Denna studie syftade till att undersöka graden av upplevd sekundär traumatisering bland socialarbetare i Sverige samt undersöka kännedomen om begreppet inom yrkesgruppen. Genom en enkätundersökning samlades data in från 49 socialarbetare, verksamma inom klientnära arbete och representerande 15 olika kommuner. Resultaten visade att majoriteten av respondenterna upplevde låga nivåer av sekundär traumatisering i förhållande till högsta möjliga värde, medan kännedomen om begreppet var utbredd inom gruppen. Ingen signifikant korrelation mellan arbetslivserfarenhet och graden av upplevda symptom på sekundär traumatisering kunde fastställas. Denna forskning belyser komplexiteten i socialarbetares erfarenheter av sekundär traumatisering och pekar på behovet av fortsatt forskning för att förstå de mångfacetterade faktorer som påverkar detta fenomen. Denna studie har bidragit till den svenska kontexten genom att genomföra en kartläggning av förekomsten av symptom på sekundär traumatisering bland yrkesverksamma socialarbetare och lagt grunden för framtida forskning.

Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar många socialarbetare som arbetar med våldsutsatta klienter. Tillståndet eller symptomen kan uppstå när socialarbetaren tar del av klientens trauma som föranleder att socialarbetaren i ett andra led blir traumatiserad. Studien har genomförts med semistrukturerade intervjuer och ämnar undersöka socialarbetares upplevelser och erfarenheter av fenomenet. Studiens resultat presenteras utifrån en tematisk analys och kommer vidare att beskrivas utifrån coping och Kasam som teoretiska ramverk för att förklara och förstå upplevelser av sekundär traumatisering. Resultatet i studien visar att samtliga deltagare känner till begreppet sekundär traumatisering och kan beskriva på vilket sätt en individ kan drabbas. Många av deltagarna beskriver symptom som till exempel empatitrötthet, koncentrationssvårigheter och svårigheter att släppa tankarna på klienterna i privatlivet. Deltagarna anser att möjliga orsaker till att drabbas av fenomenet är kunskapsbrist både på arbetsplatser och under utbildningar, bristande stöd från arbetsplatsen samt svårigheter att dra en gräns mellan arbetsliv och privatliv. I resultatet framkommer också att deltagarna är medvetna om vilka copingstrategier som fungerar bra för individen. Många av deltagarna menar att det är viktigt att bearbeta tidigare händelser i sitt privatliv för att minska risken att drabbas av symptom på sekundär traumatisering. / Secondary traumatization is a phenomenon that affects many social workers that meet victims of violence or trauma. The condition or symptoms can arise when the social worker takes part in the client's trauma, the social worker becomes secondarily traumatized. The study was conducted with semi-structured interviews and aims to investigate social workers' own experiences of the phenomenon. The results are presented based on a thematic analysis and will be described based on coping and Kasam as theoretical frameworks to further understand secondary traumatization. The results show that all participants know the concept of secondary traumatization and can describe the impact. The participants describe symptoms such as empathy fatigue, difficulty concentrating and letting go of thoughts of the clients. The participants believe that possible causes of being affected by the phenomenon are a lack of knowledge both in workplaces and in education, a lack of support from the workplace and difficulties separating work- and private life. The results show that the participants are aware of coping strategies and how they work for the individual. Many of the participants believe it is important to process past events in one's private life to reduce the risk of suffering from symptoms of secondary traumatization.

Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters egna reflektioner kring sekundär traumatisering inom sitt yrke och hur det påverkar dem personligt i livet. Studien är en kvalitativ studie och författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ett induktivt angreppssätt. Psykoterapeutyrket kan vara berikande och skapa en känsla av att kunna göra skillnad, vilket kan kännas meningsfullt. Yrket kan dock bidra till negativa effekter såsom sekundär traumatisering. Författarna har undersökt psykoterapeuters egen påverkan, familjära och sociala relationer samt arbetsplatsens stöd och psykoterapeuternas egna copingstrategier. Resultatet författarna kom fram till var att arbetet med traumatiserade familjesystem påverkade psykoterapeuten i privata, familjära och andra sociala sammanhang. Informanterna påtalade vikten av egna copingstrategier för att orka med sitt arbete, samt vikten av att ha extern - och kollegial handledning, fortbildning och ett gott arbetsklimat. / The purpose of this study was to examine psychotherapists' own reflections on secondary traumatization within their profession and its impact on their personal lives. The study is a qualitative study. We have used semi-structured interviews with an inductive approach. The psychotherapist profession can be enriching and create a feeling of making a difference, which can feel like a sense of purpose. However, the profession can contribute to negative effects such as secondary traumatization. We have investigated psychotherapists' own influence, social relations as well as the workplace's support and own coping strategies. The result shows that the work with traumatized family systems influenced the psychotherapist in their personal lives and other social contexts. The informants pointed out the importance of their own coping strategies to cope with their work, as well as the importance of having external and collegial supervision, continuing education and a good working climate.

The aim of the study is to examine if family therapists who work with traumatized clients in family treatment and investigation are affected by secondary trauma and whether there are opportunities to recover from work. To answer the study’s aim and questions, a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The collected empirical data has subsequently been interpreted and analyzed of the basis of previous research and Isdal's and Figley's psychological explanations of concepts. The results show that the family therapists experience secondary traumatic stress at work, but that a few have developed severe or long-term symptoms of secondary trauma as a result from the work. The results also indicate that family therapists who have experienced previous trauma feel strengthened in their professional role, while others feel that the event has weakened their ability to treat and provide support towards the client. Furthermore, the results show that several family therapists possess individual resources and strategies that enable their chances of recovery. However, the organization lacks methods in terms of offering organizational support that leads to deteriorating conditions for the family therapist’s recovery. / Syftet med föreliggande studie är att undersöka om familjebehandlare som arbetar med traumatiserade klienter i familjebehandling och utredning påverkas av sekundär traumatisering och om det finns möjligheter att återhämta sig från arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har därefter tolkats och analyserat utifrån tidigare forskning samt Isdals och Figleys psykologiska begreppsförklaringar. Resultatet visar att familjebehandlarna upplever sekundär traumatisk stress i arbetet men att ett fåtal har utvecklat allvarliga eller långvariga symtom för sekundär traumatisering till följd av arbetet. Resultatet indikerar även att familjebehandlare som erfarit tidigare trauman upplever sig stärkta i yrkesrollen medan andra upplever att händelsen försvagat deras förmåga att bemöta och tillhandahålla stödjande verktyg för klienten. Vidare synliggör resultatet att flera familjebehandlare besitter individuella resurser och strategier som möjliggör deras chans till återhämtning. Verksamheten brister dock i avseende att erbjuda organisatoriskt stöd som leder till försämrade förutsättningar till familjebehandlarnas återhämtning.

Barns trauma är allt annat än enkelt- sekundär traumatisering hos socialarbetare Child trauma is anything but simple- social workers affected by secondary traumatization The purpose of this study is to examine how social workers who work with abused children are affected by secondary trauma, what consequences can be caused bysecondary trauma, and how to prevent social workers from developing secondary trauma. The theoretical framework includes Lazarus & Folkman's (1984) coping theory and the Demand-control-support theory (Karasek & Theorell, 1990). This study is a structured literature review but with method features from systematic literature studies. To explore the questions, the process of finding and screening articles included three databases and a manual search. This process started with 91 articles and was deducted to the final 10 articles that met the criteria and were analyzed through a narrative synthesis. The results showed that the following themes: workload and work experience, work environment and organizational factors, and the conflict between work and family life are affecting the risk for social workers to develop secondary trauma. Consequences that were identified included physical, psychological, and other types of consequences. Preventative actions included self-care, coping strategies, and protective factors. These results were discussed in reference to previous research and theoretical framework. To conclude, social workers who work with abused children are at risk of being affected by secondary trauma. The consequences and preventive actions differ depending on the context and person. Thus, finding a blueprint for avoiding and minimizing the risk of developing secondary traumatization does not exist, instead, it is a process where strategies are continually evolving.  Keywords: Secondary trauma, social workers, abused children, work environment. Nyckelbegrepp: Sekundär traumatisering, socialarbetare, våldsutsatta barn, arbetsmiljö. Stacey Carlsten Wordcount: 15845

Syftet med denna studie är att undersöka samtalsbehandlares upplevelser samt kännedom om sekundär traumatisering. Studien syftar också till att undersöka samtalsbehandlares tankar om vad som kan förebygga samt hur eventuella negativa effekter av att arbeta med klienter som upplevt trauma kan hanteras. Sekundär traumatisering innebär att själv bli traumatiserad efter att ha tagit del av någon annans traumatiska berättelse. Tidigare forskning visar att socialarbetare anses vara i riskzonen för att drabbas av sekundär traumatisering. Detta kan medföra negativa konsekvenser, exempelvis i form av utbrändhet samt fysiska sjukdomar hos den drabbade. För att svara på studiens frågeställningar användes en kvalitativ studie i form av semistrukturerade intervjuer. Två teorier, känsla av sammanhang (KASAM) och copingteorin, användes som stöd under analysprocessen. I studien utfördes fem intervjuer av samtalsbehandlare som arbetar med våld i nära relation eller vuxna i missbruk. Studiens resultat visade att tre av respondenterna kände igen sig i beskrivningen av sekundär traumatisering genom att de har eller har haft symtom. Ingen av samtalsbehandlarna hade fått kunskap om sekundär traumatisering under deras grundutbildning medan två av samtalsbehandlarna saknade kunskap om fenomenet i nutid. Samtliga respondenter upplevde att deras arbete var meningsfullt och lyfte betydelsen av det kollegiala stödet i relation till arbetet med klienter som upplevt trauma. / The purpose of this study is to examine therapists' experiences and knowledge of secondary traumatization. At the same time, this study aims to examine therapists' thoughts regarding how eventual negative effects from working with clients who have experienced trauma can be handled or prevented. Secondary traumatization can be described as a phenomenon where a person gets traumatized by someone else’s traumatic story. Previous research shows that social workers are at risk to suffer from secondary traumatization, which can lead to negative consequences such as burnout and physical diseases in the affected person. To answer the research questions of this study, a qualitative method in the form of semi-structured interviews was used. Two theories, sense of coherence (SOC) and coping theory were used as helping tools in the analysis process. Five interviews were conducted by therapists who work with domestic violence or adults in addiction. The result of this study showed that three of the respondents could relate to the description of secondary traumatization in the sense that they have or have had symptoms. None of the therapists had gained knowledge of secondary traumatization during their undergraduate education while two of them did not have knowledge of the phenomenon in the present time. All respondents experienced that their job was meaningful and highlighted the importance of peer support when working with clients who have experienced trauma.

Sekundär traumatisering är ett tillstånd som kan drabba yrkesverksamma som arbetar i människobehandlande yrken med traumautsatta klienter. Att bli sekundärt traumatiserad innebär att socialarbetaren blir traumatiserad av klientens berättelser. Denna studie syftar till att undersöka socialarbetarens förståelse och upplevelser av fenomenet sekundär traumatisering samt om och hur hälsan påverkas hos socialarbetare till följd av emotionellt påfrestande arbetsuppgifter. Studien ska även undersöka vilka strategier socialarbetare tillämpar för att minimera risken att utsättas för sekundär traumatisering. Genom en kvalitativ forskningsmetod har fem intervjuer ägt rum med socialsekreterare som arbetar inom socialtjänsten. Resultatet visar på att socialarbetare är en utsatt yrkesgrupp där arbetsuppgifterna ökar risken att utsättas för sekundär traumatisering. Genom intervjusvaren visar samtliga respondenter på symptom på sekundär traumatisering. Resultaten har analyserats utifrån Lazarus (1999) copingteori samt Antonovskys (2005) KASAM, känsla av sammanhang. Den sekundära traumatiseringens omfattning regleras utifrån arbetsmiljö, tidigare erfarenheter av trauma, egna strategier och egenvård. Resultatet visar även på att socialarbetare som tillämpar egna strategier för att uppnå välbefinnande löper lägre risk att utsättas för sekundär traumatisering. De copingstrategier som används som skyddsfaktorer är ventilering med kollegor, känslan av meningsfullhet kopplat till arbetet samt återhämtning. Studien visar även på att socialarbetarnas privatliv påverkas av deras yrkesroll. / Secondary traumatization is a condition that can affect professionals who work in human treatment professions with trauma-exposed clients. Secondarily traumatized means that the social worker is traumatized by the client's stories. This study aims to investigate the social worker's understanding and experiences of the phenomenon of secondary traumatization and if and how the health of social workers is affected as a result of emotionally stressful tasks. The study will also examine what strategies social workers apply to minimize the risk of being exposed to secondary traumatization. Through a qualitative research method, five interviews have taken place with social workers who work in the social services. The results show that social workers are a vulnerable professional group where the tasks increase the risk of being exposed to secondary traumatization. Through the interview responses, all respondents show symptoms of secondary traumatization. The results have been analyzed based on Lazarus' (1999) coping theory and Antonovskys (2005) SOC, sense of coherence. The extent of secondary traumatization is regulated based on the work environment, previous experiences of trauma, own strategies and self-care. The results also show that social workers who apply their own strategies to achieve well-being are at lower risk of being exposed to secondary traumatization. The coping strategies used as protective factors are venting with colleagues, the feeling of meaningfulness linked to work and recovery. The study also shows that the social workers' private life is affected by their professional role.

Syftet med den här uppsatsen är att belysa det organisatoriska samt kollegiala stödets betydelse i förebyggandet av sekundär traumatisering. Sekundär traumatisering är ett fenomen som drabbar flera yrkesgrupper, däribland socionomer. Följderna av sekundär traumatisering kan påverka den drabbades privat- samt yrkesliv och det kan i vissa fall leda till utbrändhet, PTSD eller PTSD-liknande symtom. Uppsatsen är av kvalitativt slag och använder sig av semistrukturerade intervjuer med socionomer för att för att få en fördjupad förståelse för deras upplevelser av det förebyggande arbetet mot sekundär traumatisering. Tidigare forskning har framförallt fokuserat på individuella copingstrategier för att förebygga sekundär traumatisering och mindre på det kollegiala samt organisatoriska stödets betydelse i frågan. Resultatet från det insamlade materialet analyseras i en tematisk analys genom de teoretiska perspektiven organisationskultur och känsloarbete samt psykosocial arbetsmiljö. Resultaten visar att det organisatoriska och kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse för det förebyggande arbetet av sekundär traumatisering. Trots detta visar resultaten av vår studie också att mycket av detta ansvar istället hamnar hos individen. Studien visar också att det kollegiala stödet uttrycks ha en stor betydelse men att det också har sina begränsningar då det sällan finns några riktlinjer för hur stödet ska vara utformat. Även ansvaret för detta kan felaktigt tillskrivas till individnivå och leda till stress för individen. Tidigare forskning har inte fokuserat på helheten av problemet utan snarare de individuella strategierna. Vi ser därför att det är av stor vikt att framtida forskning fokuserar på även det organisatoriska och kollegiala stödets betydelse i förebyggande av sekundär traumatisering för att lyfta en del av ansvaret ifrån individen.

The purpose of this study is to increase knowledge about how counselors at youth centers deal with emotional burdens like to working with sexually exposed young people. Previous studies have shown that working with trauma can lead to secondary traumatization. There is a particular risk of secondary traumatization if you encounter repeated trauma stories. Counselors at youth centers meet young sexually exposed people for treatment talks.Through semi-structured qualitative interviews with six counselors from six different youth centers the study has observed several coping strategies that the counselors use. These strategies can be categorized into two different themes; individual coping strategies and coping strategies that the organization offers. The individual strategies can be categorized into emotion focused coping strategies and problem focused strategies. The study showed that the councelors mostly used emotion focused strategies like acceptance, distancing, avoiding and social support. The study also showes that the councelors used problem focused strategies like self care, having meaningful leisure time, demand-reducing strategies and setting limits. The study also showes that counselors don´t know of any target documents or routines for managing emotional stress at work.

Att jobba med socialt arbete idag innebär att man i sitt dagliga arbete möter personer på individ-, grupp- och samhällsnivå som befinner sig i någon form av kris. Något som beroende på situationen kan leda till uppkomsten av negativa effekter, exempelvis sekundär traumatisering. Syftet med detta examensarbete var därför att undersöka i vilken utsträckning nyexaminerade socionomer upplever detta fenomen i arbetslivet. Utifrån syfte och frågeställningar sammanställdes fyra teman som undersöktes med hjälp av en kvantitativ ansats där datainsamlingsmetoden bestod av en frågeenkät som besvarades av totalt 126 deltagare. Utifrån resultaten av dessa teman framkom det att majoriteten av deltagarna inte har diskuterat fenomenet under studietiden och att de någon gång har upplevt sekundär traumatisering både i och utanför arbetslivet. Resultatet av den insamlade datan tolkades sedan med hjälp av två teoretiska begrepp: förebyggande och resiliens. Studiens resultat visar vidare på vikten av att informera socionomstudenter om de eventuella riskerna med socialt arbete samt hur dessa kan förebyggas och motverkas. / Working within the social work arena today means that you in your daily work meet people at individual, group and community level who are in some form of crisis. Something that, depending on the situation, can lead to the emergence of negative effects, such as secondary traumatization. The purpose of this thesis was therefore to examine if and to what extent newly graduated sociologists have experienced or are experiencing this phenomenon in their work. Based on the purpose and questions, four themes were compiled that were investigated using a quantitative approach where the data collection method consisted of a questionnaire that was answered by a total of 126 participants. Based on the results of these themes, it appears that the majority of the participants did not discuss the phenomenon during the study period and that they have at some point experienced secondary traumatization outside of and in their work life. The result of the collected data was then interpreted using prevention and resilience as a theoretical outset. These results show the importance of informing sociology students about the possible risks of social work and how these can be prevented and countered.