I dagens samhälle använder 2.7 miljarder människor internet, vilket motsvarar 39 % av världsbefolkningen (ICT, 2013). Internetanvändandet ökar och den snabba utvecklingen är en av de absolut största förändringarna i vår generation (Dicken, 2007). Mängden data som skickas och bearbetas ökar parallellt med tekniken och internets framfart (Plant 2011). År 2012 skapades runt 2.5 exabyte data varje dag och denna ofantliga siffra fördubblas var fyrtionde månad. Det motsvarar 50 miljarder arkivskåp med textat papper (McAfee & Brynjolfsson, 2012). Internetanvändandet ökar och datalagringen ökar, vilket är en trend som även medför en fysisk utbredning, Internets fysiska dimension. Denna trend inbjuder till att nya affärsmöjligheter skapas. Ett praktiskt fall som behandlar samtliga av dessa områden är Facebooks byggande av serverhallar i Luleå, vilket är en mångmiljardsatsning. Uppsatsen inriktar sig på att undersöka vem som tagit tillvara på affärsmöjligheten, identifierade en ökad efterfrågan av datalagring och fick Facebook att etablera sig i Luleå. Avsikten är att beskriva personens entreprenöriella tillvägagångssätt. Arbetet är en s.k. tvåstegsraket. Första fasen är att identifiera personen för att sedan beskriva dennes entreprenöriella tillvägagångssätt. Metodmässigt har en kvalitativ undersökning genomförts med ett deduktivt synsätt. Studien har en beskrivande design och det främsta insamlingsverktyget har varit semistrukturerad intervju.  Det entreprenöriella tillvägagångssättet beskrivs genom fyra faser, från förarbetsfasen till avslutningsfasen, där olika entreprenöriella faktorer för respektive fas framgår. Det entreprenöriella tillvägagångssättet diskuteras utförligt i slutet av uppsatsen, men kan sammanfattas enligt följande: Faser – Entreprenöriella faktorer 1. Förarbetsfasen – Relationer, Bryter ny mark och Beslut. 2. Planeringsfasen – Beslut samt Fart och tvära kast. 3. Genomförandefasen – Relationer och Måldriv. 4. Avslutning/utvärderingsfasen – Bryter ny mark och Måldriv. / In todays society 2.7 billion people use the Internet, which represents 39% of the world population (ICT, 2013). Internet usage is growing and the rapid development is one of the biggest changes in our generation (Dicken, 2007). The amount of data sent and processed is increasing parallel with technology and the Internet rampage (Plant 2011). In 2012 2.5 exabytes of data was created every day, and this colossal number doubles every 40 months. This equates to 50 million file cabinets with paper subtitled (McAfee & Brynjolfsson, 2012). Internet usage is increasing, and data storage is increasing, a trend that also brings a physical distribution, the Internet's physical dimension. This trend creates new business opportunities. A practical case dealing with all of these areas is Facebook’s data centers based in Luleå, which is a multi-million dollar venture. This thesis focuses on who took advantage of the business opportunity, identified an increased demand for data storage and got Facebook to establish itself in Luleå. The intention is to describe the person's entrepreneurial approach. The work is divided according to a two-stage development. The first phase is to identify the person and then describe their entrepreneurial approach. In terms of methodology, a qualitative study was conducted with a deductive approach. The study has a descriptive design and the primary collection tool has been semi-structured interview.  The entrepreneurial approach is described by four phases, from preparatory work to completion, where various entrepreneurial factors of each phase are indicated. This entrepreneurial approach is extensively discussed in the conclusion of the thesis, but it can be summarized as follows:   Phases – Entrepreneurial factors: 1. Preparatory work phase – Relationships, Breaking new ground, and Decision. 2. Planning Phase – Decision, and Speed & abrupt shifts. 3. Implementation phase – Relationships, and Goal drive. 4. Completion/evaluation phase – Breaking new ground, and Goal drive.

I samband med att elkonsumtionen ökar och att allt mer elkrävande utrustning installeras är det intressant att studera vilken metod som bäst lämpar sig för att kyla bort oönskad värme och ifall den värmen kan nyttjas där den är önskad. Målet med denna rapport är att ekonomiskt jämföra två olika lösningar för att kyla två serverhallar som står intill varandra. Ena lösningen är att ersätta kylmaskinerna med värmepumpar med kompletterande borrhål, där det är tänkt att köldmediumet passerar värmepumparna om det finns ett värmebehov. Den andra lösningen är att byta ut befintliga kylmaskiner mot modernare utrustning. Syftet med rapportens resultat är att det ska ligga som grund för ett investeringsbeslut av fastighetsägaren. Aktörerna i serverhallarna utvecklar en sammanlagd effekt om 104kW. Serverhallarnas sammanlagda area på ca 100m2 utgör bara en liten del av den 9877m2 stora fastigheten som är de lokaliserade i, övriga fastigheten fungerar som gymnasieskola. Arbetet har genomförts med hjälp av platsbesök, litteraturstudie, kartläggning av energiförbrukning, framtagning av varaktighetsdiagram och energibehovsberäkningar. Fastigheten har ett maxeffektbehov på 350kW och förbrukar 956000kWh, serverhallen kyls idag med tre kylmaskiner av äldre modell. Värmen som utvecklas i serverhallen används som primärvärme för att värma skolan men fastighetsägaren anser att det inte är så effektivt som det skulle kunna vara, samt att systemet klarar inte av att leverera en tillräckligt varm framledningstemperatur. En lösning med värmepumpar som skulle stå för 75% av effektbehovet tillför då 262,5kW och 717000kWh som innebär en energitäckningsgrad på 94% vilket medför att fjärrvärmeeffekten minskar från 220kW till 87,5kW. En kylmaskinslösning med tänkt kylmaskin klarar av att täcka 67% av effektbehovet och 86% av energibehovet. Fjärrvärmen skulle med kylmaskinslösningen minska från 220kW till 130kW. Investeringskostnaden för värmepumpslösningen med frikyla beräknas till 2090000kr och för kylmaskinen 750000kr. Nettobesparingen för 10 år blir för värmepumpar med frikyla 2930000kr medan kylmaskinerna är dyrare i drift än befintlig kylmetod. Nuvärdet efter 10 år blir för värmepumparna 1220000kr / As electricity consumption increases and more demanding equipment is installed, it is interesting to study which method is best suited for cooling off unwanted heat and if that heat can be used where it is desired. The aim of this report is to compare two solutions economically to cool two server halls adjacent to each other. The purpose of the report is that it should be the basis for an investment decision by the property owner. The operators in the server halls develop a total power of 104kW. The total area of the two halls of about 100m2 constitutes to only a small part of the 9877m2 large property in which they are located. The remaining part of the property serves as an upper secondary school. The work has been carried out by means of site visits, literature studies, energy consumption mapping, production of a duration chart and energy demand calculations. The property has a maximum power requirement of 350kW and consumes 956000kWh. The cooling is today supplied by three older cooling units. The heat developed in the server hall is used as primary heat for the school, but the property owner believes it is not as effective as it could be and that the system is unable to deliver sufficiently hot flow temperature. A heat pump solution would account for 75% of the power requirement would supply 262.5kW and 717000kWh, which means an energy coverage of 94%, which reduces the district heating power from 220kW to 87.5kW. A cooling machine solution with the specified cooling unit is capable of covering 67% of the power requirement and 86% of the energy demand. The district heating would decrease with 90kW from present values. The investment cost of the heat pump solution with boreholes is estimated at 2090000kr and for the cooling unit 750000kr. The net savings for 10 years will then be 2930000kr for the heat pumps while the cooling machine solution would be more expensive in operation than the existing solution. The net present value for the heat pumps after 10 years will amount to 1220000kr.