Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande. Slutsats: Studien visar att hur patienter upplever bemötandet i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt kan ha en stor inverkan på patientens hälsotillstånd och därmed också framtida livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att informera de som drabbats av hjärtinfarkt. Genom att se till att patienten är välinformerad har det visat sig att de känner sig tryggare i den situation som de befinner sig i. I situationer när patienten själv inte kan ta till sig de grundläggande behoven har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta och ersätta dessa behov.

<p>Vid akut sjukdom eller skada är det i huvudsak akutmottagningen som handhar det akuta omhändertagandet av en skadad, orolig och ostabil patient. Det påvisades i denna studie att patienten som söker vård på akutmottagningen ofta känner sig underlägsen, ignorerad och bortglömd av sjuksköterskan. Det är därför av stor vikt att sjuksköterskan bedriver en omvårdnad som inger trygghet och säkerhet hos patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan på akutmottagningen. Syftet besvarades genom en litteraturstudie där 12 kvalitativa artiklar analyserades. Ur granskningen uppenbarades fyra teman; En känsla av övergivenhet, Känslan av ovisshet, Ouppmärksammade behov och Förtroende för professionen. Resultatet i denna studie kan öka kunskapen hos sjuksköterskan, en kunskap som sedan kan tillämpas i omvårdnaden som bedrivs på akutmottagningen för att förbättra upplevelsen hos patienten i mötet med sjuksköterskan.</p> / <p>The emergency department is mainly in charge of the emergency care of troubled and unstable patients in case of acute illness or injury. This study demonstrated that patients who seek care in emergency departments often feel inferior, ignored and forgotten by the nurse. It is therefore essential that the nurse practise the kind of nursing, which brings out a feeling of security and safety for the patient. The purpose of this study was to describe patients' experiences of the encounter with the nurse at the emergency department. The aim was answered through a literature study in which 12 qualitative articles were analyzed. Four themes were revealed from the analysis; A sense of abandonment, The sense of uncertainty, Unaddressed needs and Confidence in the profession. The results of this study may increase knowledge among nurses, a knowledge that can be applied in nursing care performed at the emergency department to enhance the experience of the patient in the encounter with the nurse.</p>

Bakgrund: Telefonrådgivning är en vårdinsats vars innehåll har blivit allt mer utökad och det krävs en högre kompetens för sjuksköterskor som arbetar med det. Sjuksköterskan måste kunna tolka och bedöma icke-verbal kommunikation samt lyssna aktivt. Kommunikationen mellan den vårdsökande och sjuksköterskan har en central betydelse, för att sjuksköterskan ska kunna bilda sig en uppfattning om symtomen och göra korrekta bedömningar. Syfte: Syftet med studien var att belysa vårdrelationen vid telefonrådgivning sett ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med totalt åtta vetenskapliga artiklar som inkluderades efter kvalitetsgranskningen, varav sju kvalitativa och en kvantitativ. Resultat: I analysen identifierades fyra kategorier: Att uppleva begränsning, Att vara lyhörd, Att känna sig utsatt och Att känna ansvar för den vårdsökande. De faktorer som identifierades som svårigheter för sjuksköterskan vid telefonrådgivning var kommunikationen och begränsningar på grund av att inte kunna se den vårdsökande. Detta medförde krav på lyhördhet under samtalet och sjuksköterskorna kände sig utsatta eftersom de kände ett ansvar för den vårdsökande. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskorna inom telefonrådgivningen innehar en bred kompetens och stor erfarenhet eftersom det är ett svårt och utmanande arbete. Sjuksköterskan måste kunna bemöta och samtala med den vårdsökande för att skapa tillit i vårdrelationen.

No description available.

Bakgrund: Sjuksköterskan kan inte utföra sina arbetsuppgifter utan att kommunicera med patienten. En god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten är en förutsättning för att säkerställa patientsäkerheten och uppfylla målet med omvårdnaden, som är att stödja patienten till att utveckla god hälsa.  Syfte: Att beskriva vilka aspekter som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: Beskrivande litteraturstudie bestående av 10 kvalitativa och 4 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: I resultatet identifierades 4 aspekter som påverkade kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten: betydelsen av ett gemensamt språk, användning av kommunikationsverktyg, tid och hög arbetsbelastning samt relationen mellan sjuksköterskan och patienten. Slutsats: Sjuksköterskan bör se kommunikationen som ett verktyg i sitt arbete genom att lära känna sin patient och därmed kunna utföra adekvat vård. Kommunikationen påverkade förtroendet för vården och möjligheten att skapa en människa-till-människa relation. En god kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten var en förutsättning för att patienten ville dela sina upplevelser av sin hälsosituation till sjuksköterskan.

Introduktion: Samhället idag blir allt mer mångkulturellt. Andelen människor som inte pratar det lokalt dominerande språket ökar, vilket ställer krav på sjukvården och sjuksköterskan som möter dessa patienter. För att kunna ge god vård till alla patienter är det viktigt med en fungerande kommunikation där en ömsesidig förståelse och relation är centralt. Syfte: Att belysa sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med patienter när ett gemensamt språk saknas. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Polit och Becks (2017) nio steg. Elva vetenskapliga artiklar inkluderades i litteraturstudien. Samtliga artiklar är kvalitetsgranskade och analyserade induktivt. Resultat: Genom databearbetningen framkom fem olika teman; Svårigheter att utföra sitt jobb och bedriva omvårdnad, Vikten av en optimal relation mellan sjuksköterska och patient, Mötet med tolk kan vara utmanande, Familjemedlemmar som tolk anses inte vara lämpligt och Hitta alternativa sätt att kommunicera på. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att kommunikation mellan patient och sjuksköterska var helt avgörande för att kunna bedriva omvårdnaden. Då sjuksköterskan inte kunde kommunicera effektivt så blev det svårt att individanpassa vården och patientsäkerheten hotades.

<p>Trots att det är 25 år sedan de första fallen av aids uppmärksammades kan HIV-smittade personer än idag mötas av negativa attityder och fördomar. Denna virussjukdom angriper kroppens immunförsvar och det finns fortfarande inget botemedel. Antalet HIV- och aidspatienter ökar med åren och allt fler inom sjukvården kommer i kontakt med dessa patienter. I mötet med HIV- och aidspatienter kommer vårdpersonalen att handskas med en mängd olika känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdpersonalens bemötande av HIV-smittade patienter och patienternas upplevelse av vården. Litteratursökningen gav upphov till fjorton artiklar vilka låg till grund för denna litteraturstudie. Ur analysen uppstod tre teman; HIV-smittade patienters upplevelse av bemötandet från vårdpersonal, vårdpersonalens känslor inför HIV-smittade patienter samt vårdpersonalens attityder till HIV-smittade patienter. Resultatet visade att HIV-smittade patienter hade både negativa och positiva upplevelser av bemötandet från vårdpersonalen. Vårdpersonalen kände rädsla inför de HIV-smittade patienterna men även empati. Den mest framträdande attityden var homofobi. Hög kunskap och erfarenhet hos vårdpersonalen var kopplat till lägre grad av homofobisk attityd. Det finns fortfarande ett behov av utbildning om sjukdomen. Kunskap leder till bättre bemötande.</p>

<p>Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.</p>

<p><em>Bakgrund:</em> Personer med emotionellt instabil personlighet, som har en benägenhet att klyva sina inre tolkningar av andra individer eller sig själva som onda eller goda utan förmåga att kunna integrera, dessa karaktäristika hos en individ har kommit att betecknas som borderline personlighet. Personer med borderline personlighet har en tendens att idealisera eller nedvärdera sig själva och andra och har också en benägenhet för självdestruktiva handlingar. Personer med borderline personlighet är i behov av ett bra omhändertagande när de kommer i kontakt med psykiatrin första gången. <em>Syfte:</em> Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. <em>Metod:</em> Systematisk litteraturstudie har använts som metod. Databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo har använts vid sökning efter vetenskapliga artiklar. I studien inkluderades 12 artiklar som analyserades med hjälp av innehållsanalys. <em>Resultat:</em> Följande fem kategorier identifierades (1) Relation mellan sjuksköterska och patient, (2) Personalens tolerans till avvikande beteende, (3) Personal och patient säkerhet, (4) Patientens upplevelser, (5) Kunskaps behov. <em>Diskussion:</em> Artiklarna som presenteras i studien belyser sjuksköterskans attityd och kunskaps behov vid omvårdnad av patienter med borderline personlighetsstörning. samt patientens upplevelse av sjuksköterskornas bemötande<strong>.</strong> <em>Slutsats: </em>Sjuksköterskor ska skaffa sig en helhetsbild av personer med borderlinepersonlighet och inte vara fixerade vid diagnosen . Specialistutbildning för sjuksköterskor med inriktning mot psykiatrisk vård borde vara ett krav för de sjuksköterskor som arbetar med patienter med borderline personlighetsstörning för att kunna ge den optimala omvårdnaden och ha en professionell attityd gentemot denna patientkategori.</p>

<p>En stor del av sjuksköterskans arbete innebär att ge information till patienter och anhöriga. Många patienter befinner sig i någon form av kris vilket försvårar informationssituationen. Studiens syfte var att belysa faktorer en sjuksköterska bör vara medveten om som informatör i mötet med patient i kris. Metoden har varit systematisk litteraturstudie. Litteratursökningen resulterade i tretton artiklar från databaserna Medline och CINAHL, vilka har granskats med avseende på vetenskaplighet och relevans för studiens syfte. Resultatet visade att faktorer av betydelse vid information till patient i kris var; anhörigas delaktighet, möjlighet att inge trygghet, tillfället, kontinuitet, att informationen når fram, individens särskilda behov, maktförhållandets inverkan. Faktorerna visade sig vara viktiga för hur information förmedlas och tas emot mellan sjuksköterska och patient i kris. Dessa faktorer är viktiga för sjuksköterskan att ta del av och vara medveten om för att förstå hur svår och komplicerad en informationssituation kan vara samt dess stora betydelse för patientens välmående.</p>