No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003. Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp. De flesta artiklarna handlar om våldsbrott. 38 procent av de artiklar som handlar om våldsbrott finns i kvällspress, medan 27 procent finns i morgonpress. Kvällspress rapporterar också oftare om psykisk sjukdom. 44 procent av alla artiklar har stigmatiserande inslag, där den psykiskt sjuke framställs i negativ dager.

Syftet med denna studie var att kartlägga screeningsinstrument som mäter nutritionsstatus hos kritiskt sjuka samt se hur de används i vården. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och Medline. Tretton artiklar identifierades, efter kvalitetsgranskning, till studien. I resultatet framkom flera nutritionsscreeningsinstrument och tre utav dessa; SGA, MUST och NRS 2002, var mer anpassade för screening av kritiskt sjuka. NRS 2002 hade av dessa tre högst specifitet, då instrumentet bedömer sjukdomens eller skadans svårhetsgrad som en risk för undernäring. Resultaten om hur screeningsinstrumenten används i vården visar att användandet av dessa instrument var sällsynt, rekommendationer följs inte. Orsaker till det är bland annat personalens attityder och kunskapsbrist, ansvarsfördelning och rutiner. Några sjuksköterskor föredrog att använda sig av egna bedömningar av patienternas nutritionsstatus. I studier där nutritionsförbättringsprojekt införts ökade nutritionsscreeningen och dokumentationen signifikant. Slutsatsen är att NRS 2002 är det nutritionsscreeningsinstrument som passar bäst för kritiskt sjuka. Screeningsinstrumenten används dock inte som rekommenderat och orsaker till det är bland annat personalens kunskapsbrist och attityder.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2006.

Den äldre befolkningen ökar i världen och stigande ålder leder ofta till ohälsa såsom kroniska sjukdomar. Kronisk sjukdom innebär ofta nya rutiner i livet som livslång medicinering och återkommande besök i vården. För att kunna utvärdera om en behandling fungerar eller inte så är det viktigt att vara följsam i sin medicinering. Det visar sig att många patienter gör medvetna eller omedvetna avsteg i sin medicinering vid kronisk sjukdom, vilket anses vara ett globalt problem. Syftet med studien är att belysa följsamhet till medicinering vid kronisk sjukdom utifrån äldre patienter. Artiklar söktes i databaser med sökorden ´compliance´, ´medication compliance´, ´patient compliance´, ´elderly´ och ´chronic disease´. Denna sökning gav totalt 65 artiklar varav 9 av dem användes till studiens resultat. Artiklarna i den kvalitativa litteraturstudien handlar om eftergivenhet (eng. compliance) och efterlevnad (eng. adherence) och hur patientens följsamhet är i förhållande till medicinering. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade till följande tre teman: ´Att anpassa kommunikationen efter patientens behov´, ´Relationens betydelse för den äldre patienten och dennes närstående´ samt ´ Vikten av kunskap i sin sjukdom och medicin´. Fynden som framkom visar att det finns flera aspekter som påverkar om en äldre patient är följsam i sin medicinering eller ej i samband med kronisk sjukdom. Det uppstår även en lärandeprocess vid en förändrad livssituation som inbegriper patienten, närstående och vårdpersonal vilka hamnar i en vårdande relation. För att åstadkomma bästa förutsättningar för en individanpassad vård med patientens följsamhet i fokus, behöver det avsättas tid i mötet mellan vårdpersonal och den äldre kroniskt sjuka patienten.

No description available.

No description available.

Introduktion: Intensivvårdssjuksköterskan ställs ibland inför att vårda svårt sjuka barn på allmänna intensivvårdsavdelningar som i huvudsak vårdar vuxna patienter. Studier har visat att detta kan vara stressande och krävande. Syfte: Syftet med studien var att undersöka intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda svårt sjuka små barn på allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige. Metod: En kvalitativ metod valdes och data samlades in genom fokusgruppsintervjuer. Fyra fokusgruppsintervjuer med fyra till sex deltagare genomfördes på tre olika sjukhus. Data bearbetades utifrån Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Huvudresultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Samspelet med föräldrarna, Att känna osäkerhet, stress och rädsla och Att känna stöd och meningsfullhet. Två underkategorier från den första huvudkategorin framkom som var: Föräldrar som tillgång och Kommunikation med föräldrarna. Fyra underkategorier framkom under den andra huvudkategorin: Rädsla för att göra fel, Brist på erfarenhet, Brist på stöd och Brist på utbildning. Under den tredje huvudkategorin framkom två underkategorier: Stöd från arbetskamrater och Roligt att vårda barn. Diskussion:Föräldrarna kan vara en stor tillgång vid vård av svårt sjuka barn och det är viktigt att intensivvårdsjuksköterskorna kommunicerar med dem för att skapa trygghet. Alla respondenter upplevde någon form av osäkerhet, stress eller rädsla för att göra fel. Detta kunde bero på flera företeelser som till exempel brist på erfarenhet, stöd eller utbildning. Något som tidigare inte framkommit var att intensivvårdssjuksköterskorna kände glädje och meningsfullhet att vårda barn. / Introduction: The Intensive CareNurse sometimes needs to care forcritically ill childreningeneral intensive care unitswhich mainlycare foradult patients. Studies haveshown that itcan be stressfuland demandingto care forcriticallyill childrenin general intensive care units.Aim: The aimof this study wasto determineintensive carenurses' experiencesof caring forcritically ill childrenin generalintensive care unitsin Sweden.Method: Aqualitative methodwas selectedand datawas collected throughfocus groupinterviews.Fourfocus group interviews with four-six participants in each were conductedat three differenthospitals.Datawas processedbyGraneheimand Lundman's qualitativecontent analysis.Main Results: The results revealedthree main categories: Interaction with the parents, To feel uncertainty, stress and fear and To feel support and meaningfulness. Two sub-categories from the first main category emerged which were: Parents as an asset and Communication with the parents. Four sub-categories emerged from the second main category:Afraid to make mistakes, lack of experience, lack of support and lack of education. Two sub-categories emerged from the third main category: To feel support fromcolleagues and Fun to care for children. Conclusions:Parents can be a great asset in the care of critically ill children and it is important that intensive care nurses communicate with them to provide a sense of security. All respondents experienced some form of insecurity, stress or fear of making mistakes. This could be due to several phenomena such as lack of experience, support or education. Something that had not previously been shown was that critical care nurses felt joy and meaningfulness in caring for children.

No description available.