelvis bli försenade och senare komma att kräva dyrt underhållsarbete. Scrum är en agil systemutvecklingsmetod som är den mest använda på marknaden. För att organisationer ska lösa problem med det mänskliga arbetet i grupp, hur de ska arbeta och vilka regler de ska ha, behöver de anpassa sig och förstå hur de ska tillämpa Scrum-ramverket, för att bli mer smidiga och stabila som de strävar efter med Scrum-metoden. Det finns oerhört många utmaningar med Scrum-metoden och därför behöver framgångsfaktorer identifieras för Scrum-användandet. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera framgångsfaktorer för användning av Scrum inom Scrum-team i ett konsultföretag. I kandidatuppsatsen tillämpades fallstudiemetoden, eftersom relationer undersöks i uppsatsstudien och metoden är lämplig för det. Fallföretaget är konsultföretaget ÅF som arbetar med Scrum för systemutveckling. Uppsatsstudien genomfördes med stöd av ett sonderande samtal, semi-strukturerade intervjuer och en ostrukturerad observation med Scrum-projektmedlemmar på ÅF. Slutsatserna av uppsatsstudien är att det finns flera viktiga framgångsfaktorer för ett lyckat användande av Scrum. De viktigaste visade sig vara Engagemanget, som måste vara högt hos både individerna i Scrum-teamet, ledningen och kund för att Scrum-arbetet ska bli bra. Samarbetet måste fungera inom Scrum-teamet och med kunden. Även Kommunikationen behöver fungera bra, genom ansikte mot ansikte och olika kommunikationskanaler. Ytterligare en framgångsfaktor som identifierades är Förändringsbenägenhet, att individerna i Scrum-team ska vara öppna för förändring och kunna anpassa sitt arbete efter situationen, samt vara en lagspelare.

Currently many organizations are transitioning from the traditional approach to the agile approach regarding systems development methods. It is evident that research has mainly focused on smaller organizations transitioning, whilst less focus has been given t0 larger organizations. We find this interesting and the purpose of this study is to gain a deeper and broader knowledge concerning the following research question: How is system development work affected by a change from traditional system development methods to Scrum in large global organizations. We also investigate how Scrum can be adapted to complex projects with an internal client. The study is based on a case study, which takes a qualitative approach with semi-structured interviews for information gathering and was conducted on a major Swedish telecom company. The company initiated the transition process approximately two years ago, with the transition still ongoing. The study indicates that the main reason for adopting the agile way of working was to optimize the development process by enhancing the effectiveness. Furthermore additional effects that were gained due to the change, for example a higher grade of team spirit and a more transparent development process. Furthermore we identified where the organization had made changes on the method, Scrum, this due to different reasons such as company size and the complex nature of the projects. Finally, the study showed that even though an organization choose to embrace agile methods, the practical context in which it is introduced can lead to it being adapted to the point where it deviates from its most central theoretical underpinnings.

Companies show interest in agile methods, but this can be challenging since these methods to a certain degree stand against traditional project methods. If the use of agile methods increase it is of importance to clarify what mechanisms that are significant to a successful result. The aim of this study is to clarify the role of the scrum master regarding conflict management in agile groups. The goal of the study is to better prepare the ScrumMaster to be ready to help the group in a conflict situation. In this examination a qualitative method has been used where five scrum masters, active in agile projects, have been interviewed about their role in conflict management. Types of conflicts and situations where conflicts would appear where identified and categorised, and later compared to relevant theory. The results reveal that managing conflicts is an important part of the scrum masters role. This is shown by the respondents’ expressed experience in the conflict situations. In relevant literature, the role of the ScrumMaster is described in general and conflict management is vaguely outlined. The respondents also described that the ScrumMaster is attentive at signs of conflicts in the group and acts both to prevent and resolve conflicts. It is stated in literature that the scrum master has to be attentive, but it is only vaguely described that the ScrumMaster also prevent and resolve conflicts. The respondents described that certain conflicts was hard to solve. This applied to conflicts containing problems with attitude in particular. These kinds of conflicts appear to be out of reach for the ScrumMaster. It is described in literature that persons leaving the group may cause problems, but the description of the process building up to the break is often lacking.

Det här är ett examensarbete gjort på uppdrag av Gastrogate AB. Målet med examensarbetet är att utvärdera projektmetodiken Scrum i en grupp med endast en utvecklare. För att undersöka detta applicerades metoden genom att utveckla ett mobilt säljstöd i from av en mobilapplikation. Under projektet förarbete beslutades det att applikationen skulle byggas för iPad i Objective-C. Projektmetodiken anpassades för en projektgrupp med endast en utvecklare. Tillexempel hölls inga dagliga möten och rollen Scrum master tilldelades utvecklaren. Arbetet delades upp i tre sprintar. I början av varje sprint hölls ett möte där implementerad funktionalitet visades upp och reflekterades över. Under mötet planerades även den efterföljande sprinten. Resultatet av studien visar att det är möjligt att genomföra projekt med metodiken Scrum även om projektgruppen är väldigt liten. Flera av Scrums fördelar kan ändock tillgodoräknas. En grupp bestående av endast en utvecklare är dock i minsta laget och fördelarna med Scrum blir sannolikt fler om gruppen består av åtminstone två utvecklare.

This diploma thesis is focused on current situation analysis of the company with particular designed change of project management. This change is aimed to set up a Scrum agile method. Basics of Scrum agile method are explained in the first chapter of this diploma thesis. Based on the knowledge gained from analitical chapter of this thesis there are designed specific changes according Scrum principles in the last chapter.

The thesis deals with optimization of project management in a custom web development company. The theoretical part is devoted to the description of traditional and agile approaches of project management. The analytical part describes the current state of project management. The main part of the thesis consists of optimization of project management by agile SCRUM method, case study implementation and evaluation of benefits and costs of introduced change.

Idag använder de flesta mjukvaruföretag agil utveckling och en av de vanligaste agila metoderna är Scrum. Under de senaste åren har det blivit vanligt att använda Scrum i större projekt trots dess anpassning för mindre projekt. Följaktligen har olika ramverk utvecklats för att skala Scrum till mer än ett team och för att stödja metoden i större projekt. Det finns flera kommunikativa utmaningar i denna transformationen som har resulterat i en förändring i det smidiga arbetet som påverkar teamets sätt att kommunicera och samverka. Detta ställer nya krav på samarbete och samordningen mellan de olika team som arbetar med samma projekt. I denna studie har målet varit att med hjälp av en kvalitativ ansats undersöka hur kommunikationen påverkas av det faktum att något som ursprungligen var anpassat för mindre projekt, nu ska användas för stora projekt där många parter är involverade och beroende av varandras arbete. Slutsatserna har dragit utifrån kombinationen av en teoretisk referensram och sex intervjuer med Scrum masters och teammedlemmar. Studien visar på att en stor kommunikativ utmaning är att ha en fortlöpande kommunikation mellan teamen och att uppnå en samverkan trots den distanseringen som följer vid skalning. Strategier för hur skalningen av Scrum ska ske på bästa sätt skiljer sig åt, men det finns en enighet om att strukturer, ett gemensamt “språk” och vision krävs för att samarbetet mellan teamen skall fungera effektivt och för att den interna kommunikationen ska bli lyckad. / Today, most software companies use agile development and one of the most common agile methods is Scrum. In recent years, it has become common to use Scrum in larger projects despite its adaptation for smaller projects. Consequently, different frameworks have been developed for scaling Scrum to more than one team and to support the method in larger projects. There are several communicative challenges to this transformation and the transformation has resulted in a change in the agile work that affects the team's way of communicating and interacting. Which puts new demands on collaboration and coordination between the different teams working on the same project. The aim in this study has been to investigate how communication is affected by the fact that something that was originally adapted for smaller projects should now be used for large projects where many different parties are involved and dependent on each other´s work using a qualitative approach. The conclusions have been based on the combination of a theoretical framework and six interviews with Scrum Masters and team members. The study shows that a major communicative challenge is to have continuous communication between the teams and to achieve a collaboration despite the distancing that comes with scaling. Strategies for how to scale Scrum separates, but there is a consensus that structures, a common “language” and vision are required for an effective collaboration between the teams and for internal communication to be successful.

Scrum fokuserar på effektiv ledning av mjukvaruprojekt genom att främja bättre kommunikationskanaler mellan utvecklingsteamet och intressenterna. De korta sprintarna som metoden förespråkar gör det enkelt att få snabb feedback från projektägarna och samtidigt är det lätt för utvecklingsteamet att hantera förändringar (Dada & Sanusi 2021). I dagens snabba och konkurrensutsatta värld är snabbhet och flexibilitet avgörande (Wang 2020). Den ursprungliga designen av Scrum är anpassad efter små, samlokaliserade grupper av utvecklare med olika kompetenser som arbetar med mjukvara för en klient som är aktivt involverade i utvecklingsprocessen. Bara för att metoden är anpassad för mindre företag innebär det inte att utmaningar helt elimineras. (Hron & Obwegeser 2022). Ramverket låter enkelt och bra men passar de alla organisationer? Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka utmaningar som finns vid införandet av Scrum i småföretag. Studiens syfte är att titta på vilka delar i införandet som är problematiska. För att uppnå syftet ämnar studien besvara följande frågeställning: ”Vilka utmaningar finns vid införandet av Scrum i småföretag?”. Genom en kvalitativ fallstudie på ett samarbetsföretag har semistrukturerade intervjuer genomförts men en målsättning att beskriva ämnet i djup och detalj. Genom metodens genomförande genererades ett resultat som förhoppningsvis kan hjälpa småföretag att tidigare kunna identifiera utmaningar när de väljer att arbeta enligt Scrum. Resultatet av studien visade att det fanns totalt åtta utmaningar fördelade över tre problemområden. De åtta utmaningarna är: 1) Daily Scrum blir som en avrapportering, 2) Svårt att estimera tid på sprintplaneringen, 3) Sprintplaneringen är ineffektiv, 4) Teamet är inte tvärfunktionellt, 5) Testningen är en flaskhals, 6) Testningen – resursbrist 7) Negativ inställning till Scrum och 8) Förväntningar och olika synsätt.

Incomplete and incorrect requirements might lead to sub-optimal software products, which might not satisfy customers’ needs and expectations. Software verification and validation is one way to ensure that the software products meets the customers’ expectations while delivering the correct functionality. In this direction, the establishment and the maintenance of traceability links between requirements and test cases have been appointed as promising technique towards a more efficient software verification and validation. Through the last decades, several methodologies supporting traceability have been proposed, where most of them realize traceability by implicitly exploiting existing documents and relations. Nevertheless, parts of the industry is reluctant to implement traceability within software development processes due to the intrinsic overhead it brings. This is especially true for all those light-weight, code-centric software development processes, such as scrum, which focus on the coding activities, trying to minimizing the administrative overhead. In fact, the lack of documentation finishes to hamper the establishment of those trace links which are the means by which traceability is realized. In this thesis, we propose a methodology which integrates traceability within a scrum development process minimizing the development effort and administrative overhead. More precisely we i) investigate the state-of-the-art of traceability in a scrum development process, ii) propose a methodology for supporting traceability in scrum and iii) evaluate such a methodology upon an industrial case study provided by Westermo.

Aims: This study investigates the effects of physical fatigue, mental fatigue and their combinations on the ability of rugby players to produce force during rugby scrummaging. Method: 10 male subjects (Mean age = 27.4 ± 3.92, Weight =102.9kg ± 10.96) were recruited from local rugby union football clubs in the Stockholm area. Scrummaging force measurements were collected following and before treatments (control), after a 30-min mental task and after a physical fatigue protocol. The mean peak force was calculated by averaging the force data 1 second around the highest peak of force during a 5 second sustained push. Results: Mean force decreased significantly after the physical fatigue (PF) protocol compared to the control (CON) (PF = 1740 ± 342 N vs. CON = 2007.5 ± 359 N. P= 0.0009) and combinations of physical and mental fatigue (PMF) or mental and physical fatigue (MPF) were also found to significantly decrease compared to the control (PMF = 1750 ± 348N vs. CON = 2007.5 ± 359N. P=0.0014 and MPF = 1818 ± 335N vs. CON = 2007.5 ± 359N. P=0.026). Mental fatigue did not significantly decrease mean peak force during the sustained push of a rugby scrum (MF = 1912 ± 321N vs. CON = 2007.5 ± 359N. P=0.52). Conclusion: Physical fatigue reduces the ability of rugby players to produce force during rugby scrummaging, however mental fatigue does not. Furthermore, mental fatigue does not exacerbate the effects of physical fatigue on scrummaging performance.