Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor över hela världen. Prognosen har dock förbättrats tack vare tidig diagnos och avancerade diagnostiska tekniker samt att bröstcancerbehandlingen blivit allt mer avancerad, aggressiv och effektiv. Kirurgi är den vanligaste behandlingsformen. Vid otillräcklig kirurgi ges adjuvant behandling, vilket innebär en tilläggsbehandling med strålning, cytostatika och/eller endokrin behandling. Cytostatika verkar genom att döda tumörceller och hämma deras tillväxt. Endast tio procent av bröstcancertumörer kan botas enbart med cytostatika, därför kombineras den ofta med annan typ av behandling. Cytostatikabehandlingen är mestadels intensiv och medför ofta svåra biverkningar, då skillnaden mellan elakartade och friska celler är små.Sexualitet kan beskrivas som en del av identiteten och är unik hos varje person. Sexualiteten påverkas av samtliga cancerbehandlingsmetoder. Detta kan bero på biverkningar som fatigue, vaginal torrhet, minskad förmåga till orgasm och förändrade hormonnivåer. Inom onkologisk vård ansvarar sjuksköterskor för bedömning av patientens behov, även de som berör sexualitet. Trots goda kunskaper om cytostatikans effekt på sexualitet undviks ämnet ofta av sjuksköterskor.

No description available.

No description available.

Background: Gynecological cancer is the second most common form of cancer in women. There are different treatment options, including surgery and radiotherapy. As a result of effective treatments the number of women who survived in recent years has increased. Complications resulting from the different treatments are common and may affect womens’ sexuality. Since problems with sexuality can arise related to various diseases and treatments the nurse will also come into contact with sexuality issues in meeting with patients. Aim: To highlight women´s experiences of sexuality after a gynocological cancer treatment. Method: A literature review based on eleven scientific articles. Data collection was conducted on the databases CINAHL Complete, PubMed and Nursing & Allied Health database. The articles were reviewed and similarities identified. Results: Three main themes were identified, physical impact, mental impact and partner relationships. It was found that women in many cases experienced a negative change in their sexuality and that the self-image was negatively affected by the cancer and subsequent treatment. The result also showed that it was common among women to feel that they had not received enough information about complications that might arise after cancer treatment. Discussion: The result is discussed based on Roys adaption model and the various adaptive functional areas that the model contains and based on scientific articles.

I Sverige avled ca 90 000 personer år 2010 och 80 procent av dessa personer var i behov av palliativ vård. Cancer är en av de stora dödsorsakerna och har dessutom ökat som dödsorsak. Sjuksköterskan har ett ansvar att kommunicera med personer som vårdas och närstående för att kunna ge information, men också känslomässigt stöd. God kommunikation är en stor del av att stödja personer genom deras sjukdom och kan leda till lindrat lidande. Sexualitet förändras ständigt och är integrerat i hälsa och välbefinnande. Det är förknippat med livskvalitet, självkänsla och självbild och ändå upplever flera partners till personer med cancer, sexualitet som något bortglömt. En möjlig orsak till varför sjuksköterskor inte diskuterar ämnet med personer kan vara brist på kunskap. För att kunna erbjuda personcentrerad omvårdnad och se personen bakom sjukdomen behövs ökad kunskap om hur sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Syftet med studien var att belysa hur uppfattningen av sexualitet förändras hos personer med cancersjukdom. Metoden som användes var en systematisk litteraturöversikt. Totalt hittades 15 artiklar, åtta kvantitativa och sju kvalitativa artiklar. Fem artiklar hittades via CINAHL och tio via PubMed. En analys av innehållet gjordes och gemensamma teman framkom. Personer med cancer genomgick förändringar gällande sexuell funktion, kroppsuppfattning och sexuell identitet. Hur sexualitet påverkades av cancersjukdom varierade från allvarligt till nästan ingenting. Sexualitetens uttryckssätt förändrades och det var mindre troligt att sexualiteten uttrycktes i form av samlag. Det lades istället betoning på en verbal form av intimitet och vikten av att vara nära. Bristande energi, trötthet och rädsla för att göra sig eller sin partner illa bidrog till minskad samlagsfrekvens. Försämrad kroppsuppfattning var direkt kopplat till sämre sexuellt intresse och njutning. Ett flertal av både kvinnor och män upplevde kroppsliga förändringar som håravfall, viktförlust och förändring av kroppsform vilket ledde till känslor av att vara sexuellt oattraktiv. Endast ett fåtal rapporterade bättre kroppsuppfattning. Både kvinnor och män upplevde förlust av den sexuella identiteten. Sexualitet är ständigt föränderligt och förknippat med både självkänsla och självbild. Föreliggande studie visar att det finns ett behov och en önskan att diskutera området sexualitet med sina vårdgivare, men att det finns vissa barriärer vilka gör att sjuksköterskor inte tar upp ämnet för diskussion. Ångest, otillräcklig utbildning, rädsla att förnärma, sexuell läggning, antaganden att sexualitet inte är ett problem, religion och bristande språkkunskaper var vanliga orsaker till att ämnet sexualitet negligerades. Genom att integrera ett mer personcentrerat arbetssätt i vården av personer med cancer kan hela personen bli sedd istället för endast sjukdom och deras sexualitet kan därmed även bekräftas och diskuteras.

Bakgrund: En bra hälsa och god livskvalitet är något som alla människor har rätt till. När kvinnan kommer in i klimakteriet kan bra sexuell hälsa ge ökad livskvalitet då sexualitet utgör en viktig del i människans liv. Kvinnan kan påverkas negativt av klimakteriesymptom som hindrar sexuell hälsa och välbefinnande. För att främja välmåendet under klimakteriet behöver många kvinnor stöd och råd från sjukvården. Syfte: Syftet var att beskriva hur kvinnor upplever sin sexuella hälsa under klimakteriet.  Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga studier. Nio kvalitativa samt två med mixad metod. Litteraturstudien har utförts enligt en guide utformad av Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus.  Huvudresultat: Den förändrade sexualiteten uttrycktes både fysiskt och psykiskt. Generellt orsakade dessa förändringar en upplevd sexuell ohälsa. Många saknade kunskap om klimakteriet och tyckte att det var svårt att be om hjälp. Den sexuella problematiken påverkade kvinnornas äktenskapliga relationer och många menade att de gick med på sexuella handlingar mot sin vilja då relationen var det viktigaste.  Positiva sidor av klimakteriet som nämndes var att slippa menstruationer och oron för oönskade graviditeter. Hormonbehandlingar och fysisk träning samt erfarenhetsutbyte med andra kvinnor kunde vara till hjälp. Slutsats: Kvinnor upplevde både negativa och positiva förändringar under klimakteriet. Att prata om klimakteriet ansågs som tabubelagt vilket gav upphov till kunskapsbrist hos kvinnorna. Som sjuksköterska har vi möjlighet att se dessa kvinnor inom vården och förstå deras upplevelser genom att ställa öppna frågor och kunna bistå med råd och stöd. / Background: Good health and a good quality of life is something that all people have a right to. When a woman enters menopause, good sexual health can provide increased quality of life as sexuality is an important part of a person's life. The woman can be negatively affected by climacteric symptoms that hinder sexual health and well-being. To promote well-being during the climacteric period, many women need support and advice from the healthcare system. Purpose: The purpose was to describe how women experience their sexual health during the climacteric period. Method: A descriptive literature study based on eleven scientific studies. Nine qualitative and two with a mixed method. The literature study has been carried out according to a guide designed by Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus. Main result: The changed sexuality expressed itself both physically and psychologically. Generally, these changes caused a perceived sexual unhealthiness. Many woman lacked knowledge about the menopause and found it difficult to ask for help. The sexual problems affected the women's marital relationships and many of them agreed to sexual acts against their will as the relationship was the most important thing. Positive aspects of the climacteric period were that were mentioned were avoiding menstruation and the worry about unwanted pregnancies. Hormone treatments and physical exercise as well as sharing experiences with other women could be helpful. Conclusion: Women experienced both negative and positive changes during the climacteric period. Talking about the climacteric period was considered taboo, which gave a lack of knowledge among the women. As nurses, we have the opportunity to see these women in care and understand their experiences by asking open questions and being able to assist with advice and support.

No description available.

Background: Ovarian cancer affects many women worldwide. Tumors that grow in the genitalia and pelvis have because of its placement a large threat to the sexual ability. Treatment for ovarian cancer may lead to the sexual possibilities inhibited. Sexual health is a state of physical, mental, emotional and social well-being related to sexuality. Sexual health can be experienced in spite of disease, dysfunction or infirmity. Aim: The aim is to describe the factors that influence women's sexuality after treatment for ovarian cancer Method: A literature review, in which seven quantitative and three qualitative articles were analysed. Result: From the analysis revealed two main themes; Physical changes and Mental changes. Physical changes were divides into two subthemes; Changes in sexual function and Menopause and reproductive ability. Mental changes were divided into three subthemes; Decreased desire and the relationship with the partner, The relationship with one's own body and The lack of information from health care professionals. Conclusion: Women with ovarian cancer experience a lack of information from health care professionals about what can be expected to happen with the sexual function after treatment. It is important that the nurse recognizes this need and understands that sexual health can be experienced despite illness. / Bakgrund: Äggstockscancer drabbar många kvinnor världen över. Tumörer som växer i genitalier och bäcken utgör på grund av sin placering ett stort hot mot den sexuella förmågan. Behandling för äggstockscancer kan leda till att de sexuella möjligheterna hämmas. Sexuell hälsa är ett tillstånd av fysiskt, mentalt, känslomässigt och socialt välbefinnande relaterat till sexualitet. Sexuell hälsa kan upplevas trots sjukdom, dysfunktion eller funktionshinder. Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad som påverkar kvinnors sexualitet efter behandling för äggstockscancer. Metod: En litteraturöversikt där sju kvantitativa och tre kvalitativa artiklar analyserades. Resultat: Av analysen framkom två huvudteman; Fysiska förändringar samt Psykiska förändringar. Fysiska förändringar med subtemana; Förändrad sexuell funktion samt Menopaus och reproduktiv förmåga. Psykiska förändringar med subtemana; Minskad lust och relationen till partner, Relationen till den egna kroppen samt Bristen av information från sjukvårdspersonal. Slutsats: Kvinnor med äggstockscancer upplever brist på information från sjukvårdpersonal om vad som kan förväntas hända med den sexuella funktionen efter behandling. Det är viktigt att sjuksköterskor uppmärksammar detta omvårdnadsbehov och förstår att sexuell hälsa kan upplevas trots sjukdom.

Bakgrund: Sexuell dysfunktion kan se olika ut för personer som drabbats av stroke och kan påverka bland annat lust och sexuell tillfredsställelse hos båda könen. Patienter med stroke har uttryckt att sexualitet är ett viktigt ämne att behandla i rehabilitering efter stroke, dock har det framkommit att det är den funktionsnedsättning som ofta förbisetts av sjukvårdspersonal. Syfte: Studien syftar till att undersöka huruvida strokepatienter uppfattat att de fått samtala om sexuell funktion samt vilka faktorer som är viktiga för patienten i samband med ämnet. Detta för att identifiera eventuella förbättringsbehov gällande samtal om sexuell funktion hos patienter efter stroke. Metod:Studien gjordes utifrån en deskriptiv tvärsnittsdesign där urvalen väntrumsundersökning och systematiskt urval användes. Studien bestod av en kvantitativ enkätstudie där totalt 42 respondenter deltog. Studien har följt EPNs forskningsetiska riktlinjer. Studien genomfördes som en del av förbättringsarbetet på Rehabiliteringsmedicinska mottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Huvudresultat: Respondenterna i studien var positiva till samtal om sexuell funktion, men endast 19% hade fått frågan. De flesta respondenter önskade att ämnet togs upp redan i slutenvården för att möjliggöra vidareutveckling av samtalet senare under rehabiliteringen. Slutsats: Det krävs mer forskning för att kunna generalisera resultatet, men utifrån den här studien kan det ses att ämnet är efterfrågat. Sjukvårdspersonal bör skapa riktlinjer för samtalets genomförande för att underlätta individanpassning samt att det ska bli en naturlig del inom omvårdnaden så att varken yngre eller äldre patienter förbises. / Background:Sexual dysfunction in stroke survivors is individually and will affect, among other things, the desire and sexual satisfaction of both sexes. Stroke patients have expressed that sexuality is an important subject to treat in stroke rehabilitation, but it has been found that it is one of the disabilities that is often overlooked by healthcare professionals. Aim: The study aims to investigate whether stroke patients experienced that they have received conversations about sexual function with health care professionals and which elements that are important. This study helps to identify needs of improvements regarding conversations about sexual function in patients after stroke. Method:The study was based on a descriptive cross-sectional design using the sample study among visitors and systematic selection. The study consisted of a quantitative survey study involving a total of 42 participants. The study has followed EPN's ethical guidelines. The study was conducted as part of the improvement work at the medical rehabilitation center, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Main result: The patients were positive about having a conversation about sexual intercourse, but only 19% of the respondents had received the question. Most respondents wanted the subject to be addressed in the early phase of acute hospitalization in order to continue working on the subject later in the rehabilitation. Conclusion:In order to generalize the results, more research is needed, but from this study it is evident that the subject is requested. Healthcare professionals should establish guidelines for conversations in order to personalize and to make it a natural part of nursing so that either young or elderly patients will be overlooked.

Bakgrund: Hysterektomi är en vanlig gynekologisk operation som kan utföras på tre olika sätt; abdominellt, vaginalt eller laparoskopiskt. En kvinna med en benign sjukdom med behov av en hysterektomi lider av många symtom som kan sänka kvinnans livskvalitet och sexuella funktion. Kvinnor kan preoperativt ha en ängslan och oro kring hur operationen kommer att påverka kvinnans livskvalitet och sexuella hälsa.   Syfte: Att undersöka hur kvinnor skattar sin livskvalitet och sexuella funktion efter en genomgången elektiv hysterektomi med benign orsak.   Metod: Litteraturstudie där 13 kvantitativa originalartiklar granskades. Resultaten av dessa sammanställdes och analyserades med en innehållsanalys.   Resultat: Den största delen av artiklarna rapporterade att kvinnornas livskvalitet och sexuella funktion förbättrades efter hysterektomin. Kvinnornas sociala funktion, fysiska funktion, psykiska funktion och deras smärtproblematik förbättrades. Den sexuella funktionen förbättrades hos majoriteten av kvinnorna med ökad sexuell frekvens och fler sexuellt aktiva men oförändrad sexuell lust. Kvinnorna skattade sin Female Sexual Function Index (FSFI) högre, däremot visade två studier på försämrad FSFI och därmed försämrad sexuell funktion. Trots den förbättrade FSFI-poängen skattar kvinnorna fortfarande lägre än normalpopulationen.   Slutsats: Majoriteten av de kvinnor som genomgått en hysterektomi på grund av benigna orsaker skattar sin livskvalitet bättre postoperativt genom att kvinnorna får en förbättrad social funktion, fysisk funktion och psykisk hälsa. Den sexuella funktionen skattas högre trots att kvinnorna fortfarande skattar lägre än vad normalpopulationen gör. Fler kvinnor blir sexuellt aktiva och får högre sexuell frekvens men den sexuella lusten upplevs oförändrad. / Background: Hysterectomy is a relatively common gynecological surgery that can be performed in three different ways: abdominally, vaginally or laparoscopically. It has been suggested that women with benign cause for a hysterectomy suffers from many symptoms that can lower a woman's overall quality of life and sexual function. Many women experience anxiety prior to the operation concerning the outcomes of the surgery.   Aim: The purpose is to investigate how women estimate their quality of life and sexual function after an elective hysterectomy with a benign cause.   Method: A literature review where 13 quantitative original articles were examined. The result was compiled and analyzed using a content analysis method.   Results: Most of the articles reported that women's quality of life and sexual function improved after the hysterectomy. The women's social function, physical function, mental function and their pain problems had improved. This included that the women’s sexual frequency and sexual activity improved but their sexual desire was unchanged. In a contrary note some women estimated their FSFI higher, whilst in two other studies it was shown that some had FSFI which also concluded an impaired sexual function. Although women estimated their FSFI higher postoperatively their scores still show lower FSFI score than the normal population.   Conclusion: Most women who go through with a hysterectomy because of benign diseases evaluate their quality of life to be higher postoperatively by improving their social function, physical function and mental health. Their sexual function is estimated to be higher than it was preoperatively, even though women still show lower FSFI score than the normal population.