Segmentation has long been used by companies as the main strategy to succeed in the marketplace. This method is mainly about dividing the marketplace into smaller segments, where individuals are divided according to predefined variables. These variables are based on the solid social positions of individuals, of a modern society and have been questioned by researchers who believe that this method should be reviewed. The reason is that the modern society is considered to have been replaced by the postmodern society, which is dynamic and fragmented, in which these variables are considered irrelevant. It is from this perspective that the term "Consumer tribes" was chosen to be studied in more detail in this paper. As a starting point, Bernard Cova's theory of the social link, has been used. The purpose of the study was to find out to what extent the idea of consumer tribes are present in practice. In order to investigate this, segmentation was chosen as a point of view inthe study. To carry out the survey, a deductive research effort was adopted with a qualitative method. The data has been generated from ten qualitative semi structured interviews that have been held with people who work in the subject area. The study's results show that the majority of companies are familiar with the concept of consumer tribes. Although most companies do not use the concept in those terms, the result shows that the idea is used by the companies in other terms. However, the traditional segmentation variables are most common among the companies in the survey, although someof the postmodern reasoning can be found in the result. Furthermore, it is noted that the most common way for companies to try to position themselves in the chosen customer segments is through different types of opinion shapers.

Företaget är mitt uppe med att segmentera deras nätverk och anledningen till detta är att få en säkrare produktion med att skapa en kontrollerad och isolerad miljö, skydda mot spridning av virus och andra hot samt skapa en kostnadsbesparing genom att slippa uppdatera eller uppgradera utrustningar i onödan bara för att uppfylla nätverkspolicyn. För att underlätta företagets behov för segmentering har det här självständiga arbetet gått ut på att implementera VTP version 3 och MST. VTP skickar ut VLAN och MST uppdateringar runt i nätverket och underlättar vid användning av PVLAN. MST är ett Spanning Tree protokoll som gör det möjligt att mappa VLAN till instanser för på det sättet kunna spara CPU-belastning på switcharna samt att spara in på antal olika VLAN när PVLAN används. Metoden som användes var att sätta upp en testmiljö från backupper från riktiga nätet där det testades att implementera de nya protokollen samt att se hur de fungerade. En utvärdering av nätet gjordes där utvalda switchar och interfaces mättes innan implementationen för att senare jämföras med samma mätningar efter att implementationen var klar. Det visade sig att resultaten före implementeringen var så pass låga att implementeringen av MST sköts upp till att nätverkssegmenteringen var utförd. VTP version 3 implementerades utan problem och tre olika scenarier med färdiga konfigurationer skapades för att hjälpa företaget att ta steget över till MST i framtiden. / The company is on the verge of segmenting their network and the reasons for this are to get a more secure production by creating a controlled and isolated environment, protecting against the spread of virus and  other threats and aswell creating cost savings by not updating or upgrading unnecessary equipment just to meet the network policy. In order to facilitate the company's segmentation needs, this independent project has been about implementing VTP version 3 and MST. VTP sends out VLAN and MST updates around the network and ease the use of PVLAN. MST is a Spanning Tree protocol that enables VLAN to be mapped to instances to save CPU utilization on the switches as well to help load balance the network. The method used was to set up a test environment from backups from the real network where it was tested to implement the new protocols and to see how they acted. An evaluation of the network was made where selected switches and interfaces were measured before the implementation to be compared later with the same measurements after the implementation was completed. It turned out that the results before implementation were low enough that the implementation of MST was postponed until the network segmentation was completed. VTP version 3 was implemented without any problems and three different scenarios with complete configuration were created to help the company take the leap to MST in the future.

Detaljhandeln är idag präglad av hög konkurrens och många aktörer som slåss om sammasegment. Fast Fashion med sina snabba produktlivscykler och låga prissegment trots en högmodegrad, har lett till att konsumtionsmönstret förändrat konsumenternas beteende genomderas krav på ständiga uppdateringar av sortimentet. Dagens kunder kräver mer än enbart ettlågt pris för att attraheras, vilket kräver att även Fast Fashion-företagen adderar ytterligarevärden. Imagen och känslan för varumärket spelar därför en stor roll även för Fast Fashionföretagoch inte enbart för märken som agerar inom en högre prisklass. För att kunnatillfredställa det kunden efterfrågar krävs av företaget att de tydligt identifierat sin målgruppför att kunna anpassa erbjudandet efter just dem. Detta eftersom konsumenternas livsstilar ochönskemål skiljer sig kraftigt åt och utan en specifik anpassning till målgruppen riskerarföretaget att tappa en stor andel kunder.Den höga konkurrensen om kunderna gör att företag önskar att bredda sin målgrupp för attöka sin marknadsandel. En bred målgrupp kräver en anpassning för att alla inom segmentetska tilltalas. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka vilka hinder och möjligheter detfinns för Fast Fashion-företag med att nå en bred målgrupp. Studiens uppgift är att belysalikheter och skillnader som finns mellan olika ålderssegment för att se vilka kriterier som ärutmärkande och påverkar hur de agerar vid konsumtion.Studien har utformats genom en kvalitativ undersökningsmetod för uppnå en djupareförståelse kring ämnet att nå en bred målgrupp. Genom användandet av fokusgrupper med enspeciell inriktning på ett fallföretag har attityder och kriterier undersökts för segmentenkvinnor 15-25 år och 25-35 år. Den insamlade empirin diskuteras sedan, utifrån den yngreochäldre målgruppen, i analysen tillsammans med sammanställd teori från den teoretiskareferensramen. Teorier kring ämnet behandlar varumärkesbyggnad och image utifrån hurolika ålderssegment resonerar.Resultatet av studien visar att en lyckad satsning på en bred målgrupp för ett Fast Fashionföretagkräver en segmentering genom livsstil och attityder hos konsumenten, då ålder intehar lika stor betydelse eftersom de flesta inte alltid konsumerar efter sin kronologiska ålder.Både en anpassning av produkter och marknadsföringsaktiviteter krävs för att uppfylla enbred målgrupps preferenser.Nyckelord: Målgrupp, / Program: Textilekonomutbildningen

Antalet kraftiga människor ökar i Sverige enligt Statistiska Centralbyrån. Behovet av kläder i större storlekar har därmed blivit mer utbrett. KappAhl har sedan 1997 haft en kollektion vid namn XLNT som vänder sig till detta marknadssegment. XLNT är idag ett relativt känt och inarbetat varumärke som har vuxit stadigt. För att förbättra kollektionen ytterligare vill KappAhl göra en vidareutveckling av XLNT. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur KappAhl ska kunna utveckla och förbättra XLNT kollektionen. För att uppfylla syftet har vi kartlagt de befintliga konkurrenterna H&M, Lindex, Åhléns samt Ellos och deras motsvarigheter till XLNT. Vi har genom kvalitativa undersökningar utrett vad kunderna anser om varumärket i sin helhet med allt ifrån inriktning till varuvisning och marknadsföring. Vidare har vi studerat ett antal marknadsstrategier som är av betydelse för KappAhl och XLNT. I undersökningen kom vi bland annat fram till att konkurrensen mellan KappAhl och ovanstående företag är hård då deras plus-size sortiment inte skiljer sig så mycket från varandra. Vid de kvalitativa intervjuerna framgick det att kunderna är relativt nöjda med XLNT. Vad som framförallt efterfrågas är bättre passformar, kläder med ett tuffare uttryck samt att KappAhl ska visa upp och marknadsföra sin plus-size kollektion. Vi poängterar även vikten av tydlig segmentering, differentiering och positionering. Avslutningen delger förslag till hur KappAhl kan förbättra XLNT med allt ifrån design, marknadsföring och kundrelation. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Kundrelationer har alltmer uppmärksammats av företag sedan 80-talet eftersom det lönar sig förföretagen att ha långsiktiga relationer med sina kunder. Relationsmarknadsföringen har växt framför att underlätta för företag att skapa långsiktiga och lönsamma kundrelationer. Dennamarknadsföring är en motsats till den traditionella marknadsföringen som har fokus påtransaktionsutbyte. Enligt relationsmarknadsföringens perspektiv krävs det av företagen att varakundorienterade och kunna tillfredställa kundens behov, förväntningar och önskemål medanpassade produkter/tjänster. Kunderna behandlas vanligtvis inte individuellt utan segmenterastill olika kundgrupper med gemensamma faktorer i relationsmarknadsföringen. I takt medrelationsmarknadsföringens utveckling behandlas kunderna allt mer individuellt för att förbättravarje relation genom anpassad kommunikation och produkter/tjänster utefter varje kundsspecifika behov. Denna extrema relationsmarknadsföring kallas One to One marketing. Denindividuella lärande kundrelationen i One to One Marketing kan förbättra företagenskonkurrenskraft och bidra till företagens överlevnad.Det företag som vi har valt att studera är tjänsteföretaget Nordea i Borås. Banken Nordea arbetarmed att ständigt utveckla kundrelationer. När vi genomförde vår kvalitativa undersökning utgickvi från en personlig intervju med bankens Senior Relationship Manager, Periklis Mountzias, föratt ta reda på hur Nordea i Borås arbetar med kundrelationer.I vår uppsats har det framgått att banken segmenterar sina kunder till olika grupper. Inom dessasegment har Nordea olika relationer till sina kunder, vilket leder till att bankens fokus sätts påantingen transaktionsutbyte eller relationsutbyte med dessa kunder. Utifrån bankens olika fokussköts dessa kundrelationer med olika marknadsföringsinsatser. / Uppsatsnivå: C

Segmentering har beskrivits som ett av de viktigaste koncepten på industriella marknader. Trots att det skett mycket forskning på området och att många teorier över god segmentering har framställts, finns det förvånansvärt lite forskning om hur själva implementeringen rent praktiskt bör gå till. Detta har lett till att det finns ett gap mellan den segmentering som före-språkas i teorin och den segmentering som faktiskt tillämpas på industriella marknader. Som lösning för att brygga detta gap har det förslagits att segmenteringsarbetet bör genomföras tillsammans med företagsledningen och därmed flyttas in i ett praktiskt domän. Syftet med denna uppsats är att beskriva Wiges nuvarande segmentering och att med ut-gångspunkt ur denna undersöka vilka möjligheter som företaget har att förbättra sin kundseg-mentering. Resultatet av ett företags segmentering är dock inte statiskt utan måste ständigt anpassas till det föränderliga marknadsklimat som företaget verkar inom. Därför syftar vi även till att undersöka hur Wiges fortlöpande segmenteringsarbete bör gå till. Wiges är ett grossistföretag som verkar inom textil och konfektionsbranschen. Företaget har ca 30 anställda och omsätter strax under 100 miljoner kronor. De artiklar som utgör företagets sortiment spänner över hela registret från bas- till modeprodukter och de har ca 500 artiklar i sitt sortiment. En viktig hörnsten i företagets verksamhet är deras produktkatalog som två gånger om året gå ut till samtliga kunder. För att uppnå rapportens syfte genomförde vi ett antal besök på företaget. Under dessa besök gjorde vi en djupintervju med företagets inköps-chef samt en av företagets resande representanter. Vi gjorde även observationer av företagets innesäljare när de tog emot kundsamtal, samt tittade närmare på den information som stod att finna i företagets kunddatabas. Det resultat som vi kommit fram till visar att företagets kunder inledningsvis kan delas upp i de kunder som köper de artiklar som finns tillgängliga i företagets katalog (katalogkunder) och de kunder som tillsammans med företaget producerar egna märkesvaror (EMV-kunder). Några skillnader mellan katalogkunderna och EMV-kunderna är att de tidigarenämnda är många till antalet medan EMV-kunderna är få till antalet men utgör en stor del av företagets omsättning. Därför anser vi att segmenteringen av katalogkunderna bör vara baserade på ka-raktärsdrag hos köporganisationen och köpsituationen (så kallad makrosegmentering) medan segmenteringen av EMV-kunderna bör vara baserad på mer djupgående och personliga aspek-ter hos köporganisationen (så kallad mikrosegmentering). Till grund för segmenteringen av katalogkunderna har företagets kunddatabas en vital funktion att fylla och när det gäller seg-menteringen av EMV-kunderna har företagets produkt- och säljmöten en nyckelroll att spela. Det är viktigt att Wiges ständigt uppdaterar sin segmentering så att de på ett proaktivt sätt kan förutse, och agera utefter de externa drivkrafter som skapar instabiliteten i segmenten. Här har företagets säljare en viktig roll att spela. Företagets säljmöten är goda tillfällen att diskutera föränderligheten i segmenten eftersom företagets kollektiva kunskap om kunderna då är sam-lad. Långsiktigt är det viktigt att fördela resurserna till de mest lönsamma segmenten. / Uppsatsnivå: D

I dagens Sverige är marknadsläget i ständig förändring och på grund av den rådande lågkonjunkturen var år 2011 ett år präglat av minskad försäljning inom detaljhandeln. En verksamhet som drabbats hårt av den senaste lågkonjunkturen är RNB Retail and Brands och då främst deras koncept Sisters. På grund av de sjunkande försäljningssiffrorna har ett beslut tagits som innebär att Sisters hösten 2012 ska sluta producera och distribuera sitt interna varumärke och istället enbart verka som återförsäljare av externa varumärken. Frågan vi då ställer oss är vad de sjunkande försäljningssiffrorna kan bero på. Är det så att de inte känner den målgrupp de vänder sig till? Eller har de inte kunskap om vad målgruppen efterfrågar i ett erbjudande från Sisters? Kunskap om vilken image som är förenat med sitt företag är av hög prioritet eftersom det kan ge en indikation på eventuella förändringar som bör göras i varumärkesstrategin. Vilken image har målgruppen gentemot Sisters sortiment i dagsläget?Syftet med studien är undersöka, beskriva och analysera hur Sisters målgrupp ser ut och vad de efterfrågar i ett erbjudande från företaget. Vidare ämnar vi studera hur målgruppens image ser ut gentemot Sisters sortiment i dagsläget. Genom forskningsfrågorna ges en indikation på hur fördelaktig Sisters sortimentsförändring är för företaget i förhållande till målgruppens preferenser. För att uppfylla vårt syfte har vi utfört två intervjuer, en med Sisters marknadschef samt en med en avdelningsansvarig för Sisterskonceptet. Vidare har vi utfört påstana intervjuer med personer som just varit inne i en Sistersbutik.En slutsats vi har kommit fram till är att det ålderspann på 25 till 45 år som Sisters valt att rikta in sig på är allt för smalt i jämförelse med hur den verkliga Sisterskunden ser ut. Vidare utgörs målgruppen av aktiva kvinnor med varierande yrken och inkomster. Modeintresset är även något personerna i Sisters målgrupp delar. Målgruppen önskar helst handla i fysiska butiker och de produkter som efterfrågas i Sisters sortiment är främst bastoppar, blusar och klänningar. Vidare ska sortimentet bestå av en kombination av det interna- samt externa varumärken för att målgruppen ska finna det attraktivt. Anmärkningsvärt är därmed att målgruppen troligtvis inte kommer att vara tillfreds med den kommande sortimentsförändringen. Angående priset efterfrågar målgruppen att produkterna säljs för samma pris som i dagsläget såvida inte kvaliteten i produkterna förändras. Målgruppen vill inte påverkas i någon större utsträckning av masskommunikation utan föredrar att själva söka information om erbjudanden från modeföretag. Den image som målgruppen kopplar till Sisters sortiment består främst av en positiv till neutral attityd. En liten del av målgruppen har en negativ attityd till de produkter som Sisters erbjuder vilket kan ses som oroväckande. / Program: Kandidatutbildning i företagsekonomi

<p>This study is about Skrädderiverkstan, a small tailoring company in Gothenburg. The study examines how this company can create a stronger brand for themselves in Gothenburg and how they can attract more customers but still keep the regulare ones.A survey was handed out and answered by the companys customers to see how they perceive the company and their tailoring services. This study showed that the customers are very happy with the company but some customers are not satisfied. The conclusion is that the company must take care of these dissatisfied customers and listen to their arguments since dissatisfied customers can create a badwill but mouth-to-mouth. A few of the recommendations made is to make the waiting area more pleasurable for customers and making it easier for the customers to find the tailoring company.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera de marknadsföringsstrategier som ett läkemedelsbolag använder sig av samt hur ledamöter i expertgrupper uppfattar den marknadsföring som erhålls. Data samlades in genom personliga intervjuer. Genom att utifrån klassiska teorier inom marknadsföringsområdet, som anpassats för att analysera läkemedelsföretagens marknadsföring har vi funnit att: Det är viktigt att läkemedelsbolagen strävar efter att etablera förtroendefulla relationer till expertgruppsmedlemmarna, vidare kan produkterna marknadsföras effektivare om marknadssegmenten tydligt kan definieras. Expertgrupperna ser helst att den information som ges är heltäckande och av hög vetenskaplig kvalitet men ur marknadsföringshänseende bör den hellre positioneras.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med denna uppsats har varit att kartlägga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten och vill vara med att bredda den. Vår avsikt är även att undersöka om Dream action day var ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Vår ambition är även att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvärdera om satsningen varit lyckad. Frågeställningen har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomiska bakgrund har de som deltar under Dream action day? Finns det någon gemensam nämnare hos de som lockats fortsätta åka? Vill ungdomarna vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sätt att nå ut till målgruppen?</p><p>Metod</p><p>Genom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag där de har fått prova på snowboard. Dessa ungdomar har ingått i vår kvantitativa datainsamling och utifrån den valde vi ut sex personer att intervjua. Intervjuerna har skett i semistrukturerad form.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visar att få av de ungdomar som deltog under Dream action day hade någon koppling till sporten vare sig hemifrån eller genom kompisar. Av de som blev intresserade hade de flesta ett idrottsintresse men inte som lagidrottare. Flickor var överlag mer tveksamma i sina svar. Alla, även de som inte blev intresserade, tyckte att dagen som helhet var lyckad och åker gärna på en liknande dag igen.</p><p>Slutsats</p><p>Försöket med Dream action day har varit ett bra sätt att nå ut till en ny målgrupp. Nästa steg i processen är att bibehålla ett intresse genom fortsatt marknadsföring. Vad förbundet måste ha i åtanke när detta görs är hur viktig den sociala aspekten är. Snowboard är en unik produkt och det måste lyftas fram som en metod att locka nya ungdomar. Förutom att man breddar sporten hjälper man till att aktivera ungdomar.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim</p><p>The aim of this study has been to survey the background of the youths who participated in the Dream action day. The aim has also been to examine which youths who were drawn to continue snowboarding and expand the sport. Our intention was also to examine if Dream action day was a good way to reach out to a new target group. The questions of issue have been: Which ethnical, demographical and economical backgrounds do the youths have that participated in the Dream action day? Are there any common denominators among those who was drawn to continue? Do the youths want to help expand the sport?Is Dream action day a good way to reach out to the target group?</p><p>Method</p><p>Through a strategic selection made by the Swedish Ski Association 44 youths participated in a day during which they tried snowboard. They have been a part of our quantitative data collection and we have chosen to interview six of them. The interviews have been executed in form of semi structured interviews.</p><p>Results</p><p>The results show that few of the participants had any connection to the sport, neither from home nor from friends. Most of the ones that caught interest in snowboard had an interest in athletics but not in team sports. Girls were for the most part more hesitant in their answers. Everybody, including the ones that didn’t catch interest, thought the day as a whole was successful and that they would do it again.</p><p>Conclusions</p><p>The attempt with Dream action day has been a good way to attract a new target group. The next step in the process will be to maintain interest through continued marketing. What the Ski Association has to have in mind during this project is how important the social aspect is. Snowboard is a unique product, which has to be drawn to attention as a method to draw new youths. Besides the fact that the Ski Association expands the sport, it will also help to activate youths.</p>