<p>Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder från</p><p>gymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begrepp</p><p>dikotomi och den patriarkala ordningen. Resultatet visade att det hade skett en markant ökning av manliga genusbilder, samt att mannen var den aktiva på de flesta bilder. På de flesta bilder där kvinnan var aktiv var det i vårdande sammanhang. Detta stärker dikotomin och den patriarkala ordningen, vilket gör att ingen av läroböckerna följde skollagen eller deras</p><p>läroplans jämställdhets syn.</p>

<p>The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new. The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures.</p><p>Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.</p>

The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new. The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures. Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder från gymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begrepp dikotomi och den patriarkala ordningen. Resultatet visade att det hade skett en markant ökning av manliga genusbilder, samt att mannen var den aktiva på de flesta bilder. På de flesta bilder där kvinnan var aktiv var det i vårdande sammanhang. Detta stärker dikotomin och den patriarkala ordningen, vilket gör att ingen av läroböckerna följde skollagen eller deras läroplans jämställdhets syn.

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka.</p><p>- Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder?</p><p>- Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål?</p><p>- Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder?</p><p>Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.</p>

Syftet med detta arbete var att undersöka hur man praktiskt kan arbeta för att ge elever en större medvetenhet om sina egna bilder och bilder i allmänhet. Eftersom det är en väldigt stor fråga valde jag att precisera den med tre underfrågor, vilka förtydligar vad jag vill undersöka. - Hur kan man skapa goda förutsättningar för utvecklande samtal kring bilder? - Hur kan man arbeta med bildanalys för att nå dessa mål? - Vilka verktyg bör elever behärska för att kunna genomföra ett samtal eller en analys kring bilder? Den metod jag använt mig av i detta arbete är uteslutande litteraturstudier. Arbetet redovisas i resultatdelen och inleds med ett avsnitt om hur man kan genomföra samtal med elever. Fortsättningsvis beskrivs en bakgrund till bildanalys där en begreppsapparat presenteras, vilket sedan följs av olika bildanalysmetoder. Avslutningsvis presenteras olika praktiska övningar där man tillämpar bildanalys, arbetar för att ge eleverna en begreppsapparat och en medvetenhet om bilder. I mitt arbete presenterar jag olika metoder som kan anpassas efter situationer och personer. Jag tror att man måste välja sitt eget didaktiska koncept och därför kan jag inte svara på vilken metod som passar andra. Däremot anser jag, när det gäller analysmetoder, att den semiotiska metoden har mycket att bidra till bildämnet, och därför vill jag själv använda mig av den.

Bakgrunden till denna uppsats är ett eget intresse för vilka normer och outtalade regler som styr och ligger till grund för vår identitetsutveckling och våra relationer. I mitt blivande yrke som förskollärare kommer jag att möta och bemöta ett stort antal barn och min förhoppning är att jag kommer göra det utan att reproducera normerande och stereotypiserande kategorier på barnen. Syftet med arbetet är att, genom en bildsemiotisk analys, belysa kulturella normer och värderingar som bilder i barnböcker frammanar. Samt undersöka om det går att utläsa någon skillnad mellan litteratur vald av en förskola som uttalat arbetar utifrån en normkritisk pedagogik och mellan barnlitteratur som används av förskolor utan uttalad normkritisk ambition. För att genomföra detta har jag valt ut fyra stycken böcker, två som representerar den normkritiska litteraturen och två som representerar litteratur vald av förskolor utan normkritisk ambition. Resultatet pekar mot att det finns normerande bilder och stereotypa skildringar baserade framförallt på kön men att det även finns karaktärer som bryter mot normer baserade på både kön och ålder. Slutsatsen blir att ett medvetet förhållningssätt hos pedagoger gällande normer och reproducerande bilder bidrar till att öka handlingsutrymmet och identifikationsmöjligheterna för barn i förskolan.

Title: What is hiding behind the covers - A qualitative picture and textual analysis of the newspaper Hänt Bild The news found on a magazine cover is for the audience to become interested to buy the magazine. When it was discovered that there is news that gives a misleading message to sell more, there is a research problem. The purpose of the essay is to study the message of the news on Hänt Bild’s covers and then be compared to the messages that the related articles provides. Total of 28 news where analyzed in four issues of the magazine published the year 2013. The essay was based on a qualitative visual and textual analysis with the theoretical frameworks sensational journalism, framing, image context and semiotics. The analysis was divided into three different themes to distinguish the news which gave misleading, genuine or double messages. The results of this study indicate that there are news with a misleading message in each issue of the magazine. This news was mostly about divorces, pregnancies and infidelity. The analysis also indicated that images played a major role in what messages the news gave. It was also discovered that the news on the covers which contained only text and no images angled the message so that readers would believe the article was about something else, even though the text on the cover gave a genuine message to the related article. Although it was discovered to be misleading news on the covers, there was also genuine news to the related articles. To summarize there where 14 news that gave a misleading message, 8 news gave a genuine message and 6 news gave a double message to the related articles. The result shows that the audience is misled by some news on the cover of a magazine with the aim of the editors to sell more. Keywords: tabloids, frontpage, sensational journalism, framing, semiotics, Hänt Bild

Denna studie undersöker hur Åhléns klädkampanj bryter mot könsnormer genom att driva normbrytande reklaminnehåll. Åhléns kampanj Bryt klädmaktsordningen står i fokus i denna studie då den varit omtalad bland Sveriges nyhetsmedier och sociala medier. Undersökningen har gjorts genom en semiotisk bildanalys för att se hur representationer av kön kommer till uttryck i kampanjen. För att synliggöra ett mottagarperspektiv, tillämpar undersökningen även en receptionsanalys i form av fokusgrupper. Då Åhléns kampanj tar ställning i frågan om könsnormer, genomsyras studien av ett genusperspektiv för att identifiera könskildringar och könsföreställningar som bilderna uttrycker. Resultaten visar att utvalda kampanjbilder ger uttryck för brytande könsnormer och att fokusgrupperna uppfattar både skillnader och likheter i sina tolkningar till kampanjens visuella uttryck och Åhléns reklamstrategi.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse. Vi fann att bilderna i de undersökta samhällskunskapsböckerna bidrar till ett isärhållande av män och kvinnor samt att de återskapar gällande genussystem där kvinnor och män framställs på ett traditionellt kvinnligt respektive manligt sätt.