In this essay, the author examines religion and how it is represented in the video game Ghost of Tsushima. With the representation term and its meaning from Stuart Hall, the author aims to analyse religious aspects in the game’s environment and story, thus in the end picking out the representation that the games create of religion.      Using qualitative content analysis and semiotics, the author picks out temples, monks, amulets, and Kami as the main religious aspects that are found in-game. As it turns out the religious aspects in-game create the impression of Buddhist overturn in the Shinto religion. Many aspects stem from Buddhism, which correlate to the period and how Shinto assimilated Buddhist practises over time. The monks and temples are all of Buddhist origin, except for the official shrines to the Kami in-game. Overall, the Kami and Shinto, in general, are not present beyond being used for mechanics in the game while Buddhism is represented with more important aspects with major characters and meanings shown or talked about. The author does note that both religious traditions are presented more as merged, having become indistinguishable during the period in accordance with historical research. The essay concludes thus that religion is mostly represented in the characters like the warrior monk Norio and the monk Junshin who are followed more closely and represent religion through their actions and words.

How do religions and nationalism interact in secular democracies? With its history of nationalism based on religious ideologies, and the subsequent forced separation of state and religion, Japan provides a valuable case to examine how religion and nationalism interact and affect the politics of a secular state. The purpose of this dissertation is to understand and synthesize the divide within the literature regarding the idea that Shinto is fundamentally nationalist in nature. Due to Shinto's historical ties to Japanese nationalism, it is clear that religion and nationalism played a role in Japanese politics in the past. However, with Japan's transition to democracy and the constitutional provision of the separation between religion and state, religion's effect on nationalism in Japan has become blurred contemporarily. In order to explore these relationships between Shinto, nationalism, and Japanese politics, I investigate how political groups and religious organizations influence nationalist sentiment in political institutions and public opinion in Japan using the Japanese Value Orientations survey and an original dataset. I find that even though the evidence is mounting against the accuracy around the idea of State Shinto and the fundamentally nationalist nature of Shinto, the narrative persists. The existence of nationalist circles perpetuates these narratives, regardless of the truthfulness of the association between Shinto and nationalism because this narrative serves as a benefit to some groups. Shinto may not be automatically nationalist, but there are still nationalistic Shinto practitioners. The description of Shinto as inherently nationalist is not likely to go away while that description still serves a purpose.

<p>Genom att använda folktro och religion skapade den Japanska regimen under två eror, Meji och Showa, ett instrument för att tygla folket och ge obehindrad makt till toppskiktet i samhället. Man underströk kejsarfamiljens gudomliga arv som släkting till dem mäktigaste kamin i gudavärlden solgudinnan Amaterasu. Som släkting till henne var han att betrakta som gud och fick aldrig ifrågasättas. Det Japanska folket var inte heller vilket folk som helst utan ett härskarfolk som även det hade gudomlig härkomst. När folket sedan genom mängder av propaganda från skolväsendet upp igenom hela samhället indoktrinerats om sin och kejsarens överhöghet var det dags att visa resten av världen sin gudomlighet. Genom att besegra sina fiender i krig blev övertygelsen än större på hemmafronten och Kokka Shinto tycktes mer och mer sitta inne med sanningen. Japan var riktigt nära att slå ut den amerikanska flottan under andra världskriget, men en serie förluster satte stopp för framgångarna och Japan besegrades. Den amerikanska ockupationsmakten identifierade Kokka Shinto som skyldig till aggressionerna på samma sätt som nazismen var för Tyskland.</p><p>Kokka Shinto hjälpte till att göra Japan till en fascistisk stat precis som syftet var med den. Från början av Mejirestorationen till slutet av Andra Världskriget var Kokka Shinto en framgångssaga för ultranationalisterna men de allierades seger krossades Statsshinto. Det finns dock kvarlämningar av Statsshinto i Japan och när en Japansk premiärminister kan besöka Yasukuni-templet utan att tvingas avgå visar landet att man ännu har en bit att vandra innan man helt har kastat av sig sitt nationalistiska och fascistiska ok.</p><p>Slutsatsen blir därför att jag inte anser att Kokka Shinto är en religion utan snarare mäktiga mäns sluga utnyttjande av folktro och vidskeplighet i syfte att ta över ett land. Kokka Shinto är en veritabel våldtäkt på en legitim religion men genom att använda samma mytologi och historia köper man sig legitimitet. Man måste som utomstående vara mycket distinkt i att skilja på Shinto och Kokka Shinto ungefär på samma sätt som man skiljer på Socialism från Nationalsocialism. Fram till 1868 var Shinto en mycket tolerant religion och efter 1945 är det så återigen, det finns dock ett nationellt tema i Shinto som onda krafter kan utnyttja.</p>

Genom att använda folktro och religion skapade den Japanska regimen under två eror, Meji och Showa, ett instrument för att tygla folket och ge obehindrad makt till toppskiktet i samhället. Man underströk kejsarfamiljens gudomliga arv som släkting till dem mäktigaste kamin i gudavärlden solgudinnan Amaterasu. Som släkting till henne var han att betrakta som gud och fick aldrig ifrågasättas. Det Japanska folket var inte heller vilket folk som helst utan ett härskarfolk som även det hade gudomlig härkomst. När folket sedan genom mängder av propaganda från skolväsendet upp igenom hela samhället indoktrinerats om sin och kejsarens överhöghet var det dags att visa resten av världen sin gudomlighet. Genom att besegra sina fiender i krig blev övertygelsen än större på hemmafronten och Kokka Shinto tycktes mer och mer sitta inne med sanningen. Japan var riktigt nära att slå ut den amerikanska flottan under andra världskriget, men en serie förluster satte stopp för framgångarna och Japan besegrades. Den amerikanska ockupationsmakten identifierade Kokka Shinto som skyldig till aggressionerna på samma sätt som nazismen var för Tyskland. Kokka Shinto hjälpte till att göra Japan till en fascistisk stat precis som syftet var med den. Från början av Mejirestorationen till slutet av Andra Världskriget var Kokka Shinto en framgångssaga för ultranationalisterna men de allierades seger krossades Statsshinto. Det finns dock kvarlämningar av Statsshinto i Japan och när en Japansk premiärminister kan besöka Yasukuni-templet utan att tvingas avgå visar landet att man ännu har en bit att vandra innan man helt har kastat av sig sitt nationalistiska och fascistiska ok. Slutsatsen blir därför att jag inte anser att Kokka Shinto är en religion utan snarare mäktiga mäns sluga utnyttjande av folktro och vidskeplighet i syfte att ta över ett land. Kokka Shinto är en veritabel våldtäkt på en legitim religion men genom att använda samma mytologi och historia köper man sig legitimitet. Man måste som utomstående vara mycket distinkt i att skilja på Shinto och Kokka Shinto ungefär på samma sätt som man skiljer på Socialism från Nationalsocialism. Fram till 1868 var Shinto en mycket tolerant religion och efter 1945 är det så återigen, det finns dock ett nationellt tema i Shinto som onda krafter kan utnyttja.

published_or_final_version / Comparative Asian Studies / Master / Master of Arts

Quando os missionários das religiões japonesas começaram a traduzir os textos religiosos para o português com a finalidade de propagar os seus ensinamentos entre os brasileiros, tradicionalmente católicos, perceberam que algumas de suas mensagens eram interpretadas de modo equivocado. Entretanto, os missionários perceberam que o equívoco não era causado por problemas lingüísticos, mas por diferenças entre a cultura do seu público-alvo e a sua. No presente trabalho, investigamos os problemas culturais encontrados na tradução dos textos religiosos japoneses, bem como as soluções encontradas pelos seus tradutores, analisando trechos dos seus textos sagrados. / When missionaries from Japanese religions first translated their religious text into Portuguese in order to propagate their faith among Brazilian people, who are traditionally Catholic, they realized that some of their religious messages were completely misunderstood by their prospective followers. However, the missionaries noticed that this problem was not caused by language matters but it lay in the existence of a cultural difference between Brazilian people and them. In the present work the cultural problems that stood in the translation of Japanese religious texts as well as the solutions found by their translators were studied by analyzing parts of the scriptures of three different Japanese religions.

The purpose of this study was to investigate the frequency and motivations for participation in Shinto rituals in Kyoto, Japan. The study involved both qualitative and quantitative data gathered in July and August of 2009. The principal data consists of 85 surveys conducted in person on the grounds of Yasaka Shrine in Kyoto. Supplemental data from informal interviews with 10 individuals who live in the surrounding area serve to highlight themes and conclusions extrapolated from the data. The primary goal of this study was to discern what, if any, differences in behavior are apparent across age groups. It was found that there are in fact a number of differences including frequency of participation, types of rituals participated in, level of involvement in rituals, and even distance traveled to participate in rituals. This study offers a number of explanations as to why these differences may exist, but these explanations remain highly speculative. As such this study represents an initial investigation in age differences and religiosity in Japan, a topic that has had very little attention in the academic literature thus far. / Historical origins, Shinto and politics -- Theoretical evaluations -- Fieldwork in Kyoto, Japan -- Visitation : motives and frequency -- Ritual behavior -- Identity. / Department of Anthropology

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 1993.

Thesis (M.A.)--University of Hong Kong, 1993. / Also available in print.

abstract: A Japanese national identity is generally thought to have originated in the 17th century, with the advent of the Kokugaku movement. I will argue that there is earlier evidence for the existence of a Japanese national identity in the Kumano Nachi mandalas of the Kamakura and Muromachi periods. These mandalas employ the Nachi waterfall as a symbol of the strength and power of the Japanese land, counterbalancing Chinese Buddhist visual motifs. In this paper, I further assert that these mandalas are an early example of an artistic tradition of painting specific landscape features as symbols of a Japanese national identity, and that this tradition continues into the modern period. / Dissertation/Thesis / Masters Thesis Art History 2017