Diss. Uppsala : Univ., 2002.

Xylem Water Solutions AB är en stor del av Xylem Inc. som har totalt ca 12000 anställda i hela världen, Xylem Water Solutions AB huvudkontor i Sundbyberg har ca 400 anställda och ca 50 servrar i en serverhall. Målet med examensarbetet är att som projektledare utföra en förstudie, planera samt genomföra ett switchbyte i en blandad klient och servermiljö med flera huvudmål: Att minska befintlig offertkostnad, minska det dagliga underhållet, se till att de nätverkskopplingar som används verkligen används, säkra upp redundans för både server- och klientnätverkskopplingarna, se till att dagens och framtidens krav för klientsidan samt serverhallen uppfylls på huvudkontoret för Xylem Water Solutions AB i Sundbyberg. Under projektets gång formades en plan och den följdes sedan till att byta från Nortelprodukter till ett nytt, stabilt nätverk uppbyggt av Ciscoprodukter, Nexus 5548P och 2248 för core/serveraccess-switchar och Catalyst C2960S-switchar för klientaccess. / Xylem Water Solutions is a large part of Xylem Inc. which has approximately 12000 employees globally; Xylem Water Solutions headquarters in Sundbyberg, Sweden has around 400 employees and approximately 50 servers in a small server room. The goal of this thesis work is to; as a project manager do a pilot study, plan and execute a switch replacement in a mixed client and server environment with many goals: To reduce the existing planned network solution cost, to reduce daily maintenance, verify the number of outlets actually used, to make sure that redundancy is applied to all server and client network connections, to make sure to adhere to the demands today as well as in the future for the client and server network connection needs at the headquarters of Xylem Water Solutions in Sundbyberg, Sweden. During the project, a plan was made and ultimately followed (with some exceptions due to lack of time and resources) to change from Nortel products to a new and stable network comprised of Cisco products; Nexus 5548P and 2248 as core/server access switches and Catalyst C2960S as client access switches.

In this thesis a non-centralized algorithm is proposed to locate nearby servers based on their players’ positions in a massive multiplayer online game server cluster. The purpose of this is to enable that players can visually see each other even though they are connected to different servers. By utilizing peer to peer connection between the servers the algorithm is tolerant against possible hardware failures. The algorithm simplifies the data sent over the network with a new concave polygon creation algorithm which works in linear execution time, enabling fast computations for real-time games. The algorithm works by finding colliding polygons from other servers and the closest polygons based on distance to find nearby servers which information should be shared with. Those two algorithms at this time work in quadratic execution time which is a point of improvement, which could require the concave polygon to be converted into one or several convex polygons. The algorithm is designed to give the user good access on the amount of network traffic sent over the cluster which gives better control and understanding on how much network traffic that will be sent in the cluster. It shows that the algorithm is dependent on how players in the world are distributed over the servers. By having players nearby each other on the same server improves the result of the algorithm. It is shown that compared to having a centralized server, the network traffic on every single node have reduced network traffic than compared to a centralized server. / In den här uppsatsen presenteras en icke-centraliserad algoritm som hittar närliggande servrar baserat på deras spelares positioner i ett massivt multi-spelare online spel med flera servrar. Syftet är att möjliggöra att spelare från olika servrar kan se varandra visuellt även fast de är uppkopplade till olika servrar. Genom att använda sig av ”peer-to-peer” kommunikation i klustret blir algoritmen tolerant mot hårdvarufel. Algoritmen simplifierar data som skickas genom en ny typ av konkav polygon algoritm vilken fungerar i linjär exekveringstid, vilket möjliggör snabba beräkningar för realtidsspel. Algoritmen fungerar genom att hitta kolliderande polygoner från andra servrar och även de mest närliggande baserat på distans för att lokalisera närliggande servrar att dela information med. De här två algoritmerna arbetar i kvadratisk tid vilket skulle kunna förbättras. Detta kan kräva att konkava polygonen konverteras till en eller flera konvexa polygoner. Algoritmen är designad för att ge användaren bra tillgång till hur mycket nätverkstrafik som bör skickas inom klustret vilket ger en bättre kontroll och förståelse över hur mycket data som kommer att skickas totalt. Det visas att algoritmen är beroende av hur spelarna är distribuerade över servrarna. Genom att ha närliggande spelare i världen på samma server förbättras resultatet av algoritmen. Det visas även att jämfört med en centraliserad server så förbättras nätverkstrafiken på varje enskild nod jämfört med trafiken som mottogs av den centraliserade servern.

Detta examensarbete är en utvärdering av nätverkssäkerheten hos J BiL AB, både på social och teknisk nivå. Företaget är beroende av säkra Internet-anslutningar för att nå externa tjänster och interna servrar lokaliserade på olika geografiska platser. Företaget har ingen IT-ansvarig som aktivt underhåller och övervakar nätverket, utan konsulterar ett externt dataföretag. Syftet med examensarbetet är att utvärdera säkerheten, upptäcka brister, ge förbättringsförslag och till viss del implementera lösningar. För att undersöka säkerheten har observationer och intervjuer med personalen gjorts och ett flertal attacker mot nätverket har utförts. Utifrån den data som samlats in kunde slutsatsen dras att företaget har brister vad gäller IT-säkerheten. Framförallt den sociala säkerheten visade sig ha stora luckor vilket till stor del beror på att de anställda varken har blivit utbildade eller fått någon information om hur de ska hantera lösenord, datorer och IT-frågor i allmänt. Förbättringsförslag har getts och viss implementation har genomförts för att eliminera bristerna. De anställda har även med hjälp av en IT-policy och föreläsning blivit utbildade i hur de ska agera och tänka kring IT-relaterade säkerhetsfrågor. / The aim of this project is to evaluate the network security at J Bil AB. The focus will be on both social and technical issues. For the employees to be able to con-nect to remote servers and external services and perform their daily work tasks, secure connections is needed. J Bil Ab has no IT manager who actively maintains and monitors the network; rather they consult a computer company when changes and implementations are required. The projects’ goal is to identify gaps, come up with suggestions for improvement and to some extent implement so-lutions. To do this, an observation of the employees hav been made, an inter-view have been held, and several attacks on the network have been performed. Based on the data collected, it was concluded that the company has shortcom-ings in IT security. Above all, the social security appeared to have major gaps in it and that is mainly because the lack of knowledge among the employees and they have never been informed of how to manage their passwords, computers and IT issues in general. Suggestions for improvement have been given and some implementations have been performed to eliminate the deficiencies.

This Green IT case study commissioned by Försäkringskassan (FK), the Swedish National Social Insurance Agency, quantifies the environmental performance of the IT infrastructure (IT-IS) in use during 2010 in a lifecycle perspective. Adopting a system view in Green IT analysis can mitigate risks of problem shifts. IT-IS concerns the equipment that enables office automation and external web application services. The size of the FK IT-IS is in the order of 300 branch offices with 14000 pc’s, 2100 printers and a 1 MW data centre hosting 1200 servers, 5 Petabyte of central data storage and serving about 80 key business applications. The carbon footprint of the FK IT-IS in 2010 accounts to 6.5 kiloton CO2-equivalents. The total environmental impact is calculated across 18 themes and expressed as a single indicator eco score amounting to 822.000 ReCiPe points. The contribution of capital goods is large with 44% of the carbon footprint and 47% of the eco score linked to emissions embedded in material equipment. The environmental effects from distributed IT deployed at local office sites, dominate at two thirds of the total FK IT-IS impacts. Important drivers in the local office sites category are the relatively short economic life span of pc equipment and the significant volume of paper consumed in printing activities. Within the data centre category, operational processes dominate the environmental impacts and are linked to intensive power use. In comparison to industry benchmark scores, the data centre infrastructure energy efficiency (DCiE) is relatively low at 57%, or 59% when credited for waste heat utilisation. Airflow containment measures in computer rooms are identified for efficiency improvement. Enhanced airflow controls also act as a prerequisite to better leverage opportunities for free cooling present at the location in northern Europe.  With regards to the data centre hosted IT, environmental impacts linked to storage services dominate and remarkably exceed those of servers. / Denna fallstudie inom Grön IT på uppdrag av Försäkringskassan (FK) kvantifierar IT-infrastrukturens (IT-IS) miljöprestanda i ett livscykelperspektiv under 2010. Att införa ett systemperspektiv inom Grön IT analys kan lindra riskerna av problemväxling. IT-IS avser utrustning som möjliggör kontorsautomatisering och externa webbapplikationer. FK IT-IS omfattar 300 kontor med 14,000 datorer, 2,100 skrivare och ett 1 MW datacenter med 1,200 servrar, 5 Petabyte central datalagring och 80 huvudsakliga applikationer. Koldioxidavtrycket av det totala FK IT-IS utgör 6,5 kiloton CO2-ekvivalenter för 2010 . Den totala miljöpåverkan är beräknad över 18 miljöteman och anger som en enda indikator ekobetyget på 822,000 ReCiPe poäng . Kapitalvaror bidrar stort, med hela 44% av koldioxidutsläppen och 47% av ekobetyget kan härledas till inbäddade utsläpp i material utrustning. Miljöeffekterna av de lokala kontorens IT dominerar med två tredjedelar av den totala FK IT-IS miljöpåverkan. Viktiga faktorer i kategorin lokala kontor är kapitalvarornas relativt korta ekonomiska livslängd samt de betydande volymer av skrivarpapper som används.   Inom datacenterkategorin domineras miljöpåverkan av de operativa processerna som är kopplade till intensiv el förbrukning. I jämförelse med branschstandarden är energieffektiviteten av datacentrets infrastruktur (DCiE) relativt låg, med 57%, alternativt 59% när användandet av spillvärme inräknas. Luftflöde inneslutningsåtgärder i datorsalar identifieras för effektivisering. Förbättrad luftflödesinneslutning i datahallarna är identifierad som en energieffektivisering. Den förbättrade luftflödeskontrollen är också ett krav för att bättre kunna utnyttja möjligheterna för fri kyla som finns i Norra Europa.  Med avseende på datacentrets IT, domineras miljökonsekvenserna kopplade till lagringstjänster och överstiger anmärkningsvärt effekterna från servrarna. / Miljöutredning Grön IT på Försäkringskassan - examensarbeten