Krigföring till sjöss har under lång tid undersökts och förklarats med olika teorier, bland annat av klassiska teoretiker som Mahan och Corbett, till moderna motsvarigheter som exempelvis Vego. Därför är det intressant att veta om någon av dessa kan kopplas till den svenska synen på sjökrigföring, och om någon av dessa i så fall haft större inflytande. Undersökningen bygger på att ett antal centrala begrepp valts ut ur Doktrin för marina operationer för att sedan jämföras med hur de olika teoretikerna ser på respektive begrepp. I undersökningen konstateras det att det råder konsensus kring begreppens innebörd, men det finns vissa skillnader mellan teoretikerna om hur begreppen uppnås och deras faktiska tillämpbarhet. Utifrån det konstateras att den svenska synen på sjökrigföring har en tydlig koppling till sjömilitära teoretikers tankar. Corbett och Vego är de teoretiker som ligger närmast den svenska synen, vilket gör de till möjliga influenser. Mahan har däremot en delvis avvikande syn, vilket innebär att han förmodligen inte har varit influens.

Många av de klassiska sjökrigsteoretiker som vi idag studerar, levde och verkade i entid, då striden till sjöss bedrevs på ett till stor del annorlunda sätt och med annanutrustning. Kan deras beskrivna metoder fortfarande anses tillämpliga idag, eller kan vise en tendens till förändring? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka i vilkenutsträckning som det moderna sjökriget använder de sjökrigsmetoder somsjökrigsteoretikern och historikern, Sir Julian Corbett, tecknade ner i början av 1900-talet. Som empiriskt fall för att pröva hans metoder används Falklandskriget 1982. Föratt uppfylla uppsatsens syfte kommer följande frågeställningar att besvaras: Vilkasjökrigsmetoder finns i den teoretiska litteraturen skriven av Corbett? Tillämpasfortfarande dessa metoder i moderna krig? Kan man eventuellt urskilja några nyametoder? En av uppsatsens slutsatser är att Corbetts sjökrigsmetoder fortfarandeanvänds i moderna krig om än med en något annorlunda tillämpning. En avanledningarna till detta är den taktiska utvecklingen. En annan slutsats visar att denteknologiska utvecklingen har gjort att grunderna i Corbetts metoder lever kvar menpraktiseras på ett något annorlunda sätt och med andra medel. Detta beror bland annatpå att vapen och plattformar har förbättrats. / Many of the classic naval warfare theorists we study today lived and worked intimes when naval battles were generally conducted in a different way and withdifferent equipment. Can the methods they describe still be consideredapplicable today, or do we see a tendency of change?The aim of this essay has been to investigate to what degree modern navalwarfare employs the naval warfare methods that the naval warfare theorist andhistorian Sir Julian Corbett documented at the beginning of the 20th century.The Falklands War of 1982 is used as an empirical case to test his theories. Thefollowing questions are posed to achieve the aim of the essay: What navalwarfare theories are to be found in Corbett’s works? Are these operationalmethods still employed in modern warfare? Can new operational methods bediscerned? One of the conclusions reached in the essay is that Corbett’s navalwarfare methods are still used in modern warfare, albeit slightly differentlyapplied. Another conclusion is that technological development has resulted inthe survival of the basic principles of Corbett’s operational methods, but themethods are used in a somewhat different manner and different means areemployed / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-uppsHylla: Upps. ChP 03-05

Floran av militärteoretiska verk är mycket omfattande och varierad avseende de idéer somframförs. Samtidigt har många debattörer ifrågasatt värdet av sjökrigsteori och dess påverkan påoperationerna. Man kan ifrågasätta om personer i position att påverka operationernasgenomförande läser litteratur om sjökrigsteori och om de i så fall applicerar dessa tankar. Syftetmed denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning teoretiserande kring sjökrig förefaller hanågon inverkan på krigs förande och hur sjökrigsoperationer bedrivs. De frågeställningar somavses besvaras är: vilka idéer kan sägas utgöra grunden för Corbetts och Mahans respektive teorierom sjökrig och i vilken utsträckning går det att återfinna dessa teoretikers tankar hos deundersökta befattningshavarna i samband med sjökrigsoperationerna under det första världskriget?Detta avses göras genom att analysera Corbetts och Mahans utgivna verk för att skapa en bild avderas huvudsakliga tankar. Dessa jämförs sedan för att utkristallisera skillnader dem emellan.Skillnaderna används sedan som indikatorer i den vidare utredningen vilken består av en analys avde centrala beslutsfattarnas utgivna korrespondens i syfte att klargöra vilka syften de hade medoperationerna. Uppsatsens teoretiska grund ligger i Goldstein och Keohanes tankar om idéerspåverkan på handlingsmönster.Slutsatserna som dras är att båda teoretikernas idéer verkar ha påverkat beslutsfattarna fast i olikafrågor och i olika omfattning. Tänkbara orsaker till detta diskuteras i det avslutande kapitlet. / The amount of literature about military theory is abundant and differs significantly concerningthe content. At the same time, several debaters have questioned the value of naval theory andits influence on operations. It is reasonable to raise the question of whether people in aposition to make decisions concerning the conduct of operations read this literature, and if so,do they apply these thoughts? The purpose of this essay is to analyse to what extent navaltheory seem to have an impact upon the conduct of operations. It will answer the followingquestions: which are the basic ideas concerning naval warfare in Corbett’s and Mahan’s navaltheories and to what extent are these theorists thoughts to be found in the naval operationsconducted during the First World War?The analysis will be carried out by exploring the main ideas of Julian Corbett and AlfredMahan respectively. These ideas will thereafter be compared in order to bring forward thedifferences between them. The resulting differences will be used as indicators in the followinganalysis of the selected decision-maker's correspondence with the purpose of clarifying theirobject when planning and ordering operations. The theoretical foundation is taken from thethoughts about the influence of ideas on policy presented by Goldstein and Keohane.The conclusions show that both theorists seems to have influenced the decision-makers, but indifferent issues and to a different extent. / Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP 04-06

The principle of the offensive in naval warfare has long been studied by scholars of military science. Studies suggest that in order for the principles of war to be practically useful for professionals, they need to be described concretely. The principle of the offensive as described in the Swedish Doctrine for Naval Tactics however, is not. This thesis aims to identify different success factors for naval offensive operations by using a qualitative analysis of Castex’s, Hughes’, and Vego’s naval theories, which when combined may form the principles for a successful offensive. A qualitative case study has been utilised, with literature from the successful Israeli naval offensive in the Yom Kippur-war, and the failed Argentinian naval offensive in the Falklands war; in order to identify which factors are practicable in a modern context. All factors, intelligence, manoeuvre, concentration of force, numerical superiority, qualitative superiority, adaptation to capabilities differences, and command and control, were identified in the Israeli offensive. In the Argentinian offensive, only the manoeuvre factor was identified, due to a lack of sufficient intelligence and command and control. The conclusions are that all factors were useful for a successive offensive action, however, more research is necessary for further generalization.

No description available.