Vi har reflekterat över hur enskilda butiker många gånger tycks ha en butikskommunikation som inte riktigt stämmer med exempelvis de kunder som handlar i butiken eller det sortiment som tillhandahålles. Vi trodde att butiker med en tydlig målgrupp har lättare att utarbeta en ändamålsenlig butikskommunikation som kan spegla butikens identitet. Det är denna huvudsakliga fråga vi har valt att undersöka i den här rapporten; vilka konsekvenser en tydlig segmentering får på butikskommunikationen. Vidare har vi även undersökt hur de olika delarna i butikskommunikationen påverkar konsumenterna. Denna rapport innehåller ett teorikapitel där olika begrepp, modeller och teorier finns beskrivna. Detta teorikapitel har bidragit till att ge oss bättre kunskap om området vilket har varit nödvändigt för att denna undersökning ska ha kunnat bedrivas ändamålsenligt. Teorikapitlet ger även läsaren en större förståelse för ämnet. Vi har genomfört denna undersökning utefter en kvalitativ metod där vi gjort en fallstudie på en enskild underklädesbutik, en benchmarkingstudie med tre enskilda underklädesbutiker samt fokusgruppsintervjuer med ett antal konsumenter. Genom egna observationer samt öppna individuella intervjuer samt gruppintervjuer har vi kunnat få fram diverse data som vi sedan har analyserat. Detta har blivit det resultat vi kommit fram till i rapporten.

<p>Vi har reflekterat över hur enskilda butiker många gånger tycks ha en butikskommunikation som inte riktigt stämmer med exempelvis de kunder som handlar i butiken eller det sortiment som tillhandahålles. Vi trodde att butiker med en tydlig målgrupp har lättare att utarbeta en ändamålsenlig butikskommunikation som kan spegla butikens identitet. Det är denna huvudsakliga fråga vi har valt att undersöka i den här rapporten; vilka konsekvenser en tydlig segmentering får på butikskommunikationen. Vidare har vi även undersökt hur de olika delarna i butikskommunikationen påverkar konsumenterna. Denna rapport innehåller ett teorikapitel där olika begrepp, modeller och teorier finns beskrivna. Detta teorikapitel har bidragit till att ge oss bättre kunskap om området vilket har varit nödvändigt för att denna undersökning ska ha kunnat bedrivas ändamålsenligt. Teorikapitlet ger även läsaren en större förståelse för ämnet. Vi har genomfört denna undersökning utefter en kvalitativ metod där vi gjort en fallstudie på en enskild underklädesbutik, en benchmarkingstudie med tre enskilda underklädesbutiker samt fokusgruppsintervjuer med ett antal konsumenter. Genom egna observationer samt öppna individuella intervjuer samt gruppintervjuer har vi kunnat få fram diverse data som vi sedan har analyserat. Detta har blivit det resultat vi kommit fram till i rapporten.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval av Exceed Stockholms befintliga kundstock utifrån företagets nuvarande sätt att segmentera, för att på så vis kunna lägga fram ett förslag</p><p>på ett segmenteringsunderlag för framtida arbete. Teorin kommer att baseras på modeller och teoribildningar inom segmentering som berör områdena angreppssätt vid genomförande av segmenteringsanalyser, hur och varför företag segmenterar samt en redogörelse av de segmenteringsvariabler som undersöks. Segmenteringsvariablerna som undersöks är ålder, kön, inkomst och adress. Teorin i den här uppsatsen har valts i ändamål att motivera varför de undersökta variablerna är av relevans och intresse för undersökningen och således även för Exceed. Ett 10 procentigt urval av Exceed Stockholms kundstock valdes slumpmässigt ut och resulterade i 558 kunder. I urvalsgruppen särskiljdes sedan tre olika nivåer av investeringsengagemang och kunderna i urvalet kategoriserades därefter in i de olika nivåerna, baserat på hur stort investeringsengagemang de uppvisade. Ur varje engagemangsnivå kartlades därefter kundernas egenskaper, baserat på de nämnda variablerna. Undersökningen utgår således från kvantifierade variabler och värden. En kvantitativ och deduktiv undersökningsmetod ligger följaktligen till grund för undersökningen. Undersökningen av urvalet visade att det fanns en stor investeringspotential bland kunderna inom företaget, som lämnats outnyttjad. Vidare kunde vi se att inkomstnivån för kunderna i urvalsgruppen var genomgående hög för kunderna på samtliga av engagemangsnivåerna. Kunderna fanns representerade i hela Stockholmsområdet, dock var det vanligast att uppvisa ett högre investeringsengagemang bland de kunder som bor i områden med en hög medelinkomst. Den mest intäktsbringande kunden, för Exceeds räkning idag, hade en hög ålder. Dock visade undersökningen på en stor potential bland de kunder som befann sig i medelåldern eller yngre. De kunderna kommer även att vara lönsamma i ett längre perspektiv då de kan förväntas ha en längre återstående livslängd. Könsfördelningen kan anses vara relativt jämn, särskilt i den minsta engagemangsnivån.</p>

Syftet med uppsatsen är att undersöka ett urval av Exceed Stockholms befintliga kundstock utifrån företagets nuvarande sätt att segmentera, för att på så vis kunna lägga fram ett förslag på ett segmenteringsunderlag för framtida arbete. Teorin kommer att baseras på modeller och teoribildningar inom segmentering som berör områdena angreppssätt vid genomförande av segmenteringsanalyser, hur och varför företag segmenterar samt en redogörelse av de segmenteringsvariabler som undersöks. Segmenteringsvariablerna som undersöks är ålder, kön, inkomst och adress. Teorin i den här uppsatsen har valts i ändamål att motivera varför de undersökta variablerna är av relevans och intresse för undersökningen och således även för Exceed. Ett 10 procentigt urval av Exceed Stockholms kundstock valdes slumpmässigt ut och resulterade i 558 kunder. I urvalsgruppen särskiljdes sedan tre olika nivåer av investeringsengagemang och kunderna i urvalet kategoriserades därefter in i de olika nivåerna, baserat på hur stort investeringsengagemang de uppvisade. Ur varje engagemangsnivå kartlades därefter kundernas egenskaper, baserat på de nämnda variablerna. Undersökningen utgår således från kvantifierade variabler och värden. En kvantitativ och deduktiv undersökningsmetod ligger följaktligen till grund för undersökningen. Undersökningen av urvalet visade att det fanns en stor investeringspotential bland kunderna inom företaget, som lämnats outnyttjad. Vidare kunde vi se att inkomstnivån för kunderna i urvalsgruppen var genomgående hög för kunderna på samtliga av engagemangsnivåerna. Kunderna fanns representerade i hela Stockholmsområdet, dock var det vanligast att uppvisa ett högre investeringsengagemang bland de kunder som bor i områden med en hög medelinkomst. Den mest intäktsbringande kunden, för Exceeds räkning idag, hade en hög ålder. Dock visade undersökningen på en stor potential bland de kunder som befann sig i medelåldern eller yngre. De kunderna kommer även att vara lönsamma i ett längre perspektiv då de kan förväntas ha en längre återstående livslängd. Könsfördelningen kan anses vara relativt jämn, särskilt i den minsta engagemangsnivån.

Speciale i Kommunikation, Roskilde Universitetscenter.

Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.

Syfte Denna uppsats syftar till att analysera kundsegmenteringsmetoder för ett mikroföretag på industriella marknader betingat av att företaget har mycket begränsade resurser och kunskap rörande denna typ av arbete. Frågeställningar 1. Med utgångspunkt från sin marknadssituation, hur arbetar R-Produktion med marknadsföring och kundsegmentering och vilka fördelar och nackdelar är förenliga med detta arbetssätt? 2. Baserat på marknadssituation och interna förutsättningar, vilka teoretiska segmenteringsmodeller är bäst lämpade för företaget med hänsyn till praktisk genomförbarhet, resursanspråk och förväntad homogenitet? 3. Vilka faktorer är viktiga vid kvalificering av identifierade segment? Teoretisk referensram Teorin beskriver grunderna inom industriell segmentering och dess nytta samt hur detta arbete traditionellt har utförts i industrin. Därefter presenteras två fundamentala indelningar av segmenterings-kriterier, som sedan ligger till grund för två segmenteringsmodeller: Wind &amp; Cardozos modell från 1974 och Shapiro &amp; Bonomas nästlade ansats från 1984. Avslutningsvis presenteras en modell för att utvärdera attraktiviteten hos de identifierade segmenten av Kotler &amp; Keller från 2006. Empiri Empirin grundar sig dels på intervjuer gjorda med fallföretaget R- Produktions ägare Patrik och Peter Widéen och dels på information från nämnda fallföretags befintliga kunddatabas. Resultat Vår slutsats visar att det finns tydliga incitament för R-Produktion att införa ett mer marknadsorienterat arbetssätt, där kundsegmentering är en mycket viktig komponent. För att ta rätt beslut med avseende på segmentering är kunskap om i vilken kontext företaget är verksamt i av stor vikt. I analysen framkommer det att företagsledarna bör i en stor utsträckning använda sin intuition för att minska resursåtgången såväl som att åstadkomma en mer effektiv segmentering med avseende på homogenitet. Det kan konstateras att både Wind &amp; Cardozos modell och Shapiro &amp; Bonomas nästlade ansats skulle vara lämpliga för R-Produktion. Modellerna har sina egna styrkor och svagheter som bör avvägas med hänsyn till företagets kontext. För att utvärdera de skapade segmenten bör Kotler &amp; Kellers modell om effektiva segment kompletteras med ett kriterium rörande hur unikt segmentet är med avseende på nisch.

<p><p>Vi anser att mäklartjänsten är föråldrad och erbjuder med få undantag, en och samma tjänst till alla kunder, den är inte anpassningsbar. Segmentering, positionering och differentiering i branschen är dessutom sparsam.</p><p> </p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka dagens mäklartjänst med hjälp av segmenterings-, positionerings- och differentieringsteori för att se om det går att förbättra tjänsten och sättet företagen jobbar på.</p><p> </p><em><p>Problemfrågan</p><p> </p><p>Vår empiriska studie baseras på en kvalitativ metod. Sju respondenter som är aktiva i mäklarbranschen under olika befattningar har intervjuats.</p><em><p> </p></em><p>Segmentering innebär utveckling av olika marknadsprogram för samma produkt eller tjänst så att den når olika kundsegment på marknaden (Szatek 2008). Skräddarsydda lösningar kommer att efterfrågas mer och mer i framtiden (Parment 2008, Sköld & Olofsson 2006). Differentiering sker när en produkt eller tjänst är unik och sticker ut från mängden, det vill säga konkurrenterna. Positionering innebär att man placerar tjänsten/produkten/varumärket i kundens medvetande (Kotler et. al. 2005).</p><p> </p><p>Uppsatsen pekar på att ytterst få mäklarföretag segmenterar sitt kunderbjudande efter olika kundsegment. Positioneringen är svag och det beror på att tjänsten är speciell och sällanköpt. Det gör att företagen oftast har samma grundpelare såsom trygghet och erfarenhet. Tjänsterna är väldigt lika enligt våra respondenter, företagen differentierar sig väldigt lite. Same-same säger en respondent. Branschen är dålig på att kommunicera vad den egentligen gör och vad som skiljer de olika. Ett annat problem i branschen är att nya produkter hos ett företag dyker upp hos en annan veckan efter.</p></em>vi ställer oss i detta arbete är <em>om mäklarbranschen och dess tjänster är tillräckligt utvecklade ur ett segmenterings-, positionerings- och differentieringsperspektiv.</em> Delfrågor som för oss uppstår är <em>om det är möjligt att anpassa mäklartjänsten för att bättre överrensstämma med kundernas olika behov och varför detta i så fall inte görs</em>.</p>

Vi anser att mäklartjänsten är föråldrad och erbjuder med få undantag, en och samma tjänst till alla kunder, den är inte anpassningsbar. Segmentering, positionering och differentiering i branschen är dessutom sparsam.   Syftet med denna uppsats är att undersöka dagens mäklartjänst med hjälp av segmenterings-, positionerings- och differentieringsteori för att se om det går att förbättra tjänsten och sättet företagen jobbar på.   Problemfrågan   Vår empiriska studie baseras på en kvalitativ metod. Sju respondenter som är aktiva i mäklarbranschen under olika befattningar har intervjuats.   Segmentering innebär utveckling av olika marknadsprogram för samma produkt eller tjänst så att den når olika kundsegment på marknaden (Szatek 2008). Skräddarsydda lösningar kommer att efterfrågas mer och mer i framtiden (Parment 2008, Sköld &amp; Olofsson 2006). Differentiering sker när en produkt eller tjänst är unik och sticker ut från mängden, det vill säga konkurrenterna. Positionering innebär att man placerar tjänsten/produkten/varumärket i kundens medvetande (Kotler et. al. 2005).   Uppsatsen pekar på att ytterst få mäklarföretag segmenterar sitt kunderbjudande efter olika kundsegment. Positioneringen är svag och det beror på att tjänsten är speciell och sällanköpt. Det gör att företagen oftast har samma grundpelare såsom trygghet och erfarenhet. Tjänsterna är väldigt lika enligt våra respondenter, företagen differentierar sig väldigt lite. Same-same säger en respondent. Branschen är dålig på att kommunicera vad den egentligen gör och vad som skiljer de olika. Ett annat problem i branschen är att nya produkter hos ett företag dyker upp hos en annan veckan efter. vi ställer oss i detta arbete är om mäklarbranschen och dess tjänster är tillräckligt utvecklade ur ett segmenterings-, positionerings- och differentieringsperspektiv. Delfrågor som för oss uppstår är om det är möjligt att anpassa mäklartjänsten för att bättre överrensstämma med kundernas olika behov och varför detta i så fall inte görs.

Idag blir konkurrensen allt hårdare på marknaden, inte minst sagt i modebranschen. Företag tar till alla olika sorters konkurrensstrategier för att just de skall sticka ut från mängden. Här följer en studie inriktat på en av dessa konkurrensstrategier, nämligen marknadskommunikation. Kommunicerar man fel på den hårt konkurerande marknaden idag kan det få förödande effekter. Man måste som sändare av budskapet veta vem mottagaren är. För att nå framgång i modebranschen är det därför viktigt att positionera sig på marknaden så att man differentierar sig från sina konkurrenter. För att differentiera sig måste du hitta ditt eget sätt att kommunicera till ditt segment. Marknadskommunikationens första prioritering är att ge rätt associationer till företagets varumärke, göra företaget attraktivt på marknaden och även att bygga upp och förmedla ett så kallat mervärde. För att få en verklig och realistisk överblick över problemet har vi valt att undersöka hur företaget Wakakuu kommunicerar med sitt segment. Vi har utifrån detta kunnat analysera hur det ser ut i teorin och hur det ser ut i praktiken. Wakakuu är ett företag som har en framgångsrik webbshop och en showroombutik belägen i Hovås, söder om Göteborg. Svenska modebranschens omsättning var 206 miljarder kronor år 2011. 43 % av den totala omsättningen står butikshandeln för och 4 % står e-handeln för. (Svensk handel 2013) Butikshandeln utgör som sagt en stor del av den totala marknaden och detta var en av anledningen till att vi ville samarbeta med en butik. Vi har studerat hur Wakakuu arbetar för att nå ut till deras segment, kvinna 20-30 år, som finns på deras webbshop men ej i deras fysiska butik, för att få detta segment till den fysiska butiken. För att ta reda på detta har vi studerat deras kommunikationskanaler och påverkande faktorer som utgör om en butik blir vald eller ej. Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur ett modeföretag kommunicerar med sitt segment. Vi vill undersöka hur kommunikationsprocessen går till. Slutligen kommer vi att analysera vårt resultat och vår teori, vi vill kunna dra paralleller mellan teorin och praktiken. Vi har kommit fram till att Wakakuu har svårigheter med att nå ut till den yngre kundgruppen, kvinna 20-30 år. I de sociala medier som Wakakuu använder för att kommunicera finns den yngre kundgruppen. Dock ser vi ingen positiv effekt utifrån denna kommunikationsprocess. Vi drar här slutsatsen att Wakakuus kommunikation inte når ut ur det informationsbrus som vi lever i, och det uppkommer för många störningar innan kommunikationen når konsumenten att de inte får någon positiv effekt. Vi har också kommit fram till att Wakakuus läge och pris är påverkande faktorer till varför Wakakuu inte väljs utav konsumenten. / Program: Butikschef, textil och mode