The objective of the thesis was twofold. Firstly, to map the situation in one-year post- secondary courses of English organised by private language schools in the Czech Republic and to recommend teaching methods and materials suitable for the given age group and the aims of the courses. Secondly, to outline the legislation regulating this form of study and in view of the recent legislative changes to compile a set of arguments for preserving the student status for the course participants. The first part of the thesis summarizes the lingvodidactic principles of teaching English as a foreign language with respect to the specific characteristics of learners between 19 and 22 years of age. It also presents a brief overview of the historical development of teaching methods as a background to the methodology applicable to post-secondary courses and provides a basis for textbook evaluation and selection. In the empirical part of the thesis the organization of post-secondary courses at three private language schools was contrasted and two sets of questionnaires completed by their students were analysed. Based on the conclusions drawn in the theoretical background as well as on the output of the questionnaires the contemporary approach of principled eclecticism was recommended as the most suitable...

Jag vill med den här essän synliggöra problematiken som kan uppstå med barn som har annat modersmål än svenska, i den svenska förskolan. Hur kan vi inom förskolan på bästa möjliga sätt ta emot dessa barn, hjälpa dem med andraspråksinlärningen samt samspela med andra barn? Jag undersöker hur och vad vi pedagoger kan använda oss av för verktyg, och vad som är viktigt att tänka på, när vi använder oss av dem. Språket har en stor betydelse för att bli inkluderad i barngruppen på förskolan, för att få nya kompisar och delta i leken. Leken är en central och stor roll i barns vardag på förskolan, då det under dagarna leks mycket där. Den gynnar många olika delar i barnets utveckling, men jag har fokuserat på vad den kan göra för språkutvecklingen. Dilemmat jag utgår ifrån när jag har forskat kring detta handlar om en pojke som kom till min förskola utan några som helst förkunskaper i svenska. Varken han eller hans familj kunde ett enda ord på svenska. Jag upplevde att vi pedagoger inte lyckades möta och hjälpa honom på ett bra sätt, för att ge honom de utvecklingsmöjligheterna, som vi är ålagda att ge.   I min undersökning har jag använt mig av litteratur som berör dessa delar och utgått från några delfrågor: vilken är språkets betydelse för att barn ska kunna samspela? Vad har det för betydelse för att bli inkluderad? Vilken är lekens betydelse för inkludering i barngruppen? Hur leken kan gynna barnets språkutveckling?   Jag har då upptäckt att lek och språk har en stark anknytning till varandra. Språket gynnar leken, och för att delta i leken krävs oftast språket. Vi pedagoger har en viktig roll i att hjälpa barnen utan majoritetsspråket in i gruppen och leken. Det är lätt att dessa barn hamnar utanför och inte vågar ta för sig, när de märker att ingen förstår vad de säger.   Jag har utgått från ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att jag ser att ett lärande sker hela tiden, där kulturen och miljön har en stor påverkan. Vi lär oss hela tiden, men frågan är bara vad vi lär oss? / With this essence, I want to highlight the problems that may arise with children whose native language is different from Swedish, in Swedish preschool. How can we receive these children in the best possible way, help them with second language learning and interact with other children? I investigate how and with what ways we educators can use, what's important to consider when we work with these children. The language is of great importance for being included in the children's group at preschool, to make new friends and to participate in play. The child’s play is a central and important role in children's everyday life at preschool, as during the day there is a lot of play there. It benefits many different parts of the child's development, but I have focused on what child’s play can do for language development. In this essay, I have based my research on a specific case about a boy that arrived to my preschool. He had no knowledge about the Swedish language, neither did his family. In this scenario, I experienced that we, preschool teachers, lacked the methods and tools to help and guide him that would increase his potential growth as an individual.   In my examination, I have used literature that process these subject and based it on these questions: what is the importance of language for children to interact? What does it mean to be included? What is the importance of the play for inclusion in the child group? How the child´s play can benefit the child's language development?    I have then discovered that play and language have a strong connection with each other. The language favors the child´s play, and to participate in the play usually the language is required. We educators have an important role in helping the children without the majority language into the group and the play. It is easy that these children end up like outsiders, dare to participate when they notice that nobody understands what they say.   I have based my work from a sociocultural perspective, which means that I observe learning all the time and that culture and environment have a big impact. We learn all the time, but the question remains, what are we learning?

This investigation was designed to determine if teaching vocabulary through integrating English and Social Studies curricula would provide tenth grade students who are poor readers with strategies to improve their reading comprehension. The strategies used were designed to support struggling readers and English language development students to connect denotative and connotative meanings of words found in the novel Animal Farm to their social studies class' content.