Pedagogue’s approach to the definition of shyness and shy children The aim of the study is to investigate the pedagogue’s approach and the definition of shyness and shy children, how their approach could affect the children’s learning and development. The study analyzes how the pedagogue’s meets the children and how they are applied to improve the children’s learning and development. The theoretical perspective of the study is based on Daniel Stern’s Developmental psychology. The methods used in the study was observing children in group and qualitative methods with interviews of the pedagogues. The result indicates that the pedagogues has some awareness about the definition of shyness and the shy children. It has to be a bigger awareness about what signals you tend to give the children even though you do not have that in mind.  The pedagogue’s had good working strategies and approached the work the same way. They also insisted about working with children in smaller groups and worked on trying to prevent children from having low self-esteem.

Syftet med studien är att lyfta hur förskollärare resonerar om barn som anses blyga och inte tar en självklar plats samt hur dessa barn konstrueras i förskolans sociala miljö. Det finns sparsamt med forskning kring detta då fokuset brukar ligga på de mer utmanande barnen. Genom semistrukturerade intervjuer har vi tagit del av förskollärares resonemang om blyga barn. Vår frågeställning: Hur resonerar förskollärare om sitt arbetssätt, bemötande och förhållningssätt till de barn som anses blyga i förskolan? Resultatet av studien visar att det finns en medvetenhet hos förskollärarna kring ämnet. Genom att ta del av hur förskollärarna framställde blyghet kunde vi skapa oss en uppfattning om hur bemötandet av barnen såg ut. Vi kan konstatera att förskollärarnas resonemang och förhållningssätt till de barn som anses blyga spelar in i hur de konstruerar hela verksamheten på förskolan. Det vi kan konstatera är att förskollärarna konstruerar hela tiden men att de behöver ha i åtanke att det inte endast handlar om förhållningssättet utan även vad de lägger i sina värderingar och normer. / The purpose of the study is to highlight how preschool teachers reason about children who are considered shy and do not take an obvious place and how these children are constructed in the preschool's social environment. There is scant research on this as the focus is usually on the more challenging children. Through semi-structured interviews, we have taken part in preschool teachers' reasoning about shy children. Our question: How do preschool teachers reason about their way of working, treatment and approach to the children who are considered shy in preschool? The results of the study show that there is an awareness among the preschool teachers about the subject. By taking part in how the preschool teachers portrayed shyness, we were able to form an idea of how the treatment of the children looked. We can state that the preschool teachers' reasoning and approach to the children who are considered shy play a role in how they construct the entire activity at the preschool. What we can establish is that the preschool teachers construct all the time, but that they need to keep in mind that it is not only about the approach but also what they put into their values and norms.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om pedagogers perspektiv på blyga barn i förskolan. Studien är kvalitativ och datainsamlingen gjordes genom enkätbaserade intervjuer via internet. Enkäten och missivbrevet skickades ut till 74 förskolerektorer och därefter till 101 förskolor. Data som inkom blev kategoriserade och analyserade med hjälp av det teoretiska ramverket, Bowlbys anknytningsteori samt Vygotskijs sociokulturella teori. Resultatet tar upp de olika definitonerna som pedagoger har på blyghet och inkludering, synen på hur pedagogerna upplever barn i kompisrelationer och lek samt hur pedgogen ser på sin egen roll och ett inkluderande arbetssätt för blyga barn i förskolan. Resutatet visar att pedagoger har olika definitioner av blyghet och inkludering och även att det finns svårigheter för blyga barn att få kompisar och att komma in i lek med jämmnåriga. Resultatet visar vidare på att pedagoger ser sin roll som en ledare genom gruppindelning och aktiv hjälp kan arbeta för ett inkludernade av blyga barn i förskolans verksamhet.

The purpose of this study is to make visible whether, and in these cases how, the children who do not take up so much space gain speaking space and influence in preschool and kindergarten. The goal is to answer the questions about what thoughts preschool teachers have about influence, the children I call the quiet children and what strategies preschool teachers have for including these children. The qualitative survey was conducted with the help of semi-structured interviews where six preschool teachers were interviewed to make visible how they work. The interviews were transcribed, and the results were categorized according to the research questions. The results have been analyzed and interpreted with the help of Vygotsky's sociocultural theory and with a phenomenographic approach, and in the discussion, I have commented on previous research. It appears that the preschool teachers have a greater awareness of including the quiet children than I before the survey had feared in my hypotheses. Preschool teachers do see the problems that exist, and with different strategies they do what they can to see, hear and support these children. Something that also emerges is the strengths that preschool teachers see in the quiet children. Further research could be done by visiting the teaching activities to make observations of what it looks like in reality. / Denna undersökning har som syfte att synliggöra om, och i sådana fall hur, de barn som inte tar så mycket plats får talutrymme och inflytande i förskolan. Målet är att besvara frågorna om vad förskollärarna har för tankar kring inflytande, de barn jag kallar de tysta barnen samt vad förskollärarna har för strategier för att inkludera dessa barn. Den kvalitativa undersökningen har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer där sex förskollärare har intervjuats för att synliggöra hur de arbetar. Intervjuerna transkriberades och resultatet kategoriserades utefter frågeställningen. Resultaten har analyserats och tolkats med hjälp av Vygotskys sociokulturella teori samt med fenomenografisk ansats, och i diskussionen har jag jämfört med tidigare forskning.Det framkommer att förskollärarna har en större medvetenhet kring att inkludera de tysta barnen än jag innan undersökningen hade befarat i min hypotes. Förskollärarna ser problematiken som finns, och med olika strategier gör de vad de kan för att se, höra och stötta dessa barn. Något som också framkommer är vilka styrkor som förskollärarna ser hos de tysta barnen. Vidare forskning skulle kunna göras genom att besöka verksamheterna för att göra observationer av hur det ser ut i realiteten.

Studien undersöker förskollärarens synsätt samt strategier gällande blyga barns delaktighet och språkutveckling i verksamheten. I studien beskrivs fenomenet blyga barn genom tidigare forskning samt genom det sociokulturella perspektivet och anknytningsteorin. Intervjuer har genomförts med förskollärare där innehållet kretsat kring individernas synsätt på blyga barn samt de anpassningar de gör för att möta blyga barns behov av stöttning.  Förskollärares syn på delaktighet och språkutveckling undersöks i relation till blyga barn genom semistrukturerade intervjuer analyserade utifrån en analysmodell som utgått från metodansatsen fenomenografi. Intervjuernas resultat redovisas genom analysmodellens sista steg och visar sambanden mellan förskollärares synsätt samt de syften som deras strategier strävar mot att uppnå. Resultatet visar att förskollärares syften gällande stöttning av blyga barn skiljer sig, men att strategierna är desamma. Resultatet visar att förskollärare som strävar efter att uppnå en trygghet hos blyga barn skiljer sig mot förskollärare som utgår från viljan att uppnå ett ökat självförtroende. I studien framkommer förskollärarnas liknande strategier där uppdelning av barngruppen är framträdande, men att bakomliggande syften till varför de gör uppdelningen skiljer sig. / The study examines preschool teachers views and strategies regarding shy children´s participation and language development. The study describes the phenomenon of shy children through previous research and the socio-cultural perspective and the attachment theory. Interviews have been conducted with preschool teachers, where the content has revolved around the individuals' views on shy children and the adaptions they make to meet the needs of shy children. Preschool teachers' views on participation and language development are examined in relation to shy children through semistructured interviews that have been analyzed by an analysis model based on phenomenography. The results of the interviews are showed through the last step of the analysis model and shows the connections between preschool teachers' views and the purposes that their strategies strive to achieve. The results show that preschool teachers' purposes of supporting shy children differ, but the strategies are the same. The results show that preschool teachers whose goals are to achieve an increase at the feeling of safety among shy children differ from preschool teachers who are based on achiving increased selfconfidence. The study reveals the preschool teachers' similar strategies where they divide the group of children, but the purposes of why they make the decision to split the group of children is different from each other.