• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 46
  • 1
  • Tagged with
  • 47
  • 47
  • 38
  • 34
  • 13
  • 13
  • 13
  • 12
  • 12
  • 9
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Sjuksköterskans erfarenheter av att vårda patienter med långvarig smärta i primärvård / The nurse's experiences of caring for patients with long-termpain in primary care

Nilsson, Karin, Rickberg, Karin January 2022 (has links)
Bakgrund: Smärta är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker hjälp inom primärvården. Patienter med långvarig smärtproblematik inom primärvården får inte alltid den vård de behöver. Långvarig smärtproblematik kan av sjuksköterskor upplevas som ett svårt och komplicerat tillstånd att hantera. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av att möta patienter med långvarig smärtproblematik inom primärvården. Metod: Litteraturstudien utformades som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats med utgångspunkt i sju vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes ett flertal gånger, färgkodades och utmynnade i trekategorier. Resultat: Tre kategorier identifierades (i) Bristande kunskap kring långvarig smärta och behandling (ii) Vikten av att arbeta personcentrerat och ge stöd i mötet med patienter med långvarig smärta (iii) Otillräcklig vård på grund av resursbrist och bristande samarbete. Smärta ska ses ur ett biopsykosocialt perspektiv, där både biologiska, psykologiska och sociala faktorer påverkar upplevelsen av smärta. Personcentrerad vård är en nyckel för framgångsrik vård av smärtpatienter. En väl fungerande primärvård spelar en avgörande roll för patienters vidare vård och behandling. Konklusion: Förbättringsområden som har identifierats är behov av ökad kunskap kring långvarig smärta, ett förstärkt personcentrerat arbetssätt och stöd till patienter med långvarig smärta samt utökade resurser och bättre samarbete. / Background: Pain is one of the most common reasons why people seek help in primary care. Patients with long-term pain problems in primary care do not always receive the care they need. Long-term pain problems can be perceived by nurses as a difficult and complicated condition to deal with. Purpose: The purpose was to shed light on the nurse's experiences of meeting patients with long-term pain problems in primary care. Method: The literature review was designed as a general literature review with an inductive approach based on seven scientific articles. The articles were read several times, color-coded and resulted in three categories. Results: Three categories were identified (i) Lack of knowledge about long-term pain and treatment (ii) The importance of working person-centered and providing support in the meeting with patients with long-term pain (iii) Inadequate care due to lack of resources and lack of cooperation. Pain should be seen from a biopsychosocial perspective, where both biological, psychological and social factors influence the experience of pain. Person-centred care is a key to successful care of pain patients. Well-functioning primary care plays a crucial role in patients' further care and treatment. Conclusion:Areas for improvement that have been identified are the need for increased knowledge about long-term pain, a strengthened person-centered approach and support for patients with long-term pain, as well as increased resources and better collaboration.
42

Sjuksköterskans erfarenheter av sepsisvården : En litteraturbaserad studie / Nurse's experiences of sepsis care : A literature-based study

Gustavsson, Matilda, Svensson, Alfred January 2024 (has links)
Bakgrund: Infektionsorsakad sepsis är en av världens dödligaste sjukdomar. Varje år dör cirka 11 miljoner människor av sepsis i världen. Vem som helst kan drabbas och sjukdomen orsakar omfattande lidande för patienten som kräver snabb handläggning från sjuksköterskan. Syfte: Var att belysa sjuksköterskans erfarenhet av att vårda patienter med sepsis inom akutsjukvård och på vårdavdelning. Metod: En allmän litteraturöversiktav kvantitativ och kvalitativ vetenskaplig forskning har använts i studien. Där både kvantitativa och kvalitativa artiklar systematiskt har sökts fram, kritiskt granskats, analyserats och sammanställts till ett nytt resultat. Resultat: Fyra teman med tio underteman framkom. Huvudtemana benämndes: Komplex och erfarenhets krävande vårdform, Kommunikations- och samarbetssvårigheter, Bristande resurser och hög arbetsbelastnings påverkan på sepsisvården, Sjuksköterskans erfarenhet av kompetens och kunskap i sepsisvården. Resultatet visar att sjuksköterskor anser att sepsisvården är en krävande vårdform som också betonar vikten av att tidigt identifiera sepsis och påbörja behandling för att rädda liv. Konklusion: Studien visar att sepsis är en utmanande och svår sjukdom att både identifiera och behandla som sjuksköterska. Patienter med sepsis kräver dessutom ett starkt fungerande team omkring sig, för att klara av de utmaningar som både patienter och sjukvårdspersonalen står inför. / Background: Sepsis caused by infection is one of the world's deadliest diseases. Every year around 11 million people die from sepsis around the world. Anyone can be affected, the disease causes extensive suffering to the patient which requires prompt management by the nurse. Purpose: Was to shed light on nurse experience of caring for patients with sepsis in emergency care and in the nursing department. Method: A general literature review of quantitative and qualitative scientific research has been used in the study. Where both quantitative and qualitative articles have been systematically sought out, critically reviewed, analyzed and compiled into a new result. Results: Four themes with tensub-themes emerged. The main themes were: Complex and experience-demanding form of care, Communication and cooperation difficulties, Lack of resources and high workload impact on sepsis care, The nurse's competence and knowledge. The results show that the nurses believe that sepsis care is a demanding form of care that also emphasizes the importance of identifying sepsis early and starting treatment to save lives. Conclusion:The study shows that sepsis is a challenging and difficult disease to both identify and treat as a nurse. Patients with sepsis also require a strong functioning team around them, to cope with the challenges that both patients and healthcare professionals face.
43

Sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer : - En litteraturstudie / Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships : - A literature study

Andersson Crnkic, Johanna, Wolf, Isabella January 2022 (has links)
Bakgrund: Enligt Världshälsoorganisationen har var tredje kvinna världen över någon gång under sin livstid varit utsatt för fysiskt och/eller sexuellt våld i nära relationer eller sexuellt våld av en icke känd förövare. Globalt sett är mäns våld mot kvinnor en av de största kränkningarna av de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet ökar risken för social isoleringen, psykiskt lidande, depression och självmord. Hälso- och sjukvården har en nyckelroll i att identifiera dessa kvinnor för att kunna ge dem individanpassat stöd. Syftet: var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta kvinnor som är utsatta för mäns våld i nära relationer  Metod: En litteraturstudie där åtta kvalitativa vetenskapliga artiklar ingår. Databaserna CINAHL och PsycINFO användes till litteratursökningen. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier. Sjuksköterskan förskjuter ansvaret till andra som innebär att frågan om våld inte anses ingå i professionen, Brister i verksamheten som innebär brist på kunskap om våld, brist på utrymmen och tid. Förtvivlan och hjälplöshet innebär sjuksköterskornas upplevelser av maktlöshet, rädsla samt skam och skuld.   Slutsats: Hinder framkom som påverkade sjuksköterskornas arbete beträffande att ställa frågan om våldsutsatthet. Bland dessa framträdde tidsbrist, kunskapsbrist, brister i arbetsmiljön samt känslomässiga hinder. Sjuksköterskor behöver mer kunskap och fortbildning om våldsutsatta kvinnor varför en undersökning av svenska sjuksköterskors kunskaper inom ämnesområdet skulle vara intressant att ta del av. / Background: According to the World Health Organization, every third woman worldwide has been subjected to physical and/or sexual violence in intimate partner relationships or sexual violence by a non-partner during their lifetime. Globally, men's violence against women is one of the biggest violations of human rights. The consequences of violence increase the risk of social isolation, mental suffering, depression and can lead to suicide. Healthcare has a key role, not only in identifying these women but also in being able to provide them with individualized support. Aim: Nurses' experiences of encountering women who are exposed to men's violence in intimate partner relationships.  Method: A literature study with eight qualitative scientific articles was conducted. The databases PsycINFO and CINAHL were used for the literature study. Results: The result emerged in three categories. The nurse shifts responsibility to others, which means that the issue of violence is not considered a part of the profession. Shortcomings in clinical practice, which means that a lack of knowledge about violence exists together with a lack of space and time. Despair and helplessness means that the nurses' experience powerlessness, fear and also shame and guilt. Conclusion: Several obstacles affected the nurses' work regarding the question of exposure to violence. Among these, lack of time, lack of knowledge, deficiencies in the work environment and emotional barriers were highlighted. Nurses need more knowledge and training about women exposed to violence, which is why a survey of Swedish nurses' knowledge in the subject area would be interesting to take part in.
44

SJUKSKÖTERSKORS ERFARENHETER AV ATT SAMTALA MED UNGA OM VÅLD I NÄRA RELATIONER : EN INTERVJUSTUDIE PÅ UNGDOMSMOTTAGNINGEN / NURSES’ EXPERIENCES OF COMMUNICATING WITH ADOLESCENTS ABOUT DOMESTIC VIOLENCE AND INTIMATE PARTNER VIOLENCE : AN INTERVIEW STUDY AT THE YOUTH CLINIC

Axelsson, Malin, Ekelöf, Therese January 2021 (has links)
Bakgrund: Våld i nära relationer är ett betydande problem för ungdomar som utsätts vad gäller försämrad fysisk och psykisk hälsa och sämre upplevd livskvalitet. Ungdomar berättar sällan om sin utsatthet om de inte blir tillfrågade. Sjuksköterskan på ungdomsmottagningen har i sin roll ett helhetsperspektiv på människan och vana av att rutinmässigt ställa frågor om våld i nära relationer. Trots detta är det endast en mindre del av ungdomarna som berättar om sin utsatthet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med ungdomar om våld i nära relationer. Metod: Studien är av kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer genomfördes och resultatet analyserades med induktiv innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkommer tre kategorier som beskriver sjuksköterskans erfarenheter. För att möjliggöra för ungdomens berättelse krävs en trygg miljö och en trygg relation i mötet med ungdomen samt organisatoriska aspekter och erfarenhet av att ställa frågor om våld. Bemästra konsten att lyssna innebär att vara mottaglig i samtalet, att lyssna aktivt på det ungdomen säger och vilka signaler som sänds ut samt att reflektera över det egna beteendet i mötet. Balansen i samspelet med ungdomen beskriver svårigheten av att balansera ungdomens vilja och medbestämmande gentemot sjuksköterskans roll och uppdrag för att arbeta mot ungdomens bästa. Slutsats: Att samtala med unga om våld är en komplex uppgift där sjuksköterskan praktiserar en balansgång mellan att dels arbeta utifrån barnets perspektiv, dels genom att inta barnperspektivet utifrån sjuksköterskans uppfattning. / Background: Domestic violence and intimate partner violence is a significant problem for adolescents who are exposed in terms of impaired physical and mental health and perceives lower quality of life. Young people rarely disclose their vulnerability if they are not asked. The role of the nurse at the youth clinic includes a holistic perspective on people and the nurse is used to routinely asking questions about domestic violence and violence in intimate relationships. Despite this, only a small proportion of adolescents report their vulnerability. Aim: The aim was to describe the nurses’ experiences of communicating with adolescents about domestic violence and intimate partner violence. Method: The study is of a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted, and the results were analysed with inductive content analysis. Results: The results show three categories that describe the nurses’ experiences. To enable adolescents’ story to be told, a safe environment and a secure relationship with the young person are required, as well as organizational aspects and experience of asking questions about violence. Mastering the skill of listening means being receptive in the conversation, listening actively to what the young people are saying and what signals are being sent out, and reflecting on the nurses’ own behaviour in the meeting. The balance in the interaction with adolescent describes the difficulty of balancing the adolescents will and co-determination in relation to the nurses’ role and assignment to work towards the youth's best interests. Conclusion: Talking to young people about violence is a complex task where the nurse practices a balance between working from the child perspective, but also by taking the childs’ perspective based on the nurses’ perception.
45

Sjuksköterskans upplevelser av transkulturell omvårdnad : en litteraturöversikt / Nurses' experience of transcultural nursing : a literature review

Abelström, Kim, Mulamba, Carmine January 2023 (has links)
BakgrundPå grund av olika omständigheter tvingas allt fler människor fly från sina ursprungsländer, vilket leder till att allt fler länder blir mångkulturella. Ett mångkulturellt samhälle återspeglas i sin tur inom hälso- och sjukvården. Sjuksköterskor ställs inför stora utmaningar i vården av patienter som har andra kulturella bakgrunder. Därför är det viktigt att sjuksköterskor är kulturellt kompetenta samt kan kommunicera med patientersom inte har samma språk och kultur. SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av transkulturell omvårdnad bland vuxna patienter. MetodEn litteraturöversikt som är baserad på 15 vetenskapliga artiklar genomfördes. Insamlingen av data gjordens genom att använda databaser PubMed och CINAHL ResultatResultatet av studien påvisade att sjuksköterskor står inför flera utmaningar inom området transkulturell omvårdnad vilken inkluderar bristande kulturkompetens, kommunikationsbarriärer, fördomar och individuella värderingar. Det blev tydligt att tillräcklig kulturell kompetens, effektiv kommunikation, respekt och ett välkomnande bemötande utgör betydande och avgörande faktorer för att kunna tillhandahålla meningsfull och värdig omvårdnad till patienter med en annan kulturell bakgrund. SlutsatsSjuksköterskor står inför utmaningar i vården av patienter med olika kulturella bakgrunder, vilket kan leda till osäkerhet och missförstånd. För att säkerställa kvalitativ vård behöver sjuksköterskor öka sin kunskap om transkulturell omvårdnad och utveckla effektiva kommunikationsstrategier. / Background Due to various circumstances, more and more people are forced to flee their countries of origin, which leads to more and more countries becoming multicultural. A multicultural society is in turn reflected in health care. Nurses are faced with great challenges in the care of patients who have other cultural backgrounds. Therefore, it is important that nurses are culturally competent and able to communicate with patients who do not share the same language and culture. AimThe purpose was to describe the nurse's experiences of transcultural nursing among adult patients. MethodA literature review based on 15 scientific articles was conducted. The collection of data was done by using databases PubMed and CINAHL ResultsThe results of the study showed that nurses face several challenges in the field of transcultural nursing which include lack of cultural competence, communication barriers, prejudices, and individual values. It became clear that sufficient cultural competence, effective communication, respect, and a welcoming attitude are significant and decisive factors in being able to provide meaningful and dignified care to patients with a different cultural background. ConclusionsNurses face challenges in caring for patients from different cultural backgrounds, which can lead to uncertainty and misunderstanding. To ensure quality care, nurses need to increase their knowledge of transcultural nursing and develop effective communication strategies.
46

Sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet : En litteraturöversikt / Nurses' experiences of end-of-life care at home

Hakala, Julia, Sherali, Roya January 2022 (has links)
Bakgrund och problemformulering: Vård i livets slutskede innebär att vården övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande. Vården kan pågå från dagar till månader och det är viktigt att sjuksköterskan anpassar vården utifrån patientens hälso- och livssituation. Sjuksköterskan ska erbjuda patienten en säker och evidensbaserad vård som utgår från patientens aktuella behov och önskemål. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg gransknings- och analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och fem subteman. Teman som identifierades var att skapa en vårdande relation vid vård i livets slutskede och sjuksköterskas roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskan har kompetens, kunskap och engagemang för att kunna erbjuda patienten en god vård i livets slutskede. Trots att vård i hemmet blir allt vanligare inriktar sig den aktuella grundutbildningen för sjuksköterskor i stor utsträckning från att vårda på sjukhus. / Background and problem formulation: Care in the final stages of life means that the care transitions from being life-extending to being palliative. The care can last from days to months and it is important that the nurse adapts the care based on the patient's health and life situation. The nurse must offer the patient safe and evidence-based care based on the patient's current needs and wishes. Aim: The aim is to illustrate the nurse's experiences of end-of-life care at home. Method: A literature review according to Friberg's review and analysis method. Results: The results are presented in two themes and five sub-themes. Themes that were identified were to create a caring relationship in end-of-life care and the role of nurses in end-of-life care at home. Conclusion: It is required that the nurse has the competence, knowledge and commitment to be able to offer the patient good care in the final stages of life. Despite the fact that home care is becoming more common, the current basic education for nurses largely focuses on nursing in hospitals.
47

Sjuksköterskans erfarenheter av att motivera vuxna personer med depression i psykiatrisk öppenvård till fysisk aktivitet : - En intervjustudie / Nurses’ experiences of motivating adults with depression in psychiatric outpatient care to physical activity : - An interview study

Lindholm, Anna, Södergren, Marie January 2020 (has links)
Bakgrund: Att motivera deprimerade patienter till fysisk aktivitet upplevde sjuksköterskor många gånger var svårt på grund av patientens tillstånd. Syfte: Studien syftade till att undersöka och beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att motivera patienter med depression inom vuxenpsykiatrisk öppenvård till att aktivera sig fysiskt. Metod: Författarna genomförde en semistrukturerad intervjustudie baserat på tolv intervjuer som analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att anpassa arbetet efter individens förutsättningar. Sjuksköterskorna använde sig inte av någon specifik metod, men utifrån intervjuernas innehåll kunde fyra kategorier avseende innehållet i kontakterna mellan sjuksköterska och patient identifieras: att informera, stödja, vägleda och att skapa en utvecklande miljö. Slutsats: Sjuksköterskorna fokuserade på hela patientens livssituation då de ansåg att många bitar spelar in för att man ska kunna motivera patienten till fysisk aktivitet. / Background: Nurses' experience of motivating patients with depression to physical activity was that motivational work with patients was often difficult due to the patient's condition. Objective: The study aimed to investigate and describe nurses' experiences of motivating patients with depression in adult psychiatric outpatient care to become physically active. Method: The authors conducted a semi-structured interview study based on twelve interviews that were analyzed through a qualitative content analysis. Results: The study revealed the importance of adapting their work to the individual's circumstances. The nurses did not use any specific method, but based on the content of the interviews, four categories regarding the content of the contacts between the nurse and the patient were identified: to inform, to support, to guide and to create a developing environment. Conclusion: The nurses focused on the entire patient's life situation as they considered many parts had a role to play in order to motivate the patient to physical activity. / <p>Godkännandedatum: 2020-05-25</p>

Page generated in 0.1063 seconds