Denna studie har undersökt skolformen “second chance” school. Studien utgick från en specifik verksamhet i Norrland som kallas “Unga till arbete eller studier”, eller UTAS. Syftet med undersökningen var att ta reda på vad som krävs av en studie- och yrkesvägledare som väljer att jobba inom en sådan verksamhet. Studien undersökte även hur denna typ av verksamhet påverkar deltagarnas självförmåga, och vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas i denna typ av verksamhet. Arbetet baseras på tidigare forskning om social cognitive career theory, tidigare forskningsrapporter gjorda om second chance school verksamheter och gruppvägledningsmetoden WATCH som står för ”What Alternatives? Thinking Coping Hoping”. En kvalitativ metod användes, och semi-strukturerade intervjuer gjordes med fyra anställda på verksamheten UTAS: två studie och yrkesvägledare, en specialpedagog och verksamhetens samordnare. Resultatet av studien beskriver vilka kunskaper som krävs av en studie- och yrkesvägledare som vill arbeta inom denna typ av verksamhet, bland annat en mer finkänslig förmåga att anpassa sig till sin klient. Resultaten visade även att second chance school verksamhet har en positiv inverkan på deltagarnas självförmåga, och ger deltagarna det stöd och den stabilitet de kan behöva. Slutligen visade även resultaten tydliga tecken på att orsaken till att denna typ av utbildning behövs, är samhälleliga problem som ligger utanför skolväsendet.

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att, ur ett socialpsykologiskt perspektiv, skapa en djupareförståelse för hur unga vuxnas väg till studier på Fryshusets folkhögskola ser ut. Därtill ämnarstudien få en förståelse för de unga vuxnas upplevelser av sina studier på Fryshusetsfolkhögskola samt den betydelse dessa studier har för dem i deras liv och framtid.​ Utifråndetta syfte formulerades dessa frågeställningar: 1) Hur såg de unga vuxnas väg till Fryshusetsfolkhögskola ut? 2) Hur upplevde de sin studietid på Fryshusets folkhögskola? 3) Vilkenbetydelse tillskriver de sin tid på folkhögskolan efter sina avslutade studier? Studiens empirisamlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem tidigare deltagare på Fryshusetsfolkhögskola som idag studerar på högskola eller universitet. Uppsatsen har ettsocialpsykologiskt perspektiv med ett teoretisk ramverk som utgår från ett symboliskinteraktionistiskt perspektiv. Ramverket består av dessa teorier: Berger och Luckmanns teoriom att individen tillsammans med samhället skapas som en social konstruktion. Främstkommer deras begrepp primär och sekundär socialisation användas, men även begreppensignifikanta andra och resocialisation. I det teoretiska ramverket ingår även Cooleys teorierom spegeljaget och primärgruppen och Goffmans teori om identitetstypologi. Resultatenvisade att Fryshusets folkhögskola har haft en betydande roll för de unga vuxna. De ungavuxna hade gått igenom en förändringsprocess under deras tid på Fryshusets folkhögskola. Deunga vuxna upplevde att relationerna på skolan hade haft en stor betydelse för dem, främsthade lärarnas uppmuntran haft en stor påverkan för deras självförtroende. Slutligen visadeäven en positiv förändring hos de unga vuxnas självkänsla och identitet. Innan deras studierpå folkhögskolan hade samtliga av informanterna oavslutade gymnasiebetyg och enupplevelse av att sakna mål. Idag studerar de vuxna på högskola eller universitet och de ungavuxna har en positiv syn på framtiden och en känsla av tillhörighet i samhället.

Στην παρούσα μελέτη περίπτωσης ερευνήσαμε τους τρόπους με τους οποίους οι εκπαιδευόμενοι του παραρτήματος του Σχολείου Δεύτερης Ευκαιρίας Πάτρας (2012 – 2013), το οποίο λειτουργεί στο Κατάστημα Κράτησης Πάτρας, συμμετέχουν στη διαμόρφωση της γνώσης, που έχουν τη δυνατότητα να συγκροτήσουν, αλλά και τους παράγοντες που οριοθετούν αυτή τη διαδικασία, και κατ' επέκταση το περιεχόμενο αυτής της γνώσης. Επιπλέον, κρίναμε σκόπιμη και τη διερεύνηση της επίδρασης της λειτουργίας του παραρτήματος του Σχολείου Δεύτερης Ευκαιρίας Πάτρας (2012 – 2013) στο πειθαρχικό έργο του Καταστήματος Κράτησης Πάτρας. Για την επίτευξη του ερευνητικού μας σκοπού, πραγματοποιήσαμε 15 ημιδομημένες συνεντεύξεις με τους εκπαιδευόμενους, που φοιτούσαν στο συγκεκριμένο ΣΔΕ την περίοδο διεξαγωγής της έρευνας, την προϊσταμένη του ΣΔΕ και την υπεύθυνη του Καταστήματος Κράτησης για την εκπαίδευση των κρατουμένων. Στο περιεχόμενο των συνεντεύξεων πραγματοποιήθηκε ποιοτική ανάλυση περιεχομένου. Η ανάλυση έδειξε ότι οι εκπαιδευόμενοι του ΣΔΕ συμμετέχουν στη διαμόρφωση της γνώσης, που έχουν τη δυνατότητα να συγκροτήσουν, μέσα από μία σειρά τρόπων. Ωστόσο, η διαδικασία αυτή φάνηκε να οριοθετείται από ορισμένους περιορισμούς και απαγορεύσεις που επιβάλλονται στους εκπαιδευόμενους, κυρίως από το πλαίσιο της φυλακής. Τέλος, κατά τη λειτουργία του ΣΔΕ, διαπιστώθηκε η εφαρμογή ενός αριθμού πειθαρχικών τεχνικών, οι οποίες επιδρούν θετικά στο πειθαρχικό έργο της φυλακής. / In this present case study we researched the ways in which the students of the department of the Second Chance School of Patras (2012-2013), which operates in the Prison of Patras, participate in the formation of knowledge and have the capability of composing, also the factors which limit this process as well as the content of knowledge. Furthermore, we decided that it was also necessary to research the effects of the operation of the department of the Second Chance School of Patras (2012-2013) on the disciplinary work of the Prison of Patras. To achieve the goal of our research we took 15 semi-structured interviews from the students who attended the Second Chance School at the time the research was conducted, the Head Director of the Second Chance School and the Head Manager of Education of the Prison of Patras. We analyzed the content of the research in detail. The analysis conveyed that the students of Second Chance School took part in the formation of knowledge which they have the capability of obtaining in a variety of ways. However, the procedure seemed to be limited by certain limits and prohibitions which are imposed on the students basically from the framework of the prison. Finally, during the operation of Second Chance School a number of disciplinary techniques were established which had a positive effect on the disciplinary work of the prison.